{"id":311,"date":"2024-02-14T13:27:52","date_gmt":"2024-02-14T11:27:52","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/?p=311"},"modified":"2024-02-14T13:41:41","modified_gmt":"2024-02-14T11:41:41","slug":"ska-man-kopa-manniskor-eller-maste-man-tillverka-dem-sjalv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2024\/02\/14\/ska-man-kopa-manniskor-eller-maste-man-tillverka-dem-sjalv\/","title":{"rendered":"Ska man k\u00f6pa m\u00e4nniskor eller m\u00e5ste man tillverka dem sj\u00e4lv?"},"content":{"rendered":"

Text: Christian Plejel<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bobarhetsanalysens indikator 45 \u00e4r den tuffaste av dem alla. Det \u00e4r h\u00e4r analysens alla omr\u00e5den kokar ner till den sista, avg\u00f6rande fr\u00e5gan: vill folk bo h\u00e4r? V\u00e4xer eller krymper befolkningen? \u00c4r vi ett attraktivt, bobart samh\u00e4lle?<\/p>\n

De flesta sk\u00e4rg\u00e5rdssamh\u00e4llen i \u00d6stersj\u00f6n svarar b\u00e5de nej och ja p\u00e5 fr\u00e5gan. Den bofasta befolkningen minskar, sommarbefolkningen \u00f6kar. Fast\u00e4n vackra och s\u00e4regna blir v\u00e5ra \u00f6ar alltmer \u00f6de vintertid. Det \u00e4r problematiskt. Vad g\u00f6r vi f\u00f6r fel?<\/p>\n

\"\"
Workshop p\u00e5 K\u00f6kar.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 K\u00f6kar h\u00f6lls den 11 februari 2024 en workshop med fokus p\u00e5 indikator 45. Workshopen \u00e4r organiserad av B\u00e4rkraft, den \u00e5l\u00e4ndska h\u00e5llbarhetens n\u00e4tverk och en stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r bobarheten.<\/p>\n

En fr\u00e5ga \u00e4r: Ska man k\u00f6pa m\u00e4nniskor eller m\u00e5ste man tillverka dem sj\u00e4lv?<\/p>\n

F\u00f6r denna fr\u00e5ga fick Ronald Coase<\/strong> Nobelpriset i ekonomi \u00e4r 1991. Ronald var en m\u00e4rklig man som gick bort f\u00f6r tio \u00e5r sedan, 102 \u00e5r gammal. Under sin l\u00e5nga karri\u00e4r skrev han bara ett dussin kortfattade artiklar, varav tv\u00e5 \u00e4r banbrytande. De ena skrev han som ung student, den andra 23 \u00e5r senare som professor i Chicago. Han anv\u00e4nde og\u00e4rna matematik eftersom han ogillade \u201dblackboard economics\u201d.<\/p>\n

I den f\u00f6rsta artikeln, den han skrev som ung, introducerar han k\u00f6pa\/tillverka-analysen (make\/buy analysis). Han menar att varje f\u00f6retag systematiskt skall analysera vad man ska tillverka sj\u00e4lv och vad man ska k\u00f6pa fr\u00e5n andra. Exempel: den som bygger allmogeb\u00e5tar tar virket i egen skog men k\u00f6per segel och k\u00f6lj\u00e4rn utifr\u00e5n. Det \u00e4r en fr\u00e5ga som alla tillverkande f\u00f6retag st\u00e4ller sig alltsedan Ronald satte ord och siffror p\u00e5 den. Hur koncentrerar man sig p\u00e5 det man \u00e4r bra p\u00e5 och vad ska man \u00f6verl\u00e5ta \u00e5t andra som har relativa f\u00f6rdelar? Kan man sj\u00e4lv tillr\u00e4ckligt mycket, blir det h\u00e5llbart, vad kostar arbetet, vad kostar transporter, vad kr\u00e4vs f\u00f6r maskiner och utrustning, finns det bra leverant\u00f6rer?<\/p>\n

