Hej, det här är gruppanda!

GRUPP 12
H
ej vi är grupp 12, det vill säga ”Organisationens hjärta <3”.

Vi valde redan på den första gruppträffen att tillsammans diskutera fram blogginläggen under en gemytlig vinkväll i slutet av kursen. Under vinkvällen kommer vi att arbeta oss fram till innovativa och intressanta blogginlägg. Vi valde att skapa gruppanda genom att träffas under ledigare omständigheter i en trevligare miljö än Hankens datasal.

Genom vinkvällen har vi: 1) gruppanda, 2)en trevlig arbetsmiljö, 3) en gemensam arbetsprocess och 4) en ny arbetsform (för oss denna kurs)!

Dessutom belönar vi oss efter att ha skrivit tent och case-uppgifter!

 

Det finns bättre belöning än pengar

Arbetstagarna uppskattar mer en trygg arbetsplats, företagskultur, möjligheten att påverka och bra arbetstider mer än att få belöning i penningform. Forskning visar att mindre än 10 % av motivationen hos arbetarna förklaras av belöningar i form av pengar.

Så för att hålla kvar arbetarna gäller det att belöna på rätt sätt. Företag borde satsa på arbetsmiljön, tryggheten och ett bra ledarskap mera eftersom det är sådant arbetstagare uppskattar allt mer på arbetsplatser.

http://www.ledarna.se/sv/Chefsguider/Lon/Satta-lon/Beloningar-och-formaner/

/Emma, grupp 3

Inre & yttre motivation

Främst inom idrottspsykologi har det spekulerats mycket kring motivation och hur den som presterar lyckas motivera sig själv. Yttre motivation innebär i korthet en strävan till att nå en målsättning. Dessa mål kan variera från att utföra en uppgift till att vinna det mest glamorösa pris inom sitt fält. Inre motivation härstammar från tillfredsställelsen att utöva själva uppgiften. På många sätt är en inre motivation bättre eftersom den matar sig själv och individen sporrar sig själv att blir duktigare. Yttre motivation kräver alltid med jämna mellanrum en ny målsättning. Det finns också metoder med vilka man kan försöka framkalla den önskade motivationen. Kunde också vara användbart inom affärslivet och HRM.

http://www.humankinetics.com/excerpts/excerpts/balance-intrinsic-and-extrinsic-motivation-for-success

http://iveybusinessjournal.com/topics/the-workplace/the-four-intrinsic-rewards-that-drive-employee-engagement#.U1ZrsuZ_uil://

// Henrik, grupp 7

”Det finns två sätt att få medarbetare att göra som du vill: Morot eller piska”

Så skriver de på Chef.se.  Själv tror jag starkt på att belöningar är ett bättre sätt att motivera. Det framkallar motivation samtidigt som det skapar en bättre arbetsmiljö och kultur.

Artikeln tar upp att det vanligaste metoden för att ge ”pisk” är att ha ett enskilt samtal. Vad säger att detta är en metod att ge pisk och inte en vanligt utvecklingssamtal? Självser jag att motivera mha. bestraffningar är mer en Steve Jobs stil att leda: skäller ut framför medarbetarna och inte rädd för att använda skällsord. Detta tror jag inte är den bästa metoden – även om den också kan vara effektiv.

Att ha ett belöningssystem betyder inte enbart att företagen ska belöna gott arbete. Det betyder också att man skall utveckla personalen och använda sig av HRD. Ger man belöning för gott arbete betyder det samtidigt att man inte belönar mindre effektivt och produktivt arbete – det går åt båda hållen. Men är saknaden av bonusen en metod av att ge pisk? Väldigt mild sådan i så fall.

Att ge morot eller piska motiverar medarbetare att agera och göra så bra de kan. Det är personligt hur man blir motiverad men med tanke på arbetsmiljön är belöningssystemet det bättre alternativet.

