Arbetsplatsmobbning – kan fungerande HR erbjuda verktyg för att lösa detta?

Rhonda Smith skrev en intressant artikel på Bloomberg NA:s webbplats som jag läste häromdan.

Smith grundar sin text på en undersökning som visar att var femte amerikanare regelbundet träffar på eller har under sin karriär någon gång träffat på arbetsplatsmobbning i någon format. Denna mängd resulterar i en total siffra på 65.6 miljoner arbetare, vilket är ett skyhögt antal.

HR kunde ligga som en väsentlig enhet för lösningen av mobbningsproblem, tycker jag. Eftersom internationella arbetslagar inte tacklar detta problem ordentligt, borde uppföljningen och motarbetandet av mobbning utfärdas i allt effektivare mån på kontextenliga vägnar. Exempelvis rapportering och belöning av rapportering för att få reda på riktiga mobbningsfall kunde föras till en ny nivå.

Enligt undersökningen är chefer bakom 56 % av mobbningsfallen. Detta för in ledarskapsfrågor i denna diskussion. Trots att det moderna ledarskapet med mindre fokus på hierarkiska frågor klivit allt stadigare in i ledarskapsvetenskapen borde diskursen föras alltmer gentemot en öppnare vy. Enligt enbart 12 % av svarandena på undersökningen motarbetar HR-avdelningar mobbning på ett tillräckligt, ändamålsenligt och synligt sätt. Eftersom mobbning i längden säkerligen skadar organisationellt arbete och inte minst på produktivitetsnivån, borde framtida lösningar vara mer holistiska och ansvarsfulla. Konkreta lösningsförslag är svåra att hitta på, men en gyllene väg vore garanterat det clichéaktiga budskapet om öppnare och bättrefungerande kommunikation.

Hittar någon på konkreta exempel för motarbetandet av mobbning eller har någon möjligtvis träffat på sådana i arbetslivet?

Policy mot barnrättsfrågor

I en artikel ur Dagens Nyheter framkommer det att 38 % av företagen i Sverige saknar en policy mot barnarbete. Intressant vore det att veta hur läget är i Finland. Kungaparet som kommenterat artikeln konstaterar att det är konsumenterna som sätter press på företagen för att de skall bli mer etiska men att det även finns krav från de anställda att deras företag skall vara s.k. ”good companies”. Det tycker jag visar en bra sida hos de anställda där etiska frågor tas i beaktande och kan skapa en förändring på längre sikt.

Dagens Nyheter (12.04.2014). ”Kungaparet: Barnarbete måste upp på dagordningen”. Tillgänglig http://www.dn.se/ekonomi/kungaparet-barnarbete-maste-upp-pa-dagordningen/ Hämtad 26.04.2014.

Grupp 3, Jemima

Etikproblemlösning utan kompetens?

Michael Mattis skrev år 2008 i sin Moneywatch-sektion på CBS:s webbplats, att etiska problem sällan löses organisationsinternt på ett tillräckligt kompetent sätt.

Det framgår ur The Society for Human Resource Managements undersökning (gjorts 2008, över 3000 svaranden) att:

-23% av undersökningssvarandena ansåg att etiska frågor inte tacklas på tillräcklig nivå i deras respektive organisationer
-50% av svarandena ansåg att de aldrig fått för sig att söka svar på etikrelaterade frågor även om de hade sådana
-57% ansåg att etiska aspekter förmodligen inte spelade vilken som helst roll i arbetarevalueringar
-19% ansåg det svårt och pressande att följa sina etiska regler ifall sådana fanns. Pressmomentet menade de att uppkom från såväl medarbetare som chefer och underordnade.

Trots ovanbeskrivna svar ansåg majoriteten att HR-avdelningarna var de avdelningar som arbetade med etik i organisationerna, samt att etikinformation förmodligen skulle fås just ur HR-avdelningen vid behov.

Detta låter väldigt paradoxalt. Egentligen kan det (generaliserat, så klart) konstateras att HR-avdelningarna misslyckas på en allmän nivå, men också HR-avdelningarnas uppgifter i etikrelaterade ärenden verkar allt annat än solklara. Mattis ifrågesätter ifall det egentligen är en etisk dilemma i sig att göra ensam HR-avdelningen ansvarig för etiska problemsituationer. Personligen kan jag inte komma på någon annan instans i en normal organisationskontext som skulle bära ansvaret för etiska frågor i stället för HR. Men satsar men egentligen tillräckligt med resurser för att utbilda HR-personer i etik? Är dessa personer kompetenta nog för att lösa etiska problem?

