Semester för att förbättra arbetsinsatsen eller livskvaliteten

En lång sommarsemester att slappna av, koppla bort arbetsstress och hinna med allt det där man prioriterat bort under resten av året känns för många som ett absolut måste för att man skall orka med resten av året, men enligt en ny undersökning att det nödvändigtvis inte är längden på ledigheten som avgör. Enligt undersökningen börjar ledighetens effekter – såsom avslappning och förbättrad sömn, synas redan efter 2 till 4 dagar. Likaså varar de positiva effekterna av en semester högst i en månad efter att man återvänt till jobbet.

Forskningsledaren för undersökningen föreslår därför att semestrar kanske borde spridas ut jämnare under året i stället för att klumpas ihop till en månadslång sommarsemester för att sprida ut energi ”topparna” efter en semester och minska stress.

I och för sig kan det låta som en intressant idé, och bara för att någonting ”alltid” varit på ett visst sätt behöver det ju inte vara det ända rätta, men en liknande omställning skulle kräva en omstrukturering på ett större samhälleligt plan. Just nu korrelerar arbetande vuxnas semestrar i alla fall i viss mån med skolloven, en aspekt man inte kan ignorera när man gör upp ny strategier för arbetsmarknaden.

Källa: http://www.hs.fi/ulkomaat/artikkeli/Tutkimus+Monta+lyhytt%C3%A4+lomaa+on+parempi+kuin+yksi+pitk%C3%A4/1135267863364

Att downshifta som egenföretagare

Just nu är det trendigt med downshifting, det vill säga att man jobbar mindre, exempelvis halvtid, och därmed har mera tid för fritidsintressen, familj och vänner. Man stressar mindre och mår bättre. Jobbar man halv- istället för heltid får man naturligtvis även lägre lön. Här kommer miljöaspekten in i diskussionen: att downshifta är trendigt även för att det är miljövänligt. Har du lägre lön är din konsumtionsnivå lägre, och det är miljövänligt. Jobbar du halv- istället för heltid har du tid att lappa dina kläder istället för att genast slänga bort dem och köpa nya. Du har tid att cykla till jobbet istället för att ta bilen. Du har tid att odla en del av din mat och sparar på så sätt in matkostnader och får fräscha, miljövänliga grönsaker på bordet.
Den tilltalar mig, den här idén. Men jag är väldigt tudelad när det kommer till frågor kring balansen mellan arbete och liv. I sommar ska jag jobba som egenföretagare; jag ska ha hand om verksamheten i ett litet café i min hemstad och har för detta ändamål grundat en firma. Jag har alltid velat bli egenföretagare och är därför eld och lågor över att denna dröm förverkligades så tidigt i mitt liv, jag är ju bara tjugo år. Som nybliven företagare är downshifting det sista jag tänker på. Hur skulle det gå ihop liksom? Som det nu ser ut kommer mina arbetsveckor att gå loss på cirka sextio timmar. Dessutom är det ju roligt att arbeta när man är företagare, när man själv har kontrollen över vad som händer och hur framgångsrikt företaget är. Men var sätter man gränserna för sig själv som egenföretagare? Hur mycket kan man jobba innan krafterna tar slut? Känner man det i förväg när man är på väg att gå in i väggen, eller ligger man plötsligt där och undrar vad som hände?
Att downshifta är en lyx som är få förunnat, alla har inte råd att gå ner så mycket i arbetstid, även om man sparar in pengar på grönsaker och bensin. I Helsingin Sanomat skrev man 26.4.2014 om vilka som är 2010-talets statussymboler (http://www.hs.fi/raha/Mit%C3%A4+ovat+2010-luvun+statussymbolit/a1398399828178) och plockade fram både en ekologisk livsstil och mera fritid som exempel. Karita Sainio som hade blivit intervjuade berättar att hon äger en PR-firma och redan från början gick in för att bara ha en fyradagars arbetsvecka. Hon har ingen familj, sina lediga fredagar ägnar hon åt att sitta på caféer. Hon berättar att företagets kunder inte har några problem med att deras PR-firma inte är tillgänglig på fredagar eftersom de företag som anlitar PR-firman oftast profilerar sig som ekologiska och trendiga, och förstår och respekterar valet av en fyradagars arbetsvecka. Jag avundas denna avslappnade inställning till pengar och inkomst.
I detta skede av mitt liv är downshifting ingen möjlighet, det är nu jag måste trycka gasen i botten för att klara av även nästa år som studerande utan vare sig studielån eller något jobb vid sidan av studierna. Men någon gång i framtiden så satsar jag mer än gärna på att jobba lite mindre och ägna mer tid åt att odla grönsaker och spela piano.