/Catherine, Grupp 1

Källor:

Chef.se. Prestationslön bästa belöningen 24.09.2008 (läst 22.4.2014) URL: http://chef.se/prestationsloen-baesta-beloeningen/

Carrot on a stick incentive 19960821

 

”Uppskattning viktigare än lön”

Är en hög lön den faktoren som får arbetaren att stanna på en arbetsplats? Nej, enligt Poolias kompetensindikator, på första plats kommer en bra chef som ger erkänsla och uppskattning, efter det utvecklande arbetsuppgifter, på tredje plats trevliga kolleger och lönen kommer först på fjärde plats. Enligt mig är detta nog inget konstigt, alla har ett behov av att känna sig uppskattade och arbetar man heltid är jobbet ett av de ställen man spenderar mest tid på.

Det som jag tycker att borde tänka på som har en ledarskapsposition (och även andra i företaget). ”Varje chef borde ha som målsättning att varje dag visa erkänsla och uppskattning till sina anställda. Ett sådant beteende är en investering för att behålla anställda länge, det är dessutom gratis.”. Egentligen är det ju det billigaste ett företag kan göra? Hur är det ändå så svårt med att visa uppskattning och ge positiv feedback?

Läs mer här: http://www.dn.se/ekonomi/uppskattning-viktigare-an-lon/

// Bettina, grupp 9

Motivation och belöning hör ihop

Heikkilä skriver i sin artikel att när arbetet är intressant, inspirerande och meningsfullt är vi motiverade, och då känner att arbetet vi gör kan belönas. Dessa stunder är viktiga att komma ihåg för en arbetsgivare, så att man kan registrera vad som orsakar denna motivation bland arbetarna.  Enligt Heikkilä är organisationer framgångsrika när ledningen och förmän vet vad som kan leda till ökad motivation i företaget. Det är viktigt att alla känner sig viktiga, att de känner sig medräknade och meningsfulla i organisationen.

Heikkilä (2012) motivaation johtaminen organisaatiossa, kollega.fi URL: http://kollega.fi/2012/12/motivaation-johtaminen-organisaatiossa/

/Caroline, Grupp 5

Om bonusar och arvoden

De finländska storföretagens styrelser och högre tjänstemän har traditionellt sett haft bra arvoden och ersättningar för det arbete de utfört. Under det senaste året har dock de höga ersättningarna kritiserats, i och med att många företag har minskat på personalen, men ändå höjt ersättningarna till exempelvis VD:n och styrelsemedlemmarna. Är detta rättvist, och hur kunde ersättningarna mera noggrant regleras?

Förutom de vanliga ersättningarna och arvodena är det också de stora årsbonusarna som väckt uppmärksamhet. Trots att många föregat inte nått upp till förväntningarna och inte uppnått resultatmålsättningarna, betalas bonusar till ledningen ändå ut. Många anser att det är upp till företagen själva att bestämma storleken på ersättningarna och bonusarna. De flesta större företag har något slags bonussystem som följs, men trots detta finns det en orättvisa (eller avundsjuka) som många vill rätta till. Ett förslag som varit objekt för diskussion är ett föreslaget direktiv som skulle innebära att bolagsstämman måste godkänna. Detta skulle i praktiken innebära att aktieägarna är de som har beslutanderätten när det gäller bonusarnas storlek. Kunde detta vara ett fungerande system för att göra bonusarna mera rättvisa berättigade?

// Jonathan, Grupp 6
Källor:

http://www.kauppalehti.fi/etusivu/porssipomojen+palkat+yhtiokokouksen+aanestykseen/201404669232
http://www.fortum.com/fi/konserni/hallinto-ja-johtaminen/palkitseminen/pages/default.aspx

Prosociala belöningar

Enligt nya forskningar är prosociala bonusar då man får en summa pengar som ska spenderas på någon annan än en själv, bättre en traditionella bonusar. Prosociala bonusar är ett bra val om meningen är att öka prestationerna i företaget. Prosociala bonusar har till exempel använts så att man skänkt pengar till välgörenhet eller köpt presenter till sina kollegor. Användingen av prosociala bonusar har till exempel resulterat i en ökning i antal vunna matcher i ett idrottslag och i en ökning i försäljningsintäkter i ett läkemedelsföretag.

