Kultur som en nyckel till framgång

 

Mindvalley är ett publiceringsföretag som använder sig av en lite annorlunda affärsmodell. Ett av deras fem hemligheter bakom det framgångsrika företaget är den speciella kulturen.

Grundaren och VD:n Vishen Lakhian kallar kultueren som ett videospel. Alla vet vi hur lätt ett spel slukar in en, just det ville han att arbetsplatsen skulle i detta fall göra. I spel når man nya stadier hela tiden och ofta fungerar symboler som pris. I Mindwalley finns det symboler för olika saker som t.ex. effektivt arbete. Alla har sitt eget rekord och försöker vinna det varje vecka, allt går att mäta i siffror och det gör det lätt att veta på vilket stadie man ligger.

Spel blir tråkiga om inget spännande händer nu och då, och även detta har Vishen Lakhian kopierat. Det finns ett hemligt team av anställda som har som uppgift att skapa roliga överraskningar på arbetsplatsen. Det handlar ofta om väldigt udda saker som att alla kvinnor hittar superwoman kalsonger när de kommer till jobbet eller att män blir serverade frukost om de har på sig en falsk mustasch hela dagen.

Screen shot 2014-05-07 at 7.07.34 AM

”We stand for ideas and products that allow human beings to live healthier, happier lives.” Här ser vi ett bra exempel på ett företag vars värderingar och visioner är samma inåt och utåt; de vill ge sina arbetstagare och kunder samma sak. Brandtänkandet genomsyrar hela organisationen och som arbetsplats är Mindvalley är väldigt eftertraktad. Det finns till och med youtube videon som arbetssökande laddat upp för att väcka Minvalleys uppmärksamhet.

Screen shot 2014-05-07 at 9.24.05 AM

Mindwalley grundades med 700 dollar och är idag värd 40 miljoner dollar. Undrar hur mycket kulturen påverkade detta?

Här talar Vishen om Mindwalleys affärsmodell 16:59 börjar han tala om kulturen.

Kan stora företag som Apple vara beroende av en enda individ?

Hur beroende kan ett stort multinationellt företag vara av en enda person, i Apples fall dess före detta verkställande direktör Steve Jobs? Bland annat Business Insider kritiserar hårt den nuvarande VD:n Tim Cook och hävdar att denne inte kunnat upprätthålla den mängd innovationer och den grad av tillväxt i försäljningen som Jobs. BI skriver att somliga analytiker gått så långt att de påstått Apple vara dömd till döden utan dess ursprungliga ”visionär” och storhetsskapare. Är det hälsosamt för ett företag att vara såpass beroende av en enda person? Det är väldigt svårt att hitta exempel på andra företag som gjort sig så beroende av dess vd:n som Apple, och således är det svårt att hitta jämförelseobjekt. Dessutom bör man komma ihåg att Jobs de facto var en exceptionellt uppskattad och karismatisk företagsledare.

När man inte lever upp till mångfaldsmålsättningen

Diversity-in-PR2

Inkludering och mångfald är ofta något som är lågt nere på prioriteringslistan hos många organisationer. När The Society for Human Resource Management tillfrågade ett okänt antal organisationer om mångfald är på deras lista över prioriteringar svarade endast en fjärdedel ”ja” på frågan. En ny studie tror sig ha fått svaret på varför mångfaldsklyftan är så bred.

Jag summerar huvudorsakerna som ”mångfaldens tre F”: Focus, funding, follow-through.

51% av de tillfrågade fokuserade bara på mångfald så långt de absolut var tvungna för att följa regulationerna.

54% av organisationerna saknade en företagsfunktion för mångfald och integration, och i de fallen det fanns bestod den bara av frivilliga. Man har alltså inte tagit upp mångfald i budgeten.

Den sista punkten, uppföljningen, är kanske den viktigaste. Trots att de flesta tillfrågade (68%) på ett eller annat sätt genomförde organisationella mätningar för intern mångfald svarade bara 10% att de anpassar sin strategi enligt mätningar och feedback.

Andra faktorer som spelar in på de ”enfaldiga organisationerna” kan vara t.ex. att rekryteringsprocessen inte är anpassad för att dra till sig en mångfaldig rekryteringsgrupp.

Visst kan mångfald anses vara en intressant och hittills relativt outforskad guldgruva, men vilka utmaningar kan i stället uppstå i organisationens strävan efter gemensamma visioner och en enad kultur? Kan man ha mångfald och gemensam kultur och värden, eller måste man offra ett för att uppnå ett annat? Det här är ett ämne som är värt att utforskas mera.

KÄLLA

//Peter, grupp 2.

