Lärande -en konkurrensfaktor för framtidens organisationer

Vad skiljer de mest framgångsrika och mest effektiva organisationer från de organisationer som inte klarar sig i dagens hårda konkurrens? Ett svar till denna fråga är definitivt lärande.

Enligt Peter Senges (1990) berömda koncept om ”den lärande organisationen”, är det viktigt att identifiera och ta vara på medarbetarnas kunskap, så att både organisationens kollektiva samt medarbetarnas individuella kunskap delas, utökas och utvecklas inom organisationen. Meningen med att utveckla en organisation till en lärande organisation är således att få ut all den kunskap som organisationen har på det bästa möjliga sättet.

Enligt Senges (1990) definition är den lärande organisationen en enhet där det skapas utrymme och förutsättningar för dialog och kunskapsfördelning mellan medarbetarna. Det är således också ytterst viktig att leda lärande organisationer på ett rätt sätt, vilket i idealfallet betyder alltmer ansvar och medarbetarnas delaktighet i organisationens verksamhet och beslutsfattande.

Men kan då alla organisationer klassas som lärande organisationer? Min åsikt är, nej. Den lärande organisationen är ett sätt att fungera som kräver aktiva beslut och lärandebefrämjande arbete i organisationens alla arbetsprocesser. Med andra ord, en organisation måste sträva efter aktivt lärande och involvering av alla medarbetarna på de olika nivåerna av organisationens verksamhet.

Min åsikt är alltså att den lärande organisationen är ett tillstånd som är eftersträvansvärd för alla organisationer. Genom aktivt och kollektivt lärande kan en organisation i mina ögon faktiskt bli mer än summan av medarbetarnas individuella kunskapsbaser, vilket man gör genom att t.ex. lära sig av de kollektiva erfarenheterna som finns i organisationen. Om alla sköter sitt arbete ens 1 % bättre imorgon än vad de gjorde idag, blir slutresultatet en mycket effektivare organisation inom mycket kort tid.

Den lärande organisationen är alltså en mindsett och en del arbetsprocesser som måste implementeras rätt från HRM:s synvinkel. Men kan vilken som helst organisation då bli en lärande organisation? Där är Senges (1990) och mitt svar en klar, jo! Att implementera konstant och aktivt inlärning i organisationens arbetsprocesser är en fråga av vilja och vision. Hoppas bara att detta slår igenom ännu mera i dagens organisationer, eftersom den tid som man satsar på lärande är aldrig en entydig kostnad utan snarare en investering för framtiden.

// Noora

Referens: Senge, P., M. (1990): The fifth discipline: the art and practice of the learning organization. Doubleday/Currency, 1990. Läst på google books, den 29.04.2014.

Envy that

På grund av de sociala medierna finns det idag goda förutsättningar för känslor av avund, vilket enligt artikeln ”Put your envy to good use” kan kallas för ”modern avund”. I regel anses avund vara något negativt, men det behöver nödvändigtvis inte vara det. I själva verket kan avund vara en bidragande faktor till framgång, om man närmar sig den på rätt sätt. Enligt The Wall Street Journal föreslår psykologer att det finns två typer av avund: skadlig och gynnsam. Studier har visat att den gynnsamma avunden kan fungera som motivation och inspiration, då man önskar sig vara lika bra som den som avundas. Däremot ska man undvika att önska dem som avundas dåliga saker. Det har också visat sig att avund kan förbättra minnet och ge oss en kognitiv puff på vägen till bättre prestationer. Enligt en Harvard Business Review från 2010 kan dessutom ”envy reflex” hjälpa människor att fokusera på det som är viktigast för dem och ifall man inte reagerar på reflexen i arbetet, kan följderna leda till ett sämre resultat för hela företaget.

KÄLLA

/Eva

Dags att vårstäda telefonen

Tidningen Chef publicerade 25.4 en artikel med rubriken 8 appar chefen inte kan vara utan . I artikeln listas apparna var för sig och skribenten hävdar att dessa verktyg sparar chefen både tid och pengar.

appar

Jag citerar:

1. Turboscan
Den här appen har toppat listan över business-appar i två år. Förståeligt. En bra ersättare till skannern som har blivit ännu bättre. Den som lär sig använda Turboscan oftare får ett försprång.

2. Viary
Prisbelönta appen Viary är som en privat Yoda i mobilen. Du får knuffar i rätt riktning för att utveckla ditt beteende och helt enkelt bli en bättre, smartare version av dig själv. Funkar lika bra på dina medarbetare.

3. Samhällsnyttan
EU-rådgivaren Karin Nilsson har utvecklat en app som underlättar vardagen. Vilka skolor och förskolor finns nära dig och hur är de? Vilka vårdhem/sjukhem finns? Eller: Var är simhallen? 

4. Lifesum
En app för bättre hälsa i vardagen. Notera vad som faktiskt slinker ner till frukost, lunch och middag. Registrera även träning utan pekpinnar. Just nu finns appen bara för Iphone.