//Mirjam

Vad annat än prestationer krävs för framgång?

En stor del av framgångsrika chefer har likheter som inte har direkt med prestationer att göra; de är karismatiska personligheter, de klarar sig med bara några timmars sömn, och de har någonting som balanserar deras långa arbetsdagar. När man lyssnar på presentationer av de här ledarna, gillar de att påpeka om deras hobbyer. Det kan vara tennis, labradorer eller frimärken, men många har en passion.

Man hävdar också att rutiner gör att man orkar bättre. En vanlig regel som används är 8+8+8 (8 timmar sömn + 8 timmar jobb + 8 timmar familjeliv och hobbyer), vilket kan vara helt bra i störste delen av fallen. 

Viktigt är också att planera sin framtid till en viss nivå. Allting kan man inte förutspå, men att ha någon sorts plan vare det sig en vecka, månad eller år framåt, anses generellt vara bra. Att kunna säga nej spela en stor roll; allting kan man inte göra, utan genom att prioritera sina val, och satsa på det som man har motivation till att göra, hjälper med att uppnå sina målsättningar.

// JP – Grupp 6

8 steg att nå bättre balans mellan privat- och arbetslivet

Jaqcuelyn Smith tar upp på Forbes.com hur man skall få bättre balans mellan privat- och arbetslivet. Efter varje steg skriver jag en egen förklaring och synpunkter:

  1. Learn Your Employer’s Policies. Att lära sig organisationens kultur är något som självklart är viktigt: vilka tider man skall arbeta och vara till förfogande, hur man skall bete sig på arbetet och var kan arbetet utföras – dessa är alla faktorer som påverkar hur balans kan nås.
  2. Communicate. Att kommunicera – när är det inte viktigt? Enligt mig är kommunikationen roten till en väl fungerande organisation. Kommunikationsproblem kan leda till otaliga andra problem. Man kan kommunicera med sin chef och familj om hurdan balans man eftersträvar så alla förstår utgångsläget.
  3. Use Technology to Your Advantage. Dagens teknologi underlättar arbetet mycket. Flera arbeten kan göras hemifrån, vilket underlättar vardagen. Då behöver man inte laga upp sig för att gå till arbetsplatsen utan man kan hemifrån skriva mejlen och kommunicera, koda, layouta, you name it!
  4. Telecommute. Som jag nämnde i punkt 2 är kommunikation viktigt. Man skall även använda kommunikationsmöjligheterna till sin fördel. Kan man lättare sköta något via telefon så skall man göra det och inte arbeta ineffektivt.
  5. Learn to Say “No.” En människa klarar inte av hur mycket som helst, det finns gränser. Ibland måste man använda sig av det värdefulla ordet nej  för att man skall kunna sköta alla sina andra redan existerande uppgifter på bästa sätt.
  6. Fight the Guilt. Att ha dåligt samvete av att man inte hann göra allt vad man hade planerat kan ibland vara överdrivet. Bara man har gjort sitt bästa så löser det sig nog. Det kommer alltid en ny dag och nytt försök imorgon. Dåligt samvete skapar dålig balans mellan arbets- och privatlivet då man tar sig med arbetslivets uppgifter hem eller vice versa.
  7. Rethink Your Idea of “Clean.” Kanske man tidigare tyckt att saker skall vara på ett visst sätt, organiserat och städat. Men de facto är en viss mån av att vara ”råddig” av sig bara hälsosamt.
  8. Protect Your Private Time.  Alla har rätt till egen tid och det skall man se till att man får. Man skall ha sin tid då man får göra exakt vad man själv vill och låta de tankar som kommer komma. Egentid hjälper oss att tänka klart och veta vad vi själva vill och hjälper oss att uppnå denna balans som är så viktig.

Det är viktigt att uppnå en balans mellan arbets- och privatlivet. Själv ser jag dessa som goda punkter i att hålla arbetet och privatlivet skilt.