Tre nyckelsteg för att bygga en framgångsrik kultur

infomercial1

Jag gillar den här typen av artiklar, en enkel lista med X steg för att bli bäst i världen. Det är väldigt sällan (aldrig?) steg-för-steg-instruktioner lyckas inkorporera allt som rör en filosofi. Här är man däremot tydlig med att nämna att det rör sig om nyckelsteg.

Nåväl, dessa tre steg summeras enligt följande:

1. Fastställ din nuvarande kultur

Det här ska alltså ske genom anonyma enkäter hos medarbetarna. I dessa enkäter ska medarbetarna bland annat lista de fem viktigaste värdena.

2. Definiera vilka värden som är viktigast för dig och dina medarbetare

Efter att enkäterna fyllts i ska man som steg två jämföra sina egna värden med sina medarbetares. Om medarbetarnas värden skiljer sig avsevärt från ens egna kommer en kulturell förändring att försvåras avsevärt. Däremot kan man fråga sig hur aktuell en kulturell förändring är, om allas värden redan är på samma nivå. Bildas inte en organisationskultur till stor del utgående från medlemmarnas gemensamma värden?

3. Förstå att det inte är de utgående gesterna som räknas

Man ska heller inte förlita sig på aktiviteter och fördelar för medarbetarna, såsom öppna kontorsmiljöer, en gratis massage i månaden eller andra rekreationella fördelar. Artikelförfattaren menar att det inte funkar om organisationen befinner sig i en kultur där medarbetarna konkurrerar mot varandra istället för jobbar med varandra. Det ligger givetvis en sanning i det, frågan är bara hur många organisationer som egentligen fokuserar på att erbjuda sina medarbetare gratis massage så att de orkar hugga sina kolleger i ryggen.

Jag håller med författaren om att en kultur måste bygga på öppenhet, förtroende och engagemang, men jag är inte helt säker på att en enkät och predikan om gemensamma värderingar är vad som klassas som ”nyckelsteg” i organisationskulturen. Det känns mest som marknadsföringssnack utan någon tyngd.

KÄLLA

//Peter, grupp 2.

Kan man förändra företagskulturen?

Är företagskulturen något förändringsbart eller är det organisationens medlemmar som måste ändra sina värderingar så att de passar in i kulturen? För att trivas i en organisation är det väl mer eller mindre nödvändigt att ha värderingar som överensstämmer med organisationens värderingar? Men om människor inte verkar trivas i företaget, kan man då ändra på kulturen eller måste människorna ändra på sig? Detta är något vi identifierade som ett problem i caset ”Why are we losing all our good people”. Även om man hade försökt göra den fysiska miljön så trevlig som möjligt för de anställda, var det flera som ville sluta i företaget. Det verkade som om företagets värderingar helt enkelt inte passade ihop med de anställdas värderingar, vilket såklart är ett stort problem. Det är ju trots allt människorna som gör hela organisationen. Men om människor som funnits länge i organisationen varken haft eller utvecklat värderingar som överensstämmer med organisationens, är det då möjligt att förändra dessa? Eller är det möjligt att förändra en hel organisationskultur och hur skulle de anställda i så fall reagera? Förändringen kanske skulle vara svår att hantera, vilket också skulle leda till att många slutar. Hur lätt eller svårt är det egentligen att göra stora förändringar inom en organisation?

 

Eward E. Lawler III (2008) ”Why Are We Losing All Our Good People?” Harvard Business Review, Vol. 86 Issue 6, s. 41-51

 

//Jennifer, Grupp 4

Är det kinesiska affärslivet mer jämställt än det svenska?

I artikeln ”Kinesiska affärslivet mer jämställt än det svenska” på Chef. diskuterar Calle Fleur huruvida kineserna är på väg förbi svenskarna gällande jämställdhet i affärslivet. Svensk-kinesiska entreprenören Lydia Liu menar att bevis redan finns att finna i siffror, då hela 51% av cheferna i Kina är kvinnor och 29% av företagen ägs av kvinnor. Lydia Liu är inte förvånad över resultatet och menar att jämställdheten i Kina växer snabbt. En bidragande orsak till jämställdheten är det centralstyrda systemet i Kina, som resulterar i att alla har samma utbildning och ingångslön oavsett kön. Även enbarnspolitiken gör sitt, menar Lydia Liu. Ett mer familjecentrerat samhälle har också gjort att kvinnorna har möjlighet att satsa på sin karriär, då det hör till att alla i familjen hjälper till i hushållsarbetet.

Artikeln förvånade mig och satt det kinesiska affärslivet i ett helt nytt ljus. Något att tänka på!

