Språklig mångfald i ord men inte handlingar

Det pågår en evig debatt om skolsvenskan, och språkundervisning i skolorna över huvud taget, i medierna. Slagträt från båda sidorna verkar vara språkens nyttighet på arbetsmarknaden. Dock verkar detta argument inte riktigt hålla på den verkliga arbetsmarknaden. Tittar man igenom ett stort antal arbetsplatslistningar är de enda kraven som ibland nämns finska, svenska och engelska, oftast bara engelska. Var finns alltså behovet av en bredare språkkunskap som hela tiden lyfts upp i debatten? Och skulle det kanske ligga i företagens intresse att försöka bredda sin kunskapsbas med individer som behärskar ett eller flera andra språk än engelska? Här finns naturligtvis också utrymme för företag att börja se potential i invandrare som ofta faller utanför arbetsmarknaden p.g.a. sina bristande kunskaper i finska, i ställe för att man skulle se deras kunskaper i ett annat språk som en styrka.

Att få jobb om 25 år

Globaliseringen hämtar med sig helt nya krav på arbetssökande. I Finland läser vi engelska och kanske något annat språk som tyska eller franska i skolan och tror oss klara med det på den framtida arbetsmarknaden. Tillsvidare tar våra kunskaper i engelska oss långt, men vad kommer att hända under våra karriärer?

Vi kommer att vara på arbetsmarknaden i 30-40 år och under denna tid kommer stora ändringar att ske. Globaliseringen tar helt nya dimensioner när världens välfärd jämas ut mer och mer, allt snurrar snart inte mer kring Europa och Nordamerika. Vi har haft det lätt hittills, men sanningen är att resurser kommer att delas mera jämlikt i framtiden och konkurrensen på arbetsmarknaden blir hårdare. Vi kan inte längre lita på ”the best education system” och Nokia är redan historia.

Vi måste börja utbilda oss till framtida arbetstagare och företagare; läsa språk och kultur från växande ekonmier. Bara på detta sätt kan vi garantera oss arbete i framtidens globaliserade värld.

Globaliseringen influerar rekryteringen

Den 28 april informerade Nokia om att den indiske Rajeev Suri kommer att fungera som företagets verkställande direktör. Han tar över efter att kanadensaren Stephen Elop lämnar företaget och går tillbaka till Microsoft som ledare för Devices & Services, dvs i praktiken den del av Nokia som Microsoft köpt upp under våren, som producerar mobiltelefoner och pekplattor.

Det är ett intressant fenomen som globaliseringen fört med sig: ett företag som varit finskt i över hundra år har efter att den nått en explosionsartad framgång på en i högsta grad otippad marknad letts av asiater och nordamerikanare och stora delar av ägandet har sålts utomlands. Många kritiska röster har tillochmed påstått att Windows Phone- samarbetet och Stephen Elop-episoden var en insideraffär av Microsoft genom vilken de skulle kunna köpa upp ett företag som varit värt över 200 miljarder amerikanska dollar för en spottstyver. Man kan naturligtvis vara kritisk gentemot denna typ av utveckling som förekommer som en följd av globaliseringen, men i mitt tycke kan det även vara en väldigt positiv faktor att man får kunnande från olika kulturer som sedan kan spridas vidare inom organisationen.

Globalisering och etiska problem

H&M är ett företag bland många som har stora fabriker i u-länder. Dessa företag dyker fortsättningsvis upp i nyheterna och allmänheten verkar bli mer och mer mån om de arbetsförhållanden i vilka deras kläder, prylar och mat produceras.

Många u-länder erbjuder betydligt billigare förhållanden för industriell produktion än länder i ”väst”. Goda transportmöjligheter gör det möjligt för produktion på andra sidan planeten och vi har vad som kallas en globaliserad värld, där allt, mer eller mindre hänger ihop.