Rekrytering

603674_10203648872644726_945575901708538109_n

Det här var en rolig men samtidigt lite provocerande bild. Vi alla i grupp 12 har erfarenhet om hur svårt det är att bygga upp IKEA-möbler. Så trots att idén med en mer praktisk arbetsintervju är rolig så tycker vi att personen som ansöker om arbetet inte får visa all sin kompetens genom en sådan här arbetsintervju. Dessutom tycker vi inte att denna arbetsintervjus metod är etiskt rätt eftersom den utelämnar vissa människor och fokuserar för mycket på bara en kompetens.

Det här med rekrytering…

är ju en central del som många associerar HR-arbetet med. Hur låter det då i era öron att ett utländskt namn hindrar en för att få ett jobb?

Diskrimineringsombudsmannen i Sverige har framställt en forskningsrapport om diskriminering i arbetslivet som visat att just utländska namn kan vara ett hinder i samband med rekrytering. Exempel: Arabiskt klingande namn har med 50 % mindre chans att få komma på jobbintervju i jämförelse med en person med svenskt efternamn.

Detta är något att tänka på så att i framtiden inte HR-arbetet associeras med diskriminering. Rasism och fördomar får inte existera i ett professionellt HR- arbete eftersom detta kan resultera i t.ex. försämrat rykte av organisationen både intern och extern.

Detta inlägg är en liten tankeställare på hur vi som individer tydligen fortfarande resonerar i vissa sammanhang.

/Caroline, Grupp 5

Källa:
http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/ett-utlandskt-namn-hinder-for-att-fa-jobb/

HRM också internationellt?

I kursen har vi hittills läst mycket om att en attraktivare och hälsosam arbetsmiljö lockar till sig och håller kvar god kompetens och genererar bättre resultat eftersom arbetstagarna trivs och håller sig friska. Men om man bortser från friskvård, fredagsbullar och roliga kick-offs för en stund och gräver lite djupare – hur hänger en god arbetsmiljö och etik ihop och hur påverkas dessa av globaliseringen?

När man funderar på detta är corporate social responsibility, eller CSR som det förkortas, centralt. CSR blir en allt vanligare del av många organisationers verksamhet – inte minst för de stora företag som expanderar och verkar i flera länder. CSR handlar om företagens etiska och moraliska ansvar för dess verksamhet ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv och många gör upp så kallade CSR-strategier. Hurdan verksamhet har egentligen våra nordiska företag när de förflyttar produktionen till Asien? Tar de hand om sina anställda? Har de barnarbetare? Hur mycket belastar de miljön? I många fall är lagstiftningen i dessa nya produktionsländer mycket svagare eller obefintlig inom dessa områden, vilket företagen utnyttjar. Men har de inte ett etiskt och moraliskt ansvar att sköta sin verksamhet hållbart och hur ser framtidens företag ut om det fortsätter i den här riktningen?

Det har under de senaste åren kommit skandal efter skandal i medierna, då nordiska ”ordentliga” bolag har visat sig använda barnarbete (H&M), stött diktaturer i öst (Telia Sonera) eller haft anställda som gjort självmordsförsök som konsekvens av taskiga arbetsförhållanden (Apple), och det lär knappast bli de sista skandalerna. Det svenska granskande samhällsprogrammet Uppdrag Granskning har under förra året gjort två program om just telekomjätten Telia Sonera och dess verksamhet i östra Europa, som tangerar just dessa teman. Ta er en titt om ni inte har gjort det ännu!

Del 1: http://www.youtube.com/watch?v=WVop_dB-R6I

Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=Y81WcKk5Wk8

telia

Ett annat samhällsgranskande program som ifrågasatt företagens bristande ansvar för miljön och de anställda i dagens globaliserade värld är Kalla Fakta. Även här visas en arbetsmiljö som är under all kritik och frågan om inte företagen har ett etiskt och moraliskt ansvar för sin internationella verksamhet. Se avsnittet ”Läderslavarna” här:

http://www.tv4play.se/program/kalla-fakta?video_id=2502478

kalla fakta

Arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, både miljömässigt och socialt, har länge varit på tapeten i västvärlden, men har inte överhuvudtaget hängt med i globaliseringsutvecklingen. Det borde vara en skyldighet att företag som expanderar utomlands tar CSR-frågorna på allvar och visar lika mycket medmänsklighet som hemma där kraven är högre. Men det är tydligt att det finns en lång väg kvar att gå.

/Andrea, grupp 4

Källor:

http://www.svd.se/naringsliv/surt-apple-for-apples-arbetare_6581902.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barnarbete-bakom-h-m-plagg_628467.svd