P\u00e5 workshopen den 11 februari pr\u00f6vade vi om fr\u00e5gan ocks\u00e5 kan till\u00e4mpas p\u00e5 sm\u00e5 samh\u00e4llen, som \u00f6ar: ska man k\u00f6pa eller tillverka m\u00e4nniskor?<\/p>\n

Jag bor p\u00e5 en \u00f6. Som p\u00e5 de flesta \u00f6ar minskar den fast boende befolkningen. Det forts\u00e4tter \u00e5r efter \u00e5r. Beror det p\u00e5 att vi som bor p\u00e5 \u00f6n inte \u201dtillverkar\u201d tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga nya \u00f6bor? Eller beror det p\u00e5 att vi inte \u201dk\u00f6per\u201d in tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga nya \u00f6bor fr\u00e5n de omkringliggande regionerna?<\/p>\n

Det kan l\u00e5ta kallhamrat. Jag brukar inte se m\u00e4nniskor som produkter och faktorer, men ibland kan det vara nyttigt att vara en teknokrat. Det handlar om att g\u00f6ra samh\u00e4llet attraktivt till exempel genom l\u00e5g skatt, arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r b\u00e5da parter i en familj, prisv\u00e4rda bost\u00e4der, f\u00f6rstklassig social service, h\u00f6g niv\u00e5 p\u00e5 de naturliga och kulturella upplevelserna, samt social gemenskap. Det kan man se i den slogan som kommuner anv\u00e4nder:<\/p>\n

\u201dEn liten stad med stort hj\u00e4rta\u201d (Jakobstad),<\/p>\n

\u201dBarnkommun i V\u00e4rmland\u201d (Forshaga),<\/p>\n

\u201dEn utm\u00e4rkt plats!\u201d (Malax),<\/p>\n

\u201dM\u00e5ngfald, m\u00f6ten och m\u00f6jligheter\u201d (Malm\u00f6),<\/p>\n

\u201dTrevligt folk\u201d (Borl\u00e4nge), eller<\/p>\n

\u201dDr\u00f6mmarnas hemstad\u201d (Borg\u00e5).<\/p>\n

Dessa kommuner f\u00f6rs\u00f6ker alla s\u00e4lja sin bygd, de vill locka m\u00e4nniskor att flytta dit med olika argument.<\/p>\n

P\u00e5 K\u00f6kar d\u00e4r jag bor \u00e4r vi 231 mantalsskrivna. 93 personer \u00e4r tillverkade, f\u00f6dda och uppvuxna h\u00e4r. Det \u00e4r 40 procent. 138 personer har flyttat hit, det \u00e4r 60 procent. De har k\u00f6pts in fr\u00e5n olika h\u00e5ll: 14 procent \u00e4r fr\u00e5n \u00c5land, 24 procent \u00e4r fr\u00e5n Finland, 18 procent fr\u00e5n Sverige och 5 procent fr\u00e5n \u00f6vriga l\u00e4nder. Jag \u00e4r importerad fr\u00e5n Sverige men min fru \u00e4r tillverkad h\u00e4r.<\/p>\n

Ronald Coarse skulle ha sagt att jag \u00e4r en hoppl\u00f6s r\u00e4knenisse. Men jag tycker om m\u00e4nniskor, det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag r\u00e4knar dem. Vi har ett inflyttningsteam som hj\u00e4lper till med ink\u00f6pen av nya m\u00e4nniskor och vi har f\u00e5tt ig\u00e5ng den egna tillverkningen: just nu har vi sju lokalt producerade barn p\u00e5 dagis.<\/p>\n

Men om vi vill bli fler? Vad ska vi g\u00f6ra d\u00e5? Workshopen gav K\u00f6kar \u2013 och alla andra \u00f6-samh\u00e4llen som tappar befolkning \u2013 tre r\u00e5d:<\/p>\n

