{"id":377,"date":"2025-05-27T14:17:16","date_gmt":"2025-05-27T11:17:16","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/?p=377"},"modified":"2025-05-28T09:00:48","modified_gmt":"2025-05-28T06:00:48","slug":"tva-prickar-over-i","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2025\/05\/27\/tva-prickar-over-i\/","title":{"rendered":"Tv\u00e5 prickar \u00f6ver i"},"content":{"rendered":"

Text: Christian Plejel<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>
William Edward Burghardt du Bois.<\/figcaption><\/figure>\n

Inspiration till metoden bobarhet kom fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll: f\u00f6rfattare och forskare, fint folk och vanligt folk, barn, b\u00f6nder och borgare, inte bara \u00f6bor. En av dem var William Edward Burghardt du Bois<\/strong>, f\u00f6rfattare till boken The Philadelphia Negro<\/em>.<\/p>\n

Han f\u00f6ddes 1868 i Massachusetts, hette William men omtalas alltid som W E B. Fadern Alfred du Bois<\/strong> fr\u00e5n Haiti var barberare och soldat som \u00f6vergav familjen n\u00e4r W E B var liten. Modern Mary arbetade som hembitr\u00e4de. De var b\u00e5da svarta, fria medborgare redan f\u00f6re 1865, det \u00e5r d\u00e5 slaveriet avskaffades i USA.<\/p>\n

Du Bois studerade vid Fisk University, Humboldt University i Berlin och Harvard University d\u00e4r han var den f\u00f6rsta afroamerikanen att doktorera. 1897 fick han en tillf\u00e4llig tj\u00e4nst som assistent i sociologi vid University of Pennsylvania f\u00f6r att genomf\u00f6ra en systematisk unders\u00f6kning av de sociala f\u00f6rh\u00e5llandena i en av Philadelphias stadsdelar: The Seventh Ward.<\/p>\n

Han gjorde jobbet sj\u00e4lv. Baserat p\u00e5 f\u00e4ltstudier skrev han en detaljerad rapport av svart samh\u00e4llsliv i Philadelphia. Han kopplade fr\u00e5gor om hush\u00e5llens ekonomi och arbetsmarknadens dynamik till socialpsykologiska och mikrosociala fr\u00e5gor om f\u00f6rdomar och mellanm\u00e4nsklig diskriminering. Det blev den f\u00f6rsta stora empiriska studien av svarta i det amerikanska samh\u00e4llet.<\/p>\n

Hans arbetss\u00e4tt \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt modernt och visar att de problem som Philadelphias svarta m\u00f6tte ingenting hade att g\u00f6ra med deras ras utan h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n hur de hade behandlats tidigare och deras f\u00f6rflyttning i nutiden till de mest enkla och l\u00e4gst betalda jobben. Han \u00e4r \u00e4rlig och rakt p\u00e5 sak. Det avslutande kapitel 18 har tre underrubriker: The meaning of all this, The duty of the Negroes, och The duty of the Whites.<\/p>\n

\u201dPricken \u00f6ver i\u201d betyder att n\u00e5got \u00e4r extra vackert, full\u00e4ndat, f\u00e4rdigt. Ursprungligen ett franskt uttryck \u201dles points sur les i\u201d (punkterna \u00f6ver i:na) fr\u00e5n 1000-talet n\u00e4r man b\u00f6rjade s\u00e4tta prick \u00f6ver i:na.<\/p>\n

Du Bois studie \u00e4r det f\u00f6rsta och fortfarande ett av de fr\u00e4msta exemplen p\u00e5 engagerad sociologisk forskning \u2013 den typ av arbete som, genom att betrakta och beskriva den sociala verkligheten, hj\u00e4lper till att f\u00f6r\u00e4ndra den. Pricken \u00f6ver i p\u00e5 den noggranna redovisningen av f\u00f6rh\u00e5llandena i The Seventh Ward s\u00e4tter han genom sin str\u00e4van att bryta f\u00f6rdomar och missuppfattningar i ett obeforskat och k\u00e4nsligt \u00e4mne.<\/p>\n

Men han s\u00e4tter ytterligare en prick \u00f6ver i n\u00e4r han visualiserar sina resultat. Det finns femtio\u00e5tta handritade diagram skapade av Du Bois och hans studenter i Atlanta som sammanfattar en enorm m\u00e4ngd data i bild. De \u00e4r estetiskt dj\u00e4rva, livfulla bilder som g\u00f6r mig h\u00e4pen, glad och jag fattar genast vad han menar i sina texter och tabeller. De kunde vara m\u00e5lningar av Piet Mondrian<\/strong> eller Wassily Kandinsky<\/strong>.<\/p>\n

Du Bois \u00e4r en av mina hj\u00e4ltar, en f\u00f6rebild, en inspirationsk\u00e4lla. I hans efterf\u00f6ljd \u00f6nskar jag att vi i v\u00e5ra studier av \u00f6ars bobarhet \u2013 f\u00f6rutom insamlandet av korrekta uppgifter \u2013 ska s\u00e4tta tv\u00e5 prickar \u00f6ver i genom att (i) bryta f\u00f6rdomar och (ii) visa v\u00e5ra resultat i ett begripligt bildspr\u00e5k. Och det \u00e4r ju tv\u00e5 prickar \u00f6ver \u00f6.<\/p>\n

Nedan illustrationer fr\u00e5n Public Domain Review<\/a> ”W.E.B. Du Bois’ Hand-Drawn Infographics of African-American Life (1900).\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Christian Plejel Inspiration till metoden bobarhet kom fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll: f\u00f6rfattare och forskare, fint folk och vanligt folk, barn, b\u00f6nder och borgare, inte bara \u00f6bor. En av dem var William Edward Burghardt du Bois, f\u00f6rfattare till boken The Philadelphia Negro. Han f\u00f6ddes 1868 i Massachusetts, hette William men omtalas alltid som W E B. … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dTv\u00e5 prickar \u00f6ver i\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-377","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-habitability"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/377","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=377"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/377\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":386,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/377\/revisions\/386"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=377"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=377"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=377"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}