{"id":290,"date":"2023-12-14T15:11:04","date_gmt":"2023-12-14T13:11:04","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/?p=290"},"modified":"2023-12-14T15:11:04","modified_gmt":"2023-12-14T13:11:04","slug":"kan-man-kopa-obor-eller-maste-man-tillverka-dem-sjalv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2023\/12\/14\/kan-man-kopa-obor-eller-maste-man-tillverka-dem-sjalv\/","title":{"rendered":"Kan man k\u00f6pa \u00f6bor eller m\u00e5ste man tillverka dem sj\u00e4lv?"},"content":{"rendered":"

Text Christian Plejel<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

1991 fick Ronald Coase<\/strong> Nobelpriset i ekonomi. Han var en m\u00e4rklig man som gick bort f\u00f6r tio \u00e5r sedan, 102 \u00e5r gammal. Under sin l\u00e5nga karri\u00e4r skrev han bara ett dussin kortfattade artiklar varav tv\u00e5 \u00e4r banbrytande. En skrev han som ung student, den andra 23 \u00e5r senare som professor i Chicago. Han anv\u00e4nde og\u00e4rna matematik eftersom han ogillade \u201dblackboard economics\u201d.<\/p>\n

Den artikel han skrev som ung heter \u201dThe Nature of the Firm\u201d. Ett begrepp han myntar d\u00e5 \u00e4r k\u00f6pa- \/ tillverka-analys (make\/buy analysis) som \u00e4r en systematiskt utf\u00f6rd analys av vad man ska tillverka sj\u00e4lv och vad man ska k\u00f6pa fr\u00e5n andra?<\/p>\n

Den h\u00e4r fr\u00e5gan f\u00f6rknippar man normalt med produktion inom industrin. Till exempel ett f\u00f6retag som tillverkar aluminiumb\u00e5tar g\u00f6r en del av jobbet sj\u00e4lva och k\u00f6per in annat fr\u00e5n bygden eller l\u00e4ngre bort ifr\u00e5n, det kan vara b\u00e5de material och tj\u00e4nster. I grunden \u00e4r det dock en generell strategisk fr\u00e5ga. Hur koncentrerar man sig p\u00e5 det man \u00e4r bra p\u00e5 och vad ska man \u00f6verl\u00e5ta till andra som har relativa f\u00f6rdelar? Kan man sj\u00e4lv tillr\u00e4ckligt mycket, blir det h\u00e5llbart, vad kostar arbetet, vad kostar transporter och logistik, vad kr\u00e4vs f\u00f6r maskiner och utrustning, finns det bra leverant\u00f6rer?<\/p>\n

Fr\u00e5gan kan ocks\u00e5 till\u00e4mpas p\u00e5 \u00f6ar: ska man k\u00f6pa eller tillverka \u00f6bor?<\/p>\n

\u00d6ar tappar generellt befolkning. Antalet som bor p\u00e5 \u00f6ar \u00e5ret om \u00e4r sakta i avtagande. \u00c5r efter \u00e5r minskar befolkningstalen. Beror det p\u00e5 att \u00f6bor inte \u201dtillverkar\u201d tillr\u00e4ckligt antal nya \u00f6bor? Eller beror det p\u00e5 att vi inte \u201dk\u00f6per\u201d in tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga nya \u00f6bor fr\u00e5n underleverant\u00f6rer (= omkringliggande regioner)?<\/p>\n

Det kan l\u00e5ta lite spetsigt. Jag menar inte att ringakta m\u00e4nniskor, men ibland kan det vara nyttigt att vara en teknokrat. Det handlar om att g\u00f6ra samh\u00e4llet attraktivt till exempel genom l\u00e5g skatt, arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r b\u00e5da parter i en familj, prisv\u00e4rda bost\u00e4der, f\u00f6rstklassig social service, h\u00f6g niv\u00e5 p\u00e5 de naturliga och kulturella upplevelserna och social gemenskap. Det kan man se i den slogan som kommuner anv\u00e4nder, h\u00e4r n\u00e5gra exempel fr\u00e5n Sverige: \u201dBarnkommun i V\u00e4rmland\u201d (Forshaga), \u201dM\u00e5ngfald, m\u00f6ten och m\u00f6jligheter\u201d (Malm\u00f6), \u201dTrevligt folk\u201d (Borl\u00e4nge), \u201dL\u00e4tt att leva\u201d (Ale kommun) och \u201dStockholms stoltaste sk\u00e4rg\u00e5rd (V\u00e4rmd\u00f6\u201d). De f\u00f6rs\u00f6ker alla \u201ds\u00e4lja\u201d sin bygd, n\u00e5gon ska \u201dk\u00f6pa\u201d deras argument.<\/p>\n