/Catherine, Grupp 1

Källa:

http://www.forbes.com/sites/jacquelynsmith/2013/04/18/8-ways-to-achieve-better-work-life-balance/

Arbetsplatsmobbning – kan fungerande HR erbjuda verktyg för att lösa detta?

Rhonda Smith skrev en intressant artikel på Bloomberg NA:s webbplats som jag läste häromdan.

Smith grundar sin text på en undersökning som visar att var femte amerikanare regelbundet träffar på eller har under sin karriär någon gång träffat på arbetsplatsmobbning i någon format. Denna mängd resulterar i en total siffra på 65.6 miljoner arbetare, vilket är ett skyhögt antal.

HR kunde ligga som en väsentlig enhet för lösningen av mobbningsproblem, tycker jag. Eftersom internationella arbetslagar inte tacklar detta problem ordentligt, borde uppföljningen och motarbetandet av mobbning utfärdas i allt effektivare mån på kontextenliga vägnar. Exempelvis rapportering och belöning av rapportering för att få reda på riktiga mobbningsfall kunde föras till en ny nivå.

Enligt undersökningen är chefer bakom 56 % av mobbningsfallen. Detta för in ledarskapsfrågor i denna diskussion. Trots att det moderna ledarskapet med mindre fokus på hierarkiska frågor klivit allt stadigare in i ledarskapsvetenskapen borde diskursen föras alltmer gentemot en öppnare vy. Enligt enbart 12 % av svarandena på undersökningen motarbetar HR-avdelningar mobbning på ett tillräckligt, ändamålsenligt och synligt sätt. Eftersom mobbning i längden säkerligen skadar organisationellt arbete och inte minst på produktivitetsnivån, borde framtida lösningar vara mer holistiska och ansvarsfulla. Konkreta lösningsförslag är svåra att hitta på, men en gyllene väg vore garanterat det clichéaktiga budskapet om öppnare och bättrefungerande kommunikation.

Hittar någon på konkreta exempel för motarbetandet av mobbning eller har någon möjligtvis träffat på sådana i arbetslivet?

Varför går inte DU till jobbet?

sarcasm only

Så ni undrar varför man inte kommer på jobb?

Om medarbetarna har en sådan här inställning är det inte konstigt att organisationen inte fungerar.

För lite belöning?

Dålig arbetsmiljö?

Ingen gemenskap på arbetsplatsen?

OREALISTISKA MÅL?!

För att undvika att människor skall tänka på det här sättet om sin arbetsplats föreslår vi först och främst mera utvecklingssamtal mellan medarbetarna och ledningen.  Dessutom krävs ett bra belöningssystem som är passande för medarbetarna och en trevlig arbetsmiljö så att människorna verkligen vill komma på jobb. Det sociala livet är trots allt något av det viktigaste på arbetsplatsen. Arbetsplatsen kan bli helt annorlunda med trevliga kolleger, så gemenskap är något att verkligen satsa på.

 

 

Dåligt och bra ledarskap

I taloussanomat fanns en artikel om hur riktigt dåligt ledarskap är. I artikeln beskrevs det bland annat att en dålig ledare inte får saker gjorda, får fel slags resultat och inte bryr sig. Dessutom vill en dålig ledare endast ha en hög position i en organisation och håller inte vad han lovat. Vidare beskrivs det i artikeln att en dålig ledare tar all ära till sig själv och inte till organisation och inte kan skaffa talang och behållan talangfulla människor i organisationen.

Läs mer på:

http://www.taloussanomat.fi/tyo-ja-koulutus/2013/01/25/tallainen-on-surkea-pomo/20131434/139

Unga arbetare vill inte bli chefer

Allt fler chefer går i pension, är företagen beredda på det här? En artikel tar upp att 48 chefer kommer att gå i pension varje arbetsdag under de närmaste 10 åren. Den här generationsväxlingen har företagen varit medvetna om men har de förberett sig på detta? Det står att allt yngre personer flyr rollen som chef. Borde företagen här locka yngre personer till mera ledande roller för att det i framtiden ska finnas någon som tar över företagen. Hur ska företagen få yngre arbetare att jobba sig uppåt i företaget och få en större roll som till exempel chef?

