H&M är ett företag bland många som har stora fabriker i u-länder. Dessa företag dyker fortsättningsvis upp i nyheterna och allmänheten verkar bli mer och mer mån om de arbetsförhållanden i vilka deras kläder, prylar och mat produceras.

Många u-länder erbjuder betydligt billigare förhållanden för industriell produktion än länder i ”väst”. Goda transportmöjligheter gör det möjligt för produktion på andra sidan planeten och vi har vad som kallas en globaliserad värld, där allt, mer eller mindre hänger ihop.

Som de flesta av oss redan vet kan förhållandena vid vissa (många) fabriker i diverse (främst) u-länder, vara mycket dåliga och arbetarna i fabrikerna behandlas snarare som resurser (maskiner) än människor. Det är kanske på grund av synen på människorna själva i dessa u-länder som är orsaken till att HRM inte förespråkats och sedan lett till miserabla förhållanden. När ska u-ländernas fabriksarbetare räknas som människor och lyftas in i human resource management-klassen, upp från resource management-klassen?

Jag tror att framtidens utmaning för HRM ligger i att ge storföretagsslavarna goda arbetsförhållanden, genom att fortfarande upprätthålla konkurrenskraften.

Källa för reflektion: http://www.taloussanomat.fi/ulkomaat/2013/11/13/hm-alkaa-valvoa-tiukemmin-tuotantoaan-aasiassa/201315754/12

// Jonas, Grupp 7