Personlig service eller näthandel?

Sparåtgärder tvingar varuhuset Stockamann att minska på sin personal med ca. 330 personer. Orsaken är att Stockamann hoppas på att spara in 10 miljoner från och med 2015 och tvingas därmed genomföra strukturella förändringar som innebär beskärningar av både försäljare och administrativ personal. Sauli Vilén, analytiker på Inderes säger att varuhusens roll idag är rätt oklar och frågar sig till vad de egentligen behövs? Den stora frågan enligt henne är ifall kunder är beredda att betala ett mervärde som Stockamann och dess tjänster kan erbjuda. Skapar varuhusen en upplevelse man är beredd att betala lite extra för eller är näthandel ett alternativ som alltfler föredrar? Vad tycker ni?

Harald, Patrik (2014). ”Varuhusens roll är oklar”. Hufvudstadsbladet 16.04.2014, sid. 9.

Grupp 3, Jemima

Globalisering innebär nya förutsättningar för HRM

I en artikel ur European Media Partners diskuteras Sveriges första forskningscenter för HRM frågor i Göteborg. Centret har som mål att främja HRM forskning i Sverige och har ett samarbete med Handelshögskolan och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet tillsammans med företag och den offentliga sektorn. Eftersom dagens samhälle är i kontakt med nya globala förändringar ser centret en möjlighet att bedriva forskning inom HRM som näringslivet och den offentliga sektorn kan ha nytta av. Forskningen undersöker främst chefskap, ledarskap, arbetsmiljö, rekrytering, kompetensförsörjning, arbetsmarknadsfrågor och HR- organisering.

HR frågorna kommer även att aktualiseras i samma takt som arbete och vardag blir mer globaliserat. I och med att vi är ständigt uppkopplade och tillgängliga skapar det gränslösa samhället också nya förutsättningar och möjligheter för chefer, medarbetare och organisationer. Framtidens arbetsliv förändras även på så sätt och det blir alltmer viktigt att kunna hantera flera saker samtidigt, individuellt, organisatoriskt och globalt. Globalisering kan dock även uppfattas som något negativt i företag där det är chefer och medarbetare som måste sätta gränser för individuella problem och hälsorisker som den ständiga tillgängligheten och uppkopplingen medför. Globalisering innebär därmed också stora utmaningar för företag och organisationer.

Globalisering innebär nya förutsättningar för Hrm. European Media Partner, nr 2, mars 2014. Sid, 4.

Grupp 3, Jemima

HRM också internationellt?

I kursen har vi hittills läst mycket om att en attraktivare och hälsosam arbetsmiljö lockar till sig och håller kvar god kompetens och genererar bättre resultat eftersom arbetstagarna trivs och håller sig friska. Men om man bortser från friskvård, fredagsbullar och roliga kick-offs för en stund och gräver lite djupare – hur hänger en god arbetsmiljö och etik ihop och hur påverkas dessa av globaliseringen?

När man funderar på detta är corporate social responsibility, eller CSR som det förkortas, centralt. CSR blir en allt vanligare del av många organisationers verksamhet – inte minst för de stora företag som expanderar och verkar i flera länder. CSR handlar om företagens etiska och moraliska ansvar för dess verksamhet ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv och många gör upp så kallade CSR-strategier. Hurdan verksamhet har egentligen våra nordiska företag när de förflyttar produktionen till Asien? Tar de hand om sina anställda? Har de barnarbetare? Hur mycket belastar de miljön? I många fall är lagstiftningen i dessa nya produktionsländer mycket svagare eller obefintlig inom dessa områden, vilket företagen utnyttjar. Men har de inte ett etiskt och moraliskt ansvar att sköta sin verksamhet hållbart och hur ser framtidens företag ut om det fortsätter i den här riktningen?

Det har under de senaste åren kommit skandal efter skandal i medierna, då nordiska ”ordentliga” bolag har visat sig använda barnarbete (H&M), stött diktaturer i öst (Telia Sonera) eller haft anställda som gjort självmordsförsök som konsekvens av taskiga arbetsförhållanden (Apple), och det lär knappast bli de sista skandalerna. Det svenska granskande samhällsprogrammet Uppdrag Granskning har under förra året gjort två program om just telekomjätten Telia Sonera och dess verksamhet i östra Europa, som tangerar just dessa teman. Ta er en titt om ni inte har gjort det ännu!

Del 1: http://www.youtube.com/watch?v=WVop_dB-R6I

Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=Y81WcKk5Wk8

telia

Ett annat samhällsgranskande program som ifrågasatt företagens bristande ansvar för miljön och de anställda i dagens globaliserade värld är Kalla Fakta. Även här visas en arbetsmiljö som är under all kritik och frågan om inte företagen har ett etiskt och moraliskt ansvar för sin internationella verksamhet. Se avsnittet ”Läderslavarna” här:

http://www.tv4play.se/program/kalla-fakta?video_id=2502478

kalla fakta

Arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, både miljömässigt och socialt, har länge varit på tapeten i västvärlden, men har inte överhuvudtaget hängt med i globaliseringsutvecklingen. Det borde vara en skyldighet att företag som expanderar utomlands tar CSR-frågorna på allvar och visar lika mycket medmänsklighet som hemma där kraven är högre. Men det är tydligt att det finns en lång väg kvar att gå.

/Andrea, grupp 4

Källor:

http://www.svd.se/naringsliv/surt-apple-for-apples-arbetare_6581902.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barnarbete-bakom-h-m-plagg_628467.svd

Osäkra tider för Finnairs kabinpersonal

Som barn ville jag hemskt gärna bli flygvärdinna. De var alltid så tjusiga, välsminkade och vänliga, jag ville vara en av dem. Dessutom fick de ju resa hit och dit och få betalt för det. Idag har jag en något annorlunda bild av att jobba som flygvärdinna. Det är psykiskt och fysiskt tungt, och ständigt tycks de hotas av uppsägningar och sparkrav vilket också är en enorm stressfaktor. Och går de i strejk kan Finnair helt enkelt plocka in spanska flygvärdinnor som dessutom är beredda att jobba för en lägre lön, den spanska kabinpersonalen har en månadslön på 1200 euro i månaden. ( http://hbl.fi/nyheter/2013-09-19/501966/finnair-anstaller-spanska-strejkbrytare ).

Senaste nytt i följetongen om Finnairs sparkrav är att 680 anställda hotas av uppsägningar. Om detta hot förverkligas, hur påverkar det då dem i personalen som blir kvar? Kommer de att ha någon som helst lojalitet kvar gentemot sin arbetsgivare, kommer de att ha de någon motivation överhuvudtaget att gå till jobbet eftersom de tydligen kan bli utbytta när som helst? Naturligtvis kräver hårda tider drastiska åtgärder, men ur ett HRM-perspektiv tycks Finnair gå allt djupare in i en ond cirkel eftersom de pressar sin personal till bristningsgränsen vilket leder till en hög personalomsättning och i värsta fall (ur Finnairs lednings synvinkel) till sämre kvalité på servicen och därefter färre passagerare. (http://hbl.fi/nyheter/2014-03-27/586346/finnair-vill-sparka-680 ).

/Mirjam, grupp 8