5. SAOL
Gå aldrig mer vilse i rättstavningens värld. Med Saol-appen i telefonen blir Svenska Akademiens ordlista ditt rättesnöre. Har över 125 000 ord och en sökfunktion för stavningskoll. Även korsordshjälp.

6. Trello
Släng post-it-lapparna på ditt skrivbord. Med Trello ser du snabbt vad som ska prioriteras och hur arbetsgruppen ligger till. Planera, samarbeta och organisera smartare ihop med teamet. 

7. Mötesplan
Med hjälp av den pedagogiska appen Mötesplan skissar man upp sitt möte och skickar därefter den färdiga mötesplanen till deltagarna och dig själv. Sparar många minuter i vardagen. 

8. Lastpass
Denna livboj i lösenordsträsket finns för de flesta plattformar. Mest användbar är kanske desktopversionen. Ett enda säkert lösenord låser upp alla dina sajter. En sann räddare i nöden.

Slut på citat.

Då var vi fullärda. Man ju fråga sig hur mycket pengar man sparar genom att lägga pengar på de appar som kostar, och hur mycket tid sparar man genom att använda dem?

Det är rätt intressant egentligen, vi samlar hela tiden på oss appar vi kan tänkas ha nytta av, ibland utan att riktigt veta vad vi kan göra med dem. I min telefon finns idag exakt 54 appar, jag använder 6 av dem dagligen. Vad gör jag då med de resterande 48?
Tja, det är nog dags för vårstädning.

Dåligt och bra ledarskap

I taloussanomat fanns en artikel om hur riktigt dåligt ledarskap är. I artikeln beskrevs det bland annat att en dålig ledare inte får saker gjorda, får fel slags resultat och inte bryr sig. Dessutom vill en dålig ledare endast ha en hög position i en organisation och håller inte vad han lovat. Vidare beskrivs det i artikeln att en dålig ledare tar all ära till sig själv och inte till organisation och inte kan skaffa talang och behållan talangfulla människor i organisationen.

Läs mer på:

http://www.taloussanomat.fi/tyo-ja-koulutus/2013/01/25/tallainen-on-surkea-pomo/20131434/139

Hej, det här är gruppanda!

GRUPP 12
H
ej vi är grupp 12, det vill säga ”Organisationens hjärta <3”.

Vi valde redan på den första gruppträffen att tillsammans diskutera fram blogginläggen under en gemytlig vinkväll i slutet av kursen. Under vinkvällen kommer vi att arbeta oss fram till innovativa och intressanta blogginlägg. Vi valde att skapa gruppanda genom att träffas under ledigare omständigheter i en trevligare miljö än Hankens datasal.

Genom vinkvällen har vi: 1) gruppanda, 2)en trevlig arbetsmiljö, 3) en gemensam arbetsprocess och 4) en ny arbetsform (för oss denna kurs)!

Dessutom belönar vi oss efter att ha skrivit tent och case-uppgifter!

 

Unga arbetare vill inte bli chefer

Allt fler chefer går i pension, är företagen beredda på det här? En artikel tar upp att 48 chefer kommer att gå i pension varje arbetsdag under de närmaste 10 åren. Den här generationsväxlingen har företagen varit medvetna om men har de förberett sig på detta? Det står att allt yngre personer flyr rollen som chef. Borde företagen här locka yngre personer till mera ledande roller för att det i framtiden ska finnas någon som tar över företagen. Hur ska företagen få yngre arbetare att jobba sig uppåt i företaget och få en större roll som till exempel chef?

http://chef.se/generationsvaxlingen-ar-har-dags-att-agera/

/Emma, grupp 3

Kreativt tänkande på arbetsplatsen

Reetta Räty skriver i kolumnen ”Jos työ takkuaa, kävele” publicerad i Helsingin Sanomat 6.4.2014, om hur det är populärt för businessgurus att på nätsidor ge råd i hur man uppnår effektivitet och framgång i arbetet. De annullerar, prioriterar, sätter upp mål, utvärderar sig själv vid dagens slut och producerar mervärde. Skribenten frågar sig dock ifall deras tips alls kan hjälpa någon som ska skriva en lysande roman eller komponera en symfoni, ett projekt som kräver allt annat än effektivt sysslande i högt tempo, överlappande möten och blixtsnabba reaktioner.

Man kunde tro att businessgurunas råd och kreativt arbete är varandras raka motsatser. Men Räty skriver att många författare menar att de behöver en ordnad dygnsrytm, medan man i det kunskapsbaserade arbetet börjar inse vikten av t.ex. mindfulness-övningar på arbetsplatsen. Dessa två arbetsformer börjar alltså närma sig varandra i sitt sätt att se på hur man bäst får saker till stånd i arbetet. Räty poängterar att långvarig stress gör människan till en medelmåttig tänkare. Istället behöver man röja utrymme i hjärnan för kreativt och innovativt tänkande. Jag håller helt med om att det är viktigt att kunna pausa, koppla av helt ibland och bara låta idéerna komma fritt. Om man kör fast i sitt arbete, lönar sig alltså det enkla rådet att andas djupt och ta en promenad för att reda ut tankarna.

