Envy that

På grund av de sociala medierna finns det idag goda förutsättningar för känslor av avund, vilket enligt artikeln ”Put your envy to good use” kan kallas för ”modern avund”. I regel anses avund vara något negativt, men det behöver nödvändigtvis inte vara det. I själva verket kan avund vara en bidragande faktor till framgång, om man närmar sig den på rätt sätt. Enligt The Wall Street Journal föreslår psykologer att det finns två typer av avund: skadlig och gynnsam. Studier har visat att den gynnsamma avunden kan fungera som motivation och inspiration, då man önskar sig vara lika bra som den som avundas. Däremot ska man undvika att önska dem som avundas dåliga saker. Det har också visat sig att avund kan förbättra minnet och ge oss en kognitiv puff på vägen till bättre prestationer. Enligt en Harvard Business Review från 2010 kan dessutom ”envy reflex” hjälpa människor att fokusera på det som är viktigast för dem och ifall man inte reagerar på reflexen i arbetet, kan följderna leda till ett sämre resultat för hela företaget.

KÄLLA

/Eva

Fika med Johan

Under kursens gång har frågor kring kommunikation hela tiden varit aktuella. Artikeln ’’Fika för feedback – Telia-chefens enkla metod” på Chef.se presenterar Johan Dennelinds personliga ledarskap som ett inspirerande och bra sätt att både öka och förbättra kommunikationen i organisationen.

När Dennelind tillträdde som VD på Telia Sonera i höstas, införde han 30 minuter långa lunchmöten i sitt program för att lära känna sin nya arbetsplats och sina nya medarbetare. Lunchsällskapet får han tag på med hjälp av kollegers rekommendationer, mail, intranätet, etc. ”Rundabordssamtal” är en annan variant av lunchmötet, där flera medarbetare deltar samtidigt. För att få en så utförlig bild av företagets verksamhet som möjligt, strävar chefen efter att ordna rundabordssamtal så ofta det går när han besöker avdelningar i andra delar av landet.

Dennelind utövar verkligen ett väldigt personligt ledarskap, som jag tycker att många chefer skulle kunna ta modell av. Han tar sig tiden och visar att han genuint bryr sig om sina medarbetares vardag och företagets verksamhet, vilket motiverar och inspirerar anställda. Linda Hernström, chef för Business Management på Telia Operator, kommenterar hans ledarskap enligt följande: ”Jag tycker att det är ett häftigt och inspirerande ledarskap. Det är väldigt positivt med den här direktkontakten. Jag tror att en fikapaus många gånger kan ge mer input än en dyr konsultinsats.”

http://chef.se/fika-med-johan-dennelind-for-feedback-telia-chefens-enkla-metod/

/Eva

Inga tråkiga kontorsbyggnader

Kontorsbyggnaden är ju till grunden inget mer än ett ställe där man får arbetet gjort, men den kan definitivt vara väldigt mycket mer. Efter att nyligen gett en presentation om Googleplex och bekantat mig med det otroliga huvudkvarteret i Kalifornien, växte mitt intresse för hur mycket arbetsmiljö och -utrymmen kan bidra till själva arbetsprocessen och resultatet. På Business Insider (23.4.2014) kan man hitta en lista på vilka som anses vara världens vackraste kontorsbyggnader. Dessa byggnader är inte endast vackra, utan många av dem är också miljövänliga och väldigt innovativa.

Dessutom blev jag glad av att hitta Finland och Arctia Shippings flytande huvudkontor i Helsingfors i toppen av listan.

the-headquarters-of-arctia-shipping-floats-besides-the-ships-of-helsinki-finland

http://www.businessinsider.com/the-most-beautiful-office-buildings-on-earth-2014-4#

/Eva

 

Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon

Fenomenet att medvetet skjuta upp saker fastän man vet att det kan få negativa konsekvenser, har under begreppet ”prokrastinering” hittat sin plats i mitt ordförråd. Fredrik Emdén på chef.se (3.4.2014) har samlat ihop forskningsresultat kring prokrastinering på arbetsplatsen, vilket har visat sig vara vanligare än jag vågat tro.

Jag ser inget nytt i konstaterandet att människor undviker saker som ger dem obehag och istället eftersträvar saker som får dem att må bra. Däremot tror jag inte att många har tänkt sig att prokrastinering på arbetet kan medföra ett ekonomiskt samhällsproblem. I USA har forskare räknat ut att anställda prokrastinerar i genomsnitt två timmar per dag, vilket medför såväl ekonomiska bortfall som negativa konsekvenser på andra områden i livet på grund av övertidsarbete. Både antalet prokrastinerare och kostnaderna för prokrastinering förväntas växa i framtiden och problemet är därför värt att uppmärksammas.

Prokrastinering uppstår främst på grund av bristande motivation och enligt forskare kan chefens ledarstil spela en avgörande roll i problemet. För att förebygga prokrastinering på arbetsplatsen, kan chefen till exempel lägga mer fokus på kortsiktiga mål samt belöna sina anställda, både med hjälp av yttre incitament och genom att erbjuda en tydlig vision som skapar inre motivation. Chefen kan också försöka undvika att distrahera sina medarbetare i arbetet, fundera över hur han själv handskas med prokrastinering och hur han kan vara ett gott exempel för andra.

http://chef.se/prokrastinera-skjuta-upp/

/Eva