Källa:

http://chef.se/kinesiska-affarslivet-mer-jamstallt-an-det-svenska/

Carolina Renvall/ Grupp 6

Att upprätthålla en trivselkultur

Att chefen visar uppskattning mot sina anställda är enligt dagens nyheter (http://www.dn.se/ekonomi/uppskattning-viktigare-an-lon/) den viktigaste faktorn för att de anställda ska trivas. Det slår klichéer som möjlighet till utbildning och varierande arbetsuppgifter. Borde det då inte vara HRM avdelningens uppgift att hjälpa cheferna att visa uppskattning. Eller är det just det som många chefer vill komma runt med hjälp av en HRM avdelning. Det kan vara svårt för många att säga någonting positivt när någon har gjort ett bra jobb, därför är det lättare att anställa någon som håller personalstyrkan motiverad så kan chefen ägna sig åt det som är viktigt.

Det som HRM då borde syssla med är att försöka skapa en kultur där arbetarna trivs. Om det innebär att chefen ibland säger att han eller hon uppskattar arbetet någon har gjort är det väl HRMs uppgift att få chefen att säga det. Orden betyder inte mycket om det är någon från HRM som meddelar den enskilde arbetaren att dennes (arbetarens) chef tycker att arbetaren gjort ett bra jobb. Ett sätt att göra detta är genom att skapa en kultur där man visar sin uppskattning gentemot varandra. Detta är ytterligare ett steg i att skapa en trivsam arbetsplats och hålla personalen välutbildad och motiverad.

På kursen har vi redan konstaterat att det är lättare sagt än gjort när det kommer till att förändra kulturen på arbetsplatsen. Trots det behöver det inte vara särskilt svårt att börja visa uppskattning för varandra. HRM avdelningen behöver bara tala om för chefen att han eller hon kan motivera sina anställda genom att säga positiva saker om deras arbete. Det svåra kan komma i att verkligen få chefen att göra det. För positiva ord och tacksamhet upplevs kanske inte tillräckligt seriöst. Därför måste de som sysslar med HRM i företaget vara beredda att också själva visa sin uppskattning mot andra i företaget. På det sättet sprids kanske kulturen om att det faktiskt är värt att tacka varandra.

Det verkar alltså som om företagskultur är något som HRM måste syssla med på ett mera allmänt plan. De måste jobba för att upprätthålla en kultur som de anställda trivs i. Det kan också betyda att de måste ha hela organisationen som arbetsfällt, inte bara de lägre nivåerna.

/Jacob Nylund

Arbetsformer – mycket snack om kontorslandsskap

Jag har nyligen varit med på en process där två olika kontorer med ca. 40 medarbetare vardera har slagits tillsamman för att forma en enhet av 80 medarbetare. Det största problemet med flyttet var att alla inte fick behålla egna arbetsrum på grund av brist på kontorsutrymme. Enligt arkitekternas förslag fick ca. hälften av personalen nöja sig med platser på det nya öppna kontorsladskapet, medan experter och förmän fick egna rum. Det blev inget snack om arbetsrumsuppdelningen eftersom den var ganska klar, men nog om det öppna kontorsladskapets inverkan på människor och arbetseffektivitet.

Enligt de flesta studier om ämnet har öppna kontorslandskap negativa inverkan på arbetseffektivitet. Enligt bl.a. följande artiklar http://www.hs.fi/tyoelama/a1390024096825 och http://www.talouselama.fi/uutiset/kaikki+tutkimukset+ovat+yksimielisia+siita+etta+avokonttorit+ovat+hirvea+idea/a2224922 ökar det öppna landskapet medarbetarnas stress och stör dem i deras arbete. Detta empiriskt påvisade resonemanget är konstigt eftersom det öppna landskapet verkar enligt min uppfattning vara standardlösningen för många nya kontorsutrymmen. Det öppna lanskapet tillämpas nuförtiden t.o.m. på expertorganisationer som t.ex. universiteter och olika designföretag.

Efter att ha suttit en dag på min nya plats i ett öppet kontorslandskap kan jag inte ännu säga jo eller ja om det. Det som jag nog vet är att det var mycket lättare för mig att acceptera de förändringar som har skett i vår organisation, eftersom vi medarbetarna fick vara med i beslutsfattningsprocessen och utarbetade den slutliga kontorslayouten själv ur de ramar som ledningen gav oss.

Så, öppna landskap får tummen ner, men öppenhet och delaktighet i förändringsprocessen får tummen upp. Många saker att tänka på ur ett HRM-perspektiv.

// Noora

Mera om flygbolag -Lågprisflygbolagens HR-strategi

I förra inlägget berättade Miriam om sina tankar kring de personalpolitiska utmaningar som Finnair idag möter. Globaliseringen har gjort arbetskraften mera rörlig världen över, vilket igen gör att nyförtiden finns det mera utbud av arbetskraft till nyanställningar som t.ex. Finnairs flygvärdinnor. Då det finns mera utbud av arbetskraft, och speciellt från länder var pris- och lönenivåerna allmänt är lägre än i Finland, är det bara naturligt att finländska flygarbetare har blivit dåligt utsatta på arbetsmarknaden.