Jag tycker att detta lät mycket inressant, men jag tycker att man i artikeln kunde ha berättat noggrannare om forskningsresultaterna. Jag skulle gärna vilja veta att varför prosociala bonusar har fungerat så bra, även bättre än traditionella bonusar där man får spendera summan på sig själv? Är det på grund av att prosociala bonusar bl.a. leder till bättre samhörighet på arbetsplatsen? Traditionella bonusar kan ju i värsta fall ha en negativ påverkan som t.ex. att de anställda i företaget endast fokuserar på sig själva och blir mindre hjälpsamma.

http://chef.se/bonusen-som-verkligen-ger-resultat/

// Laura, grupp 10

Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon

Fenomenet att medvetet skjuta upp saker fastän man vet att det kan få negativa konsekvenser, har under begreppet ”prokrastinering” hittat sin plats i mitt ordförråd. Fredrik Emdén på chef.se (3.4.2014) har samlat ihop forskningsresultat kring prokrastinering på arbetsplatsen, vilket har visat sig vara vanligare än jag vågat tro.

Jag ser inget nytt i konstaterandet att människor undviker saker som ger dem obehag och istället eftersträvar saker som får dem att må bra. Däremot tror jag inte att många har tänkt sig att prokrastinering på arbetet kan medföra ett ekonomiskt samhällsproblem. I USA har forskare räknat ut att anställda prokrastinerar i genomsnitt två timmar per dag, vilket medför såväl ekonomiska bortfall som negativa konsekvenser på andra områden i livet på grund av övertidsarbete. Både antalet prokrastinerare och kostnaderna för prokrastinering förväntas växa i framtiden och problemet är därför värt att uppmärksammas.

Prokrastinering uppstår främst på grund av bristande motivation och enligt forskare kan chefens ledarstil spela en avgörande roll i problemet. För att förebygga prokrastinering på arbetsplatsen, kan chefen till exempel lägga mer fokus på kortsiktiga mål samt belöna sina anställda, både med hjälp av yttre incitament och genom att erbjuda en tydlig vision som skapar inre motivation. Chefen kan också försöka undvika att distrahera sina medarbetare i arbetet, fundera över hur han själv handskas med prokrastinering och hur han kan vara ett gott exempel för andra.

http://chef.se/prokrastinera-skjuta-upp/

/Eva

Funkar pengar som belöning?

När man tänker på belöningssystem och vad som motiverar anställda till att prestera väl, så är monetära belöningar så som pengar (högre lön, bonus etc) bland det första som dyker upp i huvudet. Men hur väl fungerar egentligen pengar för att höja motivationen och prestationen? Det diskuteras av RSA Animate i detta pedagogiska videoklipp, ta er en titt:

http://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc

rsa-animate-motivation

Det som framkommer är helt enkelt att när en anställd har enkla, lättförståeliga arbetsuppgifter så fungerar pengar som belöningsmetod bra och får den anställda att prestera bättre. Men när den anställda har mer komplicerade och tankekrävande uppgifter som kräver kreativitet fungerar pengar inte alls som en motivationshöjare. Detta eftersom den anställda inte bara är ”profit maximisers” utan även ”purpose maximisers”, dvs. de vill känna att de gör någon nytta och har en orsak till att stiga upp och gå till jobbet på morgonen. Man behöver en arbetsuppgift som får en att känna tillfredställelse av någon orsak. Man kan inte höja motivationen enbart genom att höja lönen om arbetet inte känns meningsfullt nog.

Väldigt intressant tycker jag, men frågan är om det finns andra, icke-monetära belöningssystem, som kan fungera som motivationshöjare i högre grad? Kanske icke-monetära belöningar så som datorer, fri sjukvård, tjänstebil, julklappar etc. kan fungera motivationshöjande just för att den anställda känner sig sedd och uppskattad? Eller psykosociala belöningar så som beröm?

Vad tror ni; vilka belöningssystem är effektivast för att höja den anställdas motivation och därmed prestation?

 /Andrea, grupp 4

Källor: http://hrbloggen.se/2013/10/4-skal-sluta-belona-pengar.html