Som de flesta av oss redan vet kan förhållandena vid vissa (många) fabriker i diverse (främst) u-länder, vara mycket dåliga och arbetarna i fabrikerna behandlas snarare som resurser (maskiner) än människor. Det är kanske på grund av synen på människorna själva i dessa u-länder som är orsaken till att HRM inte förespråkats och sedan lett till miserabla förhållanden. När ska u-ländernas fabriksarbetare räknas som människor och lyftas in i human resource management-klassen, upp från resource management-klassen?

Jag tror att framtidens utmaning för HRM ligger i att ge storföretagsslavarna goda arbetsförhållanden, genom att fortfarande upprätthålla konkurrenskraften.

Källa för reflektion: http://www.taloussanomat.fi/ulkomaat/2013/11/13/hm-alkaa-valvoa-tiukemmin-tuotantoaan-aasiassa/201315754/12

// Jonas, Grupp 7

Är det på grund av globaliseringen som vi måste förändra oss?

Nina Zolezzi pratar i en Youtubevideo om hur viktigt det är att dagens människor i arbetslivet har en bred kunskap om hur man kommunicerar med andra människor i en globaliserad värld. Hon menar att det inte räcker med att prata ett gemensamt språk (engelska som exempel) utan man måste också förstå kulturen bakom de andra personerna samt att det inte nödvändigtvis betyder samma sak när en kines säger visa på resultatet jämfört med t.ex. en amerikan. Därför menar hon att det blir allt viktigare för HRM att träna upp personalen i dylika färdigheter.

Men är det faktiskt så att globalisering är ett modernt fenomen? När folk från europa började flytta till amerika måste det också ha kännts som att hela världen krympte, även om själva resan tog länge. Har inte människan i alla tider sökt sig långt bort för att handla med exotiska varor och behövde inte de människorna känna till den andra kulturen? Vad jag försöker säga är att globaliseringen inte är ett speciellt modernt fenomen utan det har bara tagit ett ytterligare steg med hjälp av modern teknologi. Så varför är det då speciellt viktigt att människor i dagens arbetsliv känner till andra kulturer och kan många språk? Kanske det har blivit vanligare att resa bort i jobbet. Det är nödvändigtvis inte längre chefen som är den som reser iväg för att göra affärer utomlands. Därför är det kanske viktigare för den vanlige arbetaren att behärska andra språk och kulturer.

källa: https://www.youtube.com/watch?v=7H8utzgu-pI

/Jacob Nylund

Världen blir mindre

Jag hittade en ganska intressant youtubevideo som behandlar förändringar i kompetens och hur värden ser ut. Videon är gjord av workforcecanada och promotar egentligen att människor ska komma till Canada och arbeta men det fanns intressanta poänger i videon.

De lägger stort fokus vid att världen utvecklas hela tiden och det fick mej att tänka på hur otroligt viktigt globalisering blir när det kommer till exemplevis rekrytering. Det är nuförtiden vanligt att man rekryterar människor från hela världen. Många är beredda att flytta för sina jobb och inom många branscher är det möjligt att sköta allt arbete via internet.

Det väcker även frågor gällande kompetens. Varifrån kommer kompetensen i dagens företag. Det är inte lägre så att man bara tittar på människor från samma stad eller land som ett företag har sin bas. Kompetensen som behövs kan lika gärna sitta i en skyskrapa i Tokyo som i en stuga uppe i alperna. Det är speciellt fallet när det kommer till företag inom it-branschen. Det visar att i exemplet med rekrytering så gäller det att inte bli hemmaplan och söka efter rätt kompetenser inte bara runt hörnet utan se hela världen som sin bakgård.

Michela- Grupp 9

Dags att vårstäda telefonen

Tidningen Chef publicerade 25.4 en artikel med rubriken 8 appar chefen inte kan vara utan . I artikeln listas apparna var för sig och skribenten hävdar att dessa verktyg sparar chefen både tid och pengar.

appar

Jag citerar:

1. Turboscan
Den här appen har toppat listan över business-appar i två år. Förståeligt. En bra ersättare till skannern som har blivit ännu bättre. Den som lär sig använda Turboscan oftare får ett försprång.

