{"id":237,"date":"2023-03-23T11:43:05","date_gmt":"2023-03-23T09:43:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/?p=237"},"modified":"2023-03-23T11:43:05","modified_gmt":"2023-03-23T09:43:05","slug":"att-rota-en-forandring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2023\/03\/23\/att-rota-en-forandring\/","title":{"rendered":"Att rota en f\u00f6r\u00e4ndring"},"content":{"rendered":"

Text: Christian Plejel<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En dag i b\u00f6rjan av 60-talet satt en grupp konsulter i Boston och diskuterade f\u00f6r\u00e4ndring \u2013 deras favorit\u00e4mne. N\u00e5gra blev med tiden ber\u00f6mda till exempel Chris Argyris<\/strong> fr\u00e5n Yale, Ed Schein<\/strong> fr\u00e5n MIT och Ken Benne<\/strong> fr\u00e5n Boston University.<\/p>\n

En ung student som deltog skrev p\u00e5 tavlan vad han tyckte var kontentan av diskussionen:<\/p>\n

C = ( A x B x D ) > R<\/p>\n

C stod f\u00f6r Change, allts\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring, och R f\u00f6r Resistance, allts\u00e5 motst\u00e5nd mot f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n

F\u00f6r att en f\u00f6r\u00e4ndring ska komma till st\u00e5nd m\u00e5ste faktorerna A, B och D bli en produkt som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n R (motst\u00e5ndet).<\/p>\n

A \u00e4r graden av missn\u00f6je med det nuvarande tillst\u00e5ndet<\/p>\n

B \u00e4r en id\u00e9, en vision om hur det skulle kunna vara<\/p>\n

D \u00e4r de f\u00f6rsta konkreta stegen mot ett f\u00f6rverkligande av visionen<\/p>\n

Studenten hette David Gleicher<\/strong>. Han tyckte sj\u00e4lv inte att han skapat n\u00e5got m\u00e4rkv\u00e4rdigt men f\u00f6r gruppen blev detta en d\u00f6rr\u00f6ppnare, en formel f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n

Gleichers formel har blivit mycket spridd och anv\u00e4nd. Inom organisationsteori \u00e4r han en influencer. Metoden bobarhet \u00e4r inspirerad av Gleicher \u2013 den vore inte s\u00e5 begriplig och popul\u00e4r om den inte addresserade ett tydligt missf\u00f6rh\u00e5llande (avfolkning av \u00f6ar) som m\u00f6ter ett otydligt men starkt motst\u00e5nd i form av okunskap och of\u00f6rst\u00e5nd. Bobarhet s\u00e4tter siffror p\u00e5 missn\u00f6jet med r\u00f6da v\u00e4rden p\u00e5 indikatorer. Gr\u00f6na v\u00e4rden l\u00e4gger grunden f\u00f6r en vision genom att visa vad som konkret och m\u00e4tbart kan vara grunden f\u00f6r ett f\u00f6r\u00e4ndringsarbete.<\/p>\n

Men det \u00e4r bara b\u00f6rjan. Bobarhet \u00e4r en sammanst\u00e4llning av fakta, inte en vision (B). D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r f\u00f6ljande steg som man till exempel tar p\u00e5 Kumlinge<\/strong> s\u00e5 viktiga: en vecka efter att projektet \u201dHur bobara \u00e4r vi?\u201d avslutats skedde en flera timmar l\u00e5ng \u00e5terkoppling till alla dem som engagerat sig i arbetsgrupperna; veckan d\u00e4refter: presentation f\u00f6r kommunstyrelsen, och veckan d\u00e4refter information till och dialog med alla kommunens inv\u00e5nare.<\/p>\n

400 \u00f6bor st\u00e5r och stampar p\u00e5 Emsal\u00f6<\/strong>, 500 p\u00e5 Vess\u00f6landet<\/strong> och 250 p\u00e5 Pellinge<\/strong>. H\u00e4r finns A = minskande befolkningar och C = en lust att b\u00f6rja m\u00e4ta sin bobarhet, men R \u00e4r \u00e4nnu alltf\u00f6r stort ty det som saknas \u00e4r ett gemensamt B = en delad vision med Borg\u00e5 stad. Det saknas ett beslut att man ska ta fram en vision och ett program f\u00f6r Borg\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rd, grundad p\u00e5 vad som kommer fram i studierna av de tre \u00f6arnas bobarhet. Det saknas \u00e4nnu tydliga D, som ska bygga p\u00e5 vad indikatorerna visar.\u00a0Arbetsgrupperna vill s\u00e4tta ig\u00e5ng, de st\u00e5r och stampar, de kan g\u00f6ra detta p\u00e5 talko, men det allra b\u00e4sta \u00e4r om staden best\u00e4ller studien av \u00f6borna (och betalar lite f\u00f6r det). F\u00f6rst d\u00e5 kan f\u00f6r\u00e4ndringen sl\u00e5 rot. F\u00f6rst d\u00e5 kan A x B x D flytta p\u00e5 motst\u00e5ndet och man kan gemensamt ta itu med att \u00f6ka \u00f6arnas bobarhet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Christian Plejel En dag i b\u00f6rjan av 60-talet satt en grupp konsulter i Boston och diskuterade f\u00f6r\u00e4ndring \u2013 deras favorit\u00e4mne. N\u00e5gra blev med tiden ber\u00f6mda till exempel Chris Argyris fr\u00e5n Yale, Ed Schein fr\u00e5n MIT och Ken Benne fr\u00e5n Boston University. En ung student som deltog skrev p\u00e5 tavlan vad han tyckte var kontentan … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dAtt rota en f\u00f6r\u00e4ndring\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[16,57],"class_list":["post-237","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-habitability","tag-bobarhet","tag-forandring"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/237","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=237"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/237\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":239,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/237\/revisions\/239"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=237"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=237"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=237"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}