http://chef.se/generationsvaxlingen-ar-har-dags-att-agera/

/Emma, grupp 3

Kreativt tänkande på arbetsplatsen

Reetta Räty skriver i kolumnen ”Jos työ takkuaa, kävele” publicerad i Helsingin Sanomat 6.4.2014, om hur det är populärt för businessgurus att på nätsidor ge råd i hur man uppnår effektivitet och framgång i arbetet. De annullerar, prioriterar, sätter upp mål, utvärderar sig själv vid dagens slut och producerar mervärde. Skribenten frågar sig dock ifall deras tips alls kan hjälpa någon som ska skriva en lysande roman eller komponera en symfoni, ett projekt som kräver allt annat än effektivt sysslande i högt tempo, överlappande möten och blixtsnabba reaktioner.

Man kunde tro att businessgurunas råd och kreativt arbete är varandras raka motsatser. Men Räty skriver att många författare menar att de behöver en ordnad dygnsrytm, medan man i det kunskapsbaserade arbetet börjar inse vikten av t.ex. mindfulness-övningar på arbetsplatsen. Dessa två arbetsformer börjar alltså närma sig varandra i sitt sätt att se på hur man bäst får saker till stånd i arbetet. Räty poängterar att långvarig stress gör människan till en medelmåttig tänkare. Istället behöver man röja utrymme i hjärnan för kreativt och innovativt tänkande. Jag håller helt med om att det är viktigt att kunna pausa, koppla av helt ibland och bara låta idéerna komma fritt. Om man kör fast i sitt arbete, lönar sig alltså det enkla rådet att andas djupt och ta en promenad för att reda ut tankarna.

Då jag läste Rätys kolumn kom jag att tänka på en svensk dokumentär som handlade om det kinesiska skolsystemet jämfört med det svenska. Den kinesiska skolan är mycket mer krävande än den svenska och de kinesiska skoleleverna har knappt alls någon fritid då kvällarna och loven går åt till privatundervisning för att hållas i takt med de andra, eftersom det råder hård konkurrens om arbetsplatserna i landet. Samma takt gäller i arbetslivet. Svenskarna är dock i genomsnitt mer innovativa än kineserna, och hittills har Kinas framgång grundat sig främst på en lyckad efterapning av andras idéer. Jag tror att Sveriges (och de andra nordiska ländernas) framgång i innovativt tänkande till en del just ligger i deras prioritering av fritiden, att människor har en möjlighet att helt koppla loss från arbetet. Hjärnan behöver kunna vila ut ordentligt för att kunna skapa något nytt och tänka i nya banor, vilket man kanske inte tänker tillräckligt på i Kina.

/Heidi, Grupp 1

Källa:

Räty, Reetta 2014: ”Jos työ takkuaa, kävele”. Helsingin Sanomat 6.4.2014. Tillgänglig på: http://www.hs.fi/tyoelama/Jos+ty%C3%B6+takkuaa+k%C3%A4vele/a1396580987791 (läst 22.4.2014).

Många blandar arbete och fritid

En ny undersökning visar att 1200 personer i åldrarna 18-75 läser sina jobbmejl även på fritiden. Och var femte svensk läser jobbmejlen det första han eller hon gör varje morgon. Lägger man till de som redan kollat sin mejl på morgonen på väg till jobbet stiger denna siffran till 32 %.

Diskussionen hettade upp sommaren 2012 då Tysklands arbetsmarknadsminister Ursula von der Leyen gick till attack mot den nya teknikens intrång i de anställdas fritid. Hon menade att det ökar stressen hos de anställda när de inte längre kan skilja på vad som är jobb och vad som är fritid.

Men det finns även dem som gör tvärtom och låter fritiden vara fritid. Samma undersökning visar nämligen att 50 % av personerna aldrig kollar jobbmejlen på kvällen och i åldrarna 18-24 så är samma siffra uppe i 76 %.

Samtidigt så visar undersökningen att av de som svarat så anser 27 % att de inte hinner med sitt jobb under ordinarie arbetstid och 16 % att de faktiskt förväntas vara nåbara även på sin fritid.

Finns på:

http://www.dn.se/ekonomi/manga-blandar-arbete-och-fritid/

(Läst 22.4.2014)

//Björn