2. Viary
Prisbelönta appen Viary är som en privat Yoda i mobilen. Du får knuffar i rätt riktning för att utveckla ditt beteende och helt enkelt bli en bättre, smartare version av dig själv. Funkar lika bra på dina medarbetare.

3. Samhällsnyttan
EU-rådgivaren Karin Nilsson har utvecklat en app som underlättar vardagen. Vilka skolor och förskolor finns nära dig och hur är de? Vilka vårdhem/sjukhem finns? Eller: Var är simhallen? 

4. Lifesum
En app för bättre hälsa i vardagen. Notera vad som faktiskt slinker ner till frukost, lunch och middag. Registrera även träning utan pekpinnar. Just nu finns appen bara för Iphone.

5. SAOL
Gå aldrig mer vilse i rättstavningens värld. Med Saol-appen i telefonen blir Svenska Akademiens ordlista ditt rättesnöre. Har över 125 000 ord och en sökfunktion för stavningskoll. Även korsordshjälp.

6. Trello
Släng post-it-lapparna på ditt skrivbord. Med Trello ser du snabbt vad som ska prioriteras och hur arbetsgruppen ligger till. Planera, samarbeta och organisera smartare ihop med teamet. 

7. Mötesplan
Med hjälp av den pedagogiska appen Mötesplan skissar man upp sitt möte och skickar därefter den färdiga mötesplanen till deltagarna och dig själv. Sparar många minuter i vardagen. 

8. Lastpass
Denna livboj i lösenordsträsket finns för de flesta plattformar. Mest användbar är kanske desktopversionen. Ett enda säkert lösenord låser upp alla dina sajter. En sann räddare i nöden.

Slut på citat.

Då var vi fullärda. Man ju fråga sig hur mycket pengar man sparar genom att lägga pengar på de appar som kostar, och hur mycket tid sparar man genom att använda dem?

Det är rätt intressant egentligen, vi samlar hela tiden på oss appar vi kan tänkas ha nytta av, ibland utan att riktigt veta vad vi kan göra med dem. I min telefon finns idag exakt 54 appar, jag använder 6 av dem dagligen. Vad gör jag då med de resterande 48?
Tja, det är nog dags för vårstädning.

HRM ur en internationell synvinkel

På grund av den ökade globaliseringen, väljer allt fler företag att flytta eller utvidga sin verksamhet till den internationella marknaden. Detta innebär i sin tur en stor förändring för de som ansvarar för HRM inom företaget då arbetsstyrkan blir allt mer mångkulturell. Smartbiz skriver om vikten av att HRM-cheferna i dylika situationer inte endast är medvetna om de kulturella skillnaderna, utan också behärskar de olika HR-teknikerna på en ännu högre nivå än HRM-chefer för endast en nationalitet. Det är också av stor vikt att HRM-chefen använder sig av ett situationsanpassat ledarskap för att få allt att fungera.

Källa:
http://www.smartbiz.nu/pages.asp?PageID=570&Base=1&MenuID=687

Carolina Renvall/ Grupp 6

Mångfald – från tal till åtgärder

Mångfald är enligt Mångfaldskonsulten Gary Baker något som ofta behandlas i organisationer och som de flesta chefer ser som något positivt och som en faktor som kan föra organisationen framåt. Trots detta förblir detta enda på papper och i diskussioner, d.v.s. man gör inga konkreta planer för att öka och stöda mångfald.

”Kompetens och talang sitter inte i hudfärg, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning. Det är viktigt att tänka på när cheferna rekryterar nya till arbetsplatsen” Gary Baker i chef.se

Ändå karaktäriseras flera arbetsplatser av en homogen trupp av anställda, vilket också en förfrågning som chef.se utfört av 675 svenska chefer tyder på. Hela 6/10 av cheferna skulle helst anställa någon som är lika dem själva.

Jag är helt ense med artikeln. De framtida framgångsrika organisationerna kommer att kännetecknas av en mångfald där interkulturell kommunikation och interkulturell kompetens är nyckelord.

Källa:

http://chef.se/loensam-mangfald/  (läst 27.4.2014)

Christian/Grupp 3