{"id":295,"date":"2024-01-04T08:42:27","date_gmt":"2024-01-04T06:42:27","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/?p=295"},"modified":"2024-01-04T08:42:27","modified_gmt":"2024-01-04T06:42:27","slug":"cirkular-ekonomi-tapper-till-det-ekonomiska-lackaget","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2024\/01\/04\/cirkular-ekonomi-tapper-till-det-ekonomiska-lackaget\/","title":{"rendered":"Cirkul\u00e4r ekonomi t\u00e4pper till det ekonomiska l\u00e4ckaget"},"content":{"rendered":"<p><em>Text: Rose-Marie Hell\u00e9n p\u00e5 Vin\u00f6n i Hj\u00e4lmaren<\/em><\/p>\n<figure id=\"attachment_298\" aria-describedby=\"caption-attachment-298\" style=\"width: 525px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-scaled.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-298 size-large\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-1024x777.jpg\" alt=\"\" width=\"525\" height=\"398\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-1024x777.jpg 1024w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-300x228.jpg 300w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-768x582.jpg 768w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-1536x1165.jpg 1536w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-content\/uploads\/sites\/219\/2024\/01\/20230414_113359-2048x1553.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 525px) 100vw, 525px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-298\" class=\"wp-caption-text\">Skribenten Rose-Marie Hell\u00e9n ber\u00e4ttade under Habitability-workshoppen p\u00e5 Ut\u00f6 om \u00e5l\u00e4ndska bobarhetsanalyser. Foto: Mia Henriksson<\/figcaption><\/figure>\n<p>Jag har under h\u00f6sten l\u00e4st kursen \u201dH\u00e5llbar cirkul\u00e4r ekonomi\u201d som \u00e4r en distanskurs vid \u00d6ppna universitetet vid \u00c5bo Akademi, Centret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande. Det har varit intressant och jag har flera g\u00e5nger under kursen k\u00e4nt att polletten har trillat ner och jag har kunnat le igenk\u00e4nnande \u00e5t n\u00e5got som man k\u00e4nner igen h\u00e4r hemifr\u00e5n. Det h\u00e4r med gemensamt \u00e4gande, \u00e5terbruk och att laga saker om och om igen \u00e4r ju inget nytt. En motors\u00e5g som \u00e4garen tar hand om kan ju f\u00e5 sina delar utbytta och fungera i v\u00e4ldigt m\u00e5nga \u00e5r, i j\u00e4mf\u00f6relse med en mobiltelefon som bara ska h\u00e5lla i ett par \u00e5r, vilket \u00e4r m\u00e4rkligt och egentligen borde vara ett systemfel.<\/p>\n<p>Under min uppv\u00e4xt var det vanligt att min pappa och morfar p\u00e5 helgerna p\u00e5 vintrarna s\u00e5gade vid den gamla s\u00e5gen som \u00e4gdes av byalaget. Morfar <strong>Folke<\/strong> var byagubbe i ett av v\u00e5ra byalag och kassan hade han i en cigarrl\u00e5da som l\u00e5g g\u00f6md i ugnen i spisen i hans sovrum, spisen anv\u00e4ndes aldrig s\u00e5 kassan l\u00e5g s\u00e4ker d\u00e4r. Det blir v\u00e4ldigt f\u00e5 bankkostnader p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n<p>Det gemensamma \u00e4gandet finns ju ocks\u00e5 i v\u00e5ra samlingslokaler som \u00e4r byggda med gemensamma medel och har drivits med gemensamma insatser d\u00e4r alla p\u00e5 sina eget s\u00e4tt bidrar med n\u00e5got, det kan vara bakning, gemensam st\u00e4dning eller att k\u00f6pa lotter vid ett evenemang. Jag har f\u00e5tt uppfattningen av att det \u00e4r ganska vanligt med gemensamma samlingslokaler p\u00e5 \u00f6arna i Sverige p\u00e5 samma s\u00e4tt som det \u00e4r p\u00e5 landsbygden i \u00f6vrigt.<\/p>\n<p>Att man \u00e4ger saker tillsammans \u00e4r mer effektivt eftersom en del saker i jordbruket anv\u00e4nds s\u00e5 s\u00e4llan och det \u00e4r on\u00f6digt att alla ska ha en egen maskin till allt. Sen v\u00e4ljer man ju oftast att \u00e4ga saker med folk som man har l\u00e4tt att samarbeta med, det blir ju lite l\u00e4ttare p\u00e5 det s\u00e4ttet. Min farfar ber\u00e4ttade att de \u00e4gde en oxe tillsammans med hans mammas syskon och det var barnens jobb att g\u00e5 med oxen mellan de tv\u00e5 g\u00e5rdarna som l\u00e5g kanske tv\u00e5 kilometer fr\u00e5n varandra. Oxen k\u00e4nde ju till v\u00e4gen men det \u00e4r tveksamt om jag skulle skicka i v\u00e4g ett av mina barn med en oxe i grimma.<\/p>\n<p>Vi har k\u00f6pt in saker gemensamt i nutid ocks\u00e5 och det fungerar alldeles utm\u00e4rkt. Det kr\u00e4ver lite samordning men \u00a0det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 enklare att ha saker gemensamt \u00e4n att k\u00f6pa in tj\u00e4nsterna fr\u00e5n fastlandet.