Då jag läste Rätys kolumn kom jag att tänka på en svensk dokumentär som handlade om det kinesiska skolsystemet jämfört med det svenska. Den kinesiska skolan är mycket mer krävande än den svenska och de kinesiska skoleleverna har knappt alls någon fritid då kvällarna och loven går åt till privatundervisning för att hållas i takt med de andra, eftersom det råder hård konkurrens om arbetsplatserna i landet. Samma takt gäller i arbetslivet. Svenskarna är dock i genomsnitt mer innovativa än kineserna, och hittills har Kinas framgång grundat sig främst på en lyckad efterapning av andras idéer. Jag tror att Sveriges (och de andra nordiska ländernas) framgång i innovativt tänkande till en del just ligger i deras prioritering av fritiden, att människor har en möjlighet att helt koppla loss från arbetet. Hjärnan behöver kunna vila ut ordentligt för att kunna skapa något nytt och tänka i nya banor, vilket man kanske inte tänker tillräckligt på i Kina.

/Heidi, Grupp 1

Källa:

Räty, Reetta 2014: ”Jos työ takkuaa, kävele”. Helsingin Sanomat 6.4.2014. Tillgänglig på: http://www.hs.fi/tyoelama/Jos+ty%C3%B6+takkuaa+k%C3%A4vele/a1396580987791 (läst 22.4.2014).

The Toyota Way

Toyota har under åren utvecklat en strategi som implementerats så aktivt i företaget att den blivit synonym med Toyotas företagskultur. Toyota modellen bekanta jag mig med under en kurs i offentlig förvaltning. Många av oss minns ändå att Toyota på senare år haft otroliga problem med att hålla den standard vi har börjat ta för givet av biltillverkaren. Bl.a. Camry och Corolla modellerna hade fel som kunde få gaspedalen att fastna då den var nedtryckt, ett ganska så skrämmande fel. I relation till The Toyota Way företagets filosofi borde dylikt aldrig få hända. Konsulter sade följande om det som skedde:

”when the pursuit of growth took priority, the automaker ”lost sight of the key values that gave it its reputation in the first place.”

Ett praktexempel på hur viktigt det är att hålla huvudet kallt fast företaget har ”vind i seglen”.

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Toyota_Way
http://en.wikipedia.org/wiki/2009%E2%80%9311_Toyota_vehicle_recalls

Henrik / Grupp 7

Tips om att ge rätt feedback åt arbetstagarna

Vi alla vill få feedback för våra prestationer, både för bra och dåliga prestationer. Men det är viktigt att komma ihåg att om det inte sköts på rätt sätt kan det ha mer negativa effekter än positiva.

Enligt en online artikel ”fast company” finns det sex steg för att uppnå en så bra feedback strategi som möjligt. Dessa steg är;

  1. Det är viktigt att ge feedback vid rätt tidpunkt. Man skall helst ge feedback direkt efter prestationen då allting ännu är fräscht i minnet.  Om man fördröjer feedback kommer det att ta onödig hjärnkapacitet som skulle kunna användas effektivare på något annat.
  2. Var väl förberedd innan mötet.  Det är viktigt att arbetsgivarens känslor inte påverkar feedback samtalet.
  3. Det är viktigt att låta arbetstagaren ge sin feedback först för att sedan kunna jämföra arbetstagarens och arbetsgivarens syn på prestationen. Denna feedback är guldvärd för företaget. Om den interna kommunikationen fungerar som den ska, borde detta inte vara ett problem.
  4. Det är viktigt för arbetsgivaren att inte dra förhastade slutsatser. Ifall något inte är inlämnat i tid är det viktigt att höra varför det inte har inlämnats i tid, istället för att arbetsgivaren börjar gissa sig fram till varför det inte inlämnats inom utsatt tid.
  5. Hur bra arbetsgivarens feedback tas emot av arbetsgivaren beror mycket på hur arbetsgivaren känner sig bli hörd.  Det är viktigt för arbetsgivaren att upprepa den information han fått av arbetsgivaren för att säkerställa att han uppfattat allting rätt.
  6. Ifall möjligt, är det alltid bra att börja en feedback diskussion positivt. Hela samtalet går bättre då. Ifall det börjar negativt kan det hända att arbetsgivaren bli offensiv och man kommer inte fram till någon slutsats. Arbetsgivaren kan förklara poängen med feedback samtalet, och försöka uppmuntra arbetsgivaren med hjälp av samtalet till fortsatt utveckling/förbättring.

Här kan man läsa artikeln: http://www.hrmasia.com/news/latest-news/six-tips-to-giving-proper-employee-feedback/185934/

/Johanna( Grupp 13)

feedback