\n\n\n\n\n\n
F\u00f6r att k\u00f6pa<\/em> m\u00e4nniskor:<\/strong><\/p>\n

 <\/td>\n

Ordna s\u00e5 att det finns bost\u00e4der att hyra<\/strong>. Inflyttare vill ofta provbo ett \u00e5r p\u00e5 hyra medan de k\u00e4nner sig f\u00f6r och letar tomt eller hus att k\u00f6pa, innan de tar steget fullt ut och flyttar.<\/p>\n

Allt fler bor hellre p\u00e5 hyra \u00e4n i egnahem.<\/p>\n

Det beh\u00f6ver finnas \u201dprova-p\u00e5-sk\u00e4rg\u00e5rdslivet\u201d- l\u00f6sningar.<\/p>\n

Rimliga hyror \u00e4r viktigt.<\/p>\n

Borde K\u00f6kar kommun ha en l\u00e5nebostad i Mariehamn n\u00e4r man har \u00e4rende dit?<\/td>\n<\/tr>\n

F\u00f6r att tillverkningen<\/em> av m\u00e4nniskor inte ska upph\u00f6ra:<\/strong><\/td>\nDet m\u00e5ste finnas en l\u00e5ngsiktig planering<\/strong>: man ska kunna k\u00e4nna sig trygg med att f\u00e4rjorna g\u00e5r som de ska, att skolan finns kvar och har kompetenta l\u00e4rare, att h\u00e4lsov\u00e5rd, m\u00f6drav\u00e5rd och barnav\u00e5rd har beh\u00f6rig personal och h\u00f6g tillg\u00e4nglighet<\/p>\n

Kommunen m\u00e5ste g\u00f6ra en utvecklingsplan f\u00f6r samh\u00e4llsservicen, liksom f\u00f6r bostadsfr\u00e5gan. Det beh\u00f6vs en \u00f6versiktsplan som sedan kan bli detaljplaner.<\/td>\n<\/tr>\n

Den sociala gemenskapen <\/strong>\u00e4r avg\u00f6rande: att de som bor p\u00e5 \u00f6n har en \u00f6ppen, v\u00e4lkomnande attityd. Att det blir en \u00f6msesidig inkludering, samvaro med andra familjer, goda grannar, f\u00f6reningsliv, \u201dl\u00e5ne-mormor\u201d om man har l\u00e4mnat sin sl\u00e4kt bakom sig n\u00e4r man flyttat ut.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

S\u00e5dant som inte kom upp var exempelvis arbete, skatt\u00f6re och barnbidrag. De \u00e4r nog en sj\u00e4lvklar del av beslutet att \u201dk\u00f6pa\u201d sk\u00e4rg\u00e5rdslivet med dess brister och f\u00f6rtj\u00e4nster, liksom beslutet att b\u00f6rja \u201dtillverka\u201d ungar.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Christian Plejel Bobarhetsanalysens indikator 45 \u00e4r den tuffaste av dem alla. Det \u00e4r h\u00e4r analysens alla omr\u00e5den kokar ner till den sista, avg\u00f6rande fr\u00e5gan: vill folk bo h\u00e4r? V\u00e4xer eller krymper befolkningen? \u00c4r vi ett attraktivt, bobart samh\u00e4lle? De flesta sk\u00e4rg\u00e5rdssamh\u00e4llen i \u00d6stersj\u00f6n svarar b\u00e5de nej och ja p\u00e5 fr\u00e5gan. Den bofasta befolkningen minskar, … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dSka man k\u00f6pa m\u00e4nniskor eller m\u00e5ste man tillverka dem sj\u00e4lv?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4,5],"tags":[16,77],"class_list":["post-311","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-habitability","category-tips-och-rad","tag-bobarhet","tag-indikator-45"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=311"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":321,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311\/revisions\/321"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=311"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=311"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}