Men vad är det sen som lågprisflygbolag gör olika från t.ex. Finnair och hur skiljer deras strategier från det som t.ex. Finnairs finländska medarbetare är vana vid på den inhemska arbetsmarknaden?

Det finns förstås många businesstekniska orsaker till varför lågprisflygbolag kan flyga billigare än vanliga/traditionella flygbolag. En av dessa orsaker är effektiva HRM-system som styr verksamheten hela tiden mot ett mera dynamiskt håll. Detta är enligt kursboken helt naturligt, eftersom marknadseffekten gör att de fysiska verksamhetsresurserna för olika organisationer hela tiden blir mera och mera lika varandra, vilket gör att t.ex. just lågprisflygbolag söker konkurrensföredelar med hjälp av HRM.

Enligt flera tidningsartiklar (se t.ex. http://theconversation.com/a-tale-of-two-airlines-can-low-cost-carriers-be-sustainable-and-good-places-to-work-5504) lågprisflygbolag strävar efter att minska totalkostnaderna av sin verksamhet genom att introducera nya fräscha arbetsmetoder, effektiv koordinering av personal samt specialiserad rekrytering. T.ex. Southwest Airlines använder mycket resurser för rekryteringen av ny personal för att få in medarbetare som klarar sig i den hektiska arbetsomgivningen. Southwest Airlines har som många andra lågprisflygbolag också introducerat en stark ”vi-andan” och en positiv arbetskultur och -klimat in i organisationen. Detta används för att stödja medarbetarnas lojalitet mot organisationen och bygga gemenskap bland dem. Detta leder oftast till att även om personalen i lågprisflygbolag i genomsnitt får sämre ersättningar än medarbetare på traditionella flygbolag (oftast konkurreskraftiga löner men betydligt sämre förmåner), driver kamratskapen och organisationskulturen lågprisflygbolag fram på ett mer effektivt sätt.

Vet inte vad ni andra tycker, men jag tänkte att det här är ett ganska intressant sätt att se på denna sak.

// Noora

Culture for dummies – 5 enkla steg till en exceptionell organisationskultur i ny eller förändrande organisationskontext

Employees-Celebrating.

1. Förankra värderingar till allt som görs

– Värderingar är något som var och en innehar och något som det lönar sig att diskutera om. Alla funktioner en organisation har skall vara förankringsbara med personalens värderingar. Värderingar skall vara effektivt utkommunicerade. Exempelvis skall personalen i sitt beslutsfattande alltid ha en feelgood-känsla i ryggmärgen om att ”detta beslut faktiskt är viktigt för organisationen”.

2. Rekrytera praktiskt lämplig arbetskraft på basis av kulturella värderingar

– Efter att grundpelarna angående de organisationsinterna värderingarna och den organisationella kulturen erigerats, är det centralt att arbetskraften som en organisation rekryterar passar in i schablonen och mentalt lämpar sig för de målsättningar och visioner som organisationen har. Att tänka på ett enhetligt sätt är lika med att dra repet åt samma håll, och detta är solklart väldigt centralt. Fråga exempelvis Mark Zuckerberg eller Erik Ringertz (googla honom gärna!;)

When your company’s culture is clear, it becomes easier to find new staff who will fit in and become productive members of the team.

3. Var klar i kommunikationen av förväntningarna

– Medarbetarna skall snabbt och enkelt förstå vad som kulturmässigt förväntas av dem. Varför utförs aktiviteter som de utförs, hur interaktionen med kolleger eller samarbetspartners lämpligast fungerar osv.

4. Uppföljning av kulturaspekter

– Att klart och tydligt visa att organisationen bryr sig om den aktivitetsomringande kulturen och medarbetarnas värderingar är viktigt. Att diskutera eventuella kulturrelaterade problem är ännu viktigare. Proaktivitet bör främjas istället för reaktivitet – utan att det sistnämnda bortglöms.

5. Visa exempel – startande från toppnivån

– Ledarskapet spelar en väsentlig roll i starka, unika och fungerande organisationskulturer. Zuckerberg och Ringertz (Årets chef 2014) är än igen lämpliga exempel. Poängen här ligger i att ifall ledarskapet idkas på totalt motsatta grunder som kulturen kommunicerats fungera, är det svårt att övertyga medarbetarna om kulturmässiga drag. Likaså vore det paradoxalt att förvänta sig att medarbetarna följde de givna riktlinjerna ifall det vore synligt att ledningen agerar på separata grunder.

Jag konstituerade detta miniatyrramverk på basis av olika ”how to”-listningar som jag träffade på i Twitter, som businessgurun ofta mikrobloggar om och använde ett par exempel (FB, Netlight) som jag personligen imponerats av under sistone.