Fenomenet att medvetet skjuta upp saker fastän man vet att det kan få negativa konsekvenser, har under begreppet ”prokrastinering” hittat sin plats i mitt ordförråd. Fredrik Emdén på chef.se (3.4.2014) har samlat ihop forskningsresultat kring prokrastinering på arbetsplatsen, vilket har visat sig vara vanligare än jag vågat tro.

Jag ser inget nytt i konstaterandet att människor undviker saker som ger dem obehag och istället eftersträvar saker som får dem att må bra. Däremot tror jag inte att många har tänkt sig att prokrastinering på arbetet kan medföra ett ekonomiskt samhällsproblem. I USA har forskare räknat ut att anställda prokrastinerar i genomsnitt två timmar per dag, vilket medför såväl ekonomiska bortfall som negativa konsekvenser på andra områden i livet på grund av övertidsarbete. Både antalet prokrastinerare och kostnaderna för prokrastinering förväntas växa i framtiden och problemet är därför värt att uppmärksammas.

Prokrastinering uppstår främst på grund av bristande motivation och enligt forskare kan chefens ledarstil spela en avgörande roll i problemet. För att förebygga prokrastinering på arbetsplatsen, kan chefen till exempel lägga mer fokus på kortsiktiga mål samt belöna sina anställda, både med hjälp av yttre incitament och genom att erbjuda en tydlig vision som skapar inre motivation. Chefen kan också försöka undvika att distrahera sina medarbetare i arbetet, fundera över hur han själv handskas med prokrastinering och hur han kan vara ett gott exempel för andra.

http://chef.se/prokrastinera-skjuta-upp/

/Eva