<\/p>\n<p>Det finns flera goda exempel fr\u00e5n \u00f6ar i Europa, Sams\u00f6 och Eigg bland andra, d\u00e4r man har satsat p\u00e5 gemensamma energisystem d\u00e4r besparingarna kommer \u00f6borna och \u00f6-samh\u00e4llet till godo.<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Jag har d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjat fundera p\u00e5 varf\u00f6r vi p\u00e5 \u00f6arna inte \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att satsa p\u00e5 saker gemensamt?&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Traditionen av gemensamt \u00e4gande finns ju och \u00e4ven de goda exemplen. Det finns s\u00e4kert hundratals svar p\u00e5 fr\u00e5gan men den \u00e4r v\u00e4rd att fundera \u00f6ver.<\/p>\n<p>I bobarhetsanalyser g\u00f6r man en \u00f6verblick p\u00e5 hur mycket av pengarna som stannar p\u00e5 \u00f6n och hur mycket som f\u00f6rsvinner utanf\u00f6r \u00f6n och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte kommer andra \u00f6bor eller \u00f6-samh\u00e4llet till godo. Det som f\u00f6rsvinner kallas ekonomiskt l\u00e4ckage och det ger ofta en nyttig \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r m\u00e5nga \u00f6ver hur mycket pengar som skulle kunna cirkulera i ett litet samh\u00e4lle och skapa god ekonomi och fler arbetstillf\u00e4llen om vi bara valde att handla lite mer varandra. I riktigt sm\u00e5 \u00f6-samh\u00e4llen \u00e4r det ju sv\u00e5rt f\u00f6r det finns ju inte s\u00e5 mycket man kan handla av varandra men man kan ju f\u00f6rs\u00f6ka.<\/p>\n<p>Redan de gamla grekerna brukar man ju s\u00e4ga, men i det h\u00e4r fallet var det den gamle britten <strong>John Stuart Mill<\/strong> som redan p\u00e5 1800-talet hade teorier om att man inte kan ha en o\u00e4ndlig tillv\u00e4xt i ett ekonomiskt system. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00e5nga andra som \u00e4ven l\u00e5ngt senare har p\u00e5pekat att vi inte kan ha en konstant \u00f6kande tillv\u00e4xt eftersom vi bara har ett jordklot och det inte finns hur mycket r\u00e5varor som helst och att det inte heller finns plats f\u00f6r alla sopor som blir \u00f6ver efter oss. Det \u00e4r en av anledningarna till att vi m\u00e5ste t\u00e4nka om vad det g\u00e4ller konsumtion och bli b\u00e4ttre p\u00e5 att f\u00e5 v\u00e5ra saker och material att h\u00e5lla l\u00e4ngre och kunna lagas om och om igen f\u00f6r att slutligen kunna g\u00f6ras om till en likadan sak eller material\u00e5tervinnas.<\/p>\n<p>Med hopp om ett gott nytt \u00e5r av samarbeten mellan \u00f6ar och sk\u00e4rg\u00e5rdssamh\u00e4llen och gemensamma anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att g\u00f6ra v\u00e5ra sk\u00e4rg\u00e5rdssamh\u00e4llen \u00e4nnu mer bobara!<\/p>\n<p>\/Rose-Marie Hell\u00e9n p\u00e5 Vin\u00f6n i Hj\u00e4lmaren<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Text: Rose-Marie Hell\u00e9n p\u00e5 Vin\u00f6n i Hj\u00e4lmaren Jag har under h\u00f6sten l\u00e4st kursen \u201dH\u00e5llbar cirkul\u00e4r ekonomi\u201d som \u00e4r en distanskurs vid \u00d6ppna universitetet vid \u00c5bo Akademi, Centret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande. Det har varit intressant och jag har flera g\u00e5nger under kursen k\u00e4nt att polletten har trillat ner och jag har kunnat le igenk\u00e4nnande \u00e5t n\u00e5got &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2024\/01\/04\/cirkular-ekonomi-tapper-till-det-ekonomiska-lackaget\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dCirkul\u00e4r ekonomi t\u00e4pper till det ekonomiska l\u00e4ckaget\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[16,74,73],"class_list":["post-295","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-habitability","tag-bobarhet","tag-cirkular-ekonomi","tag-hallbar-cirkular-ekonomi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/295","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=295"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/295\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":299,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/295\/revisions\/299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=295"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=295"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}