Jag bor \u00e5ret om p\u00e5 K\u00f6kar tillsammans med 231 andra m\u00e4nniskor. 40% av oss \u00e4r egentillverkade. Vi har k\u00f6pt in 14% fr\u00e5n resten av \u00c5land. 24% har vi skaffat in fr\u00e5n Finland. 18% fr\u00e5n Sverige och 5% fr\u00e5n \u00f6vriga l\u00e4nder. 93 personer \u00e4r tillverkade, f\u00f6dda och uppvuxna h\u00e4r. En femtedel av resterande 139 personer har flyttat hit f\u00f6r k\u00e4rlekens skull, de bor h\u00e4r med sin livspartner, som \u00e4r tillverkad h\u00e4r. Jag sj\u00e4lv \u00e4r en s\u00e5dan, inflyttad fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n

111 personer har kommit till K\u00f6kar av andra sk\u00e4l. Ofta s\u00e4ger man att de inflyttade har \u201dk\u00f6pt\u201d villkoren f\u00f6r att leva h\u00e4r med vilket man menar att de har accepterat v\u00e5rt samh\u00e4lle, gjort det till sitt livsrum, k\u00f6pt eller hyrt sig en bostad, k\u00f6per mat i butiken och service av kommunen.<\/p>\n

Jag vill g\u00e4rna v\u00e4nda p\u00e5 det och s\u00e4ga att det \u00e4r vi som har k\u00f6pt dem. Det har vi gjort genom v\u00e5rt s\u00e4tt att leva, genom v\u00e5rt s\u00e4tt att ta hand om den natur och den kultur vi har, genom v\u00e5r gemenskap och v\u00e5ra levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Jag tycker det \u00e4r ett bra s\u00e4tt att t\u00e4nka. Om vi inte tillverkar tillr\u00e4ckligt mycket m\u00e4nniskor i v\u00e5rt samh\u00e4lle s\u00e5 beh\u00f6ver vi k\u00f6pa in dem. Inte bara t\u00e4nka att \u201dde f\u00e5r k\u00f6pa det som det \u00e4r\u201d, utan att vi aktivt f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra v\u00e5rt samh\u00e4lle s\u00e5 trevligt och v\u00e4nligt och bra och bobart som m\u00f6jligt.<\/p>\n

Ronald Coase kanske skulle ha sagt att jag \u00e4r en hoppl\u00f6s r\u00e4knenisse. Men jag tycker om m\u00e4nniskor, det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag r\u00e4knar dem. Vi har ett inflyttningsteam som hj\u00e4lper till med ink\u00f6pen av nya m\u00e4nniskor och vi har f\u00e5tt ig\u00e5ng den egna tillverkningen: just nu har vi fem lokalproducerade k\u00f6karbarn p\u00e5 dagis.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text Christian Plejel 1991 fick Ronald Coase Nobelpriset i ekonomi. Han var en m\u00e4rklig man som gick bort f\u00f6r tio \u00e5r sedan, 102 \u00e5r gammal. Under sin l\u00e5nga karri\u00e4r skrev han bara ett dussin kortfattade artiklar varav tv\u00e5 \u00e4r banbrytande. En skrev han som ung student, den andra 23 \u00e5r senare som professor i Chicago. … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dKan man k\u00f6pa \u00f6bor eller m\u00e5ste man tillverka dem sj\u00e4lv?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[16],"class_list":["post-290","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-habitability","tag-bobarhet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=290"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/290\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":292,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/290\/revisions\/292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=290"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=290"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}