{"id":102,"date":"2022-09-28T09:19:49","date_gmt":"2022-09-28T06:19:49","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/?p=102"},"modified":"2022-09-28T09:19:49","modified_gmt":"2022-09-28T06:19:49","slug":"medborgarforskning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/2022\/09\/28\/medborgarforskning\/","title":{"rendered":"Medborgarforskning"},"content":{"rendered":"

Text: Christian Plejel<\/em><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Att forskare tar hj\u00e4lp av allm\u00e4nheten att samla in data kallas medborgarforskning, p\u00e5 engelska <\/span>citizen science<\/span><\/i>.<\/span> Forskningen beh\u00f6ver frivilliga som rapporterar in observationer av v\u00e4xter, transkriberar gamla handskrifter eller granskar bilder p\u00e5 djur och natur. Ett av de mest v\u00e4lk\u00e4nda projekten i v\u00e4rlden \u00e4r\u00a0<\/span>Galaxy Zoo<\/span><\/a>\u00a0d\u00e4r amat\u00f6rer hj\u00e4lper astronomer att klassificera bilder av galaxer.\u00a0Det kan ocks\u00e5 vara initiativ fr\u00e5n medborgare som anv\u00e4nder vetenskapliga metoder f\u00f6r att g\u00f6ra sina r\u00f6ster h\u00f6rda till exempel\u00a0<\/span>Louisiana Bucket Brigade<\/span><\/a>\u00a0i USA d\u00e4r medborgare m\u00e4ter luftkvalitet kring oljeindustrins anl\u00e4ggningar och anv\u00e4nder resultaten f\u00f6r att p\u00e5verka beslutsfattare. I Sverige finns till exempel\u00a0<\/span>Luftdata.se<\/span><\/a> d\u00e4r deltagarna bygger egna instrument f\u00f6r att m\u00e4ta partikelhalter i luften. Detektiven allm\u00e4nheten kalla<\/span>des det p\u00e5 1950-talet n\u00e4r polisutredarna beh\u00f6vde hj\u00e4lp.<\/span><\/p>\n

Medborgarforskningen \u00e4r central n\u00e4r vi ska kartl\u00e4gga v\u00e5ra \u00f6ars bobarhet. Utan allas medverkan kommer vi aldrig att lyckas. Det finns helt enkelt inte tillr\u00e4ckligt med data och uppgifter p\u00e5 den l\u00e4gsta samh\u00e4llsniv\u00e5n, som de flesta \u00f6ar sm\u00e5 befinner sig p\u00e5. Utan din och de andra \u00f6bornas medverkan \u00e4r det om\u00f6jligt att kartl\u00e4gga biologisk m\u00e5ngfald och milj\u00f6tillst\u00e5nd t ex best\u00e5nden av ejder och \u00f6rn, g\u00e4dda och str\u00f6mming, hur bl\u00e5st\u00e5ngen m\u00e5r, liksom fj\u00e4rilar och vilda v\u00e4xter p\u00e5 land. Vi beh\u00f6ver den lokala kunskap som vandrare, fiskare, j\u00e4gare, tillsynsm\u00e4n, ornitologer och den intresserade allm\u00e4nheten har om vi ska f\u00e5 r\u00e4tt siffror till ekosystems indikatorer 9, 10 och 11 samt 12 stormar. Vi b<\/span>eh\u00f6ver geografiska uppgifter till indikatorerna 2, 3, 5, 7 och 8. Vi vill ha anv\u00e4ndartekniska uppgifter till nummer 15, 16 och 17 (vatten) och till 19, 22 och 23 (energi). Den lokala ekonomin med indikatorerna 24, 25, 26, 27, 29 och 30 kr\u00e4ver medborgarforskning liksom de sociala indikatorerna 33, 34, 35 och 36. och 36 om hur v\u00e5rden fungerar och upplevs, samt de avslutande 41, 42 och 44 som ska visa hur m\u00e4nniskorna m\u00e5r.<\/span><\/p>\n

Professor Nina Tynkkynen vid \u00c5bo Akademi tryckte i sin f\u00f6rel\u00e4sning den 1.2.2022 p\u00e5 att bobarhet och citizen science h\u00e4nger samman. Hon sade bland annat att wicked problems (sv\u00e5rl\u00f6sta, ondskefulla problem)<\/span> inte kan hanteras med enbart teknisk expertis utan kr\u00e4ver tv\u00e4rvetenskaplig forskning, samt integrering av vetenskaplig kunskap med lokal kunskap.<\/span><\/p>\n

En som tidigt visste detta var Carl von Linn\u00e9, som skrev precisa instruktioner till sina studenter om hur de samla och dokumentera kunskap. Nu unders\u00f6ker doktor Linda Andersson Burnett vid Uppsala universitet hur 1700- och 1800-talens vetenskap utvecklades genom samarbeten mellan universitet, museer och lekm\u00e4n. Intresset f\u00f6r naturvetenskap slog rot i samh\u00e4llet och m\u00e5nga blev eng<\/span>agerade i forskning till exempel handelsm\u00e4n, jord\u00e4gare, milit\u00e4rer, sj\u00f6farare, kommunala tj\u00e4nstem\u00e4n, mission\u00e4rer \u2013\u00a0\u00e4ven ursprungsfolk och slavar ingick. Pr\u00e4ster bidrog ofta till insamlandet av v\u00e4xter och inventarier.<\/span><\/p>\n

Men nu \u00e4r vi \u00e5r 2022 och m\u00e5nga s\u00f6ker mest p\u00e5 n\u00e4tet. Men f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 om ett samh\u00e4lle \u00e4r bobart eller inte, r\u00e4cker det inte att sitta vid datorn \u2013 det kr\u00e4vs studier i f\u00e4lt, egna iakttagelser, intervjuer, enk\u00e4ter och noggranna anteckningar intervjuer i Linn\u00e9s anda. Det \u00e4r det som g\u00f6r det s\u00e5 viktigt och v\u00e4rdefullt att delta i en bobarhetsstudie \u2013 det finns inte kunskap, \u00e4n.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

P\u00e5 N\u00e4md\u00f6 i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd har man bildat en medb<\/span>orgarforskningsgrupp. Clare Lindstrand (engelsktalande) \u00e4r sammanh\u00e5llande och s\u00e4ger att man har tv\u00e5 m\u00e5l: \u201c1) to be able to identify our native plants so we can collect seeds and redistribute our native species and improve biodiversity, and 2) to develop a group of active people genuinely interested in acting for nature (not just sitting in nature).\u201c<\/span><\/p>\n

Gruppen samarbetar med V\u00e4rldsnaturfonden WWF och har 74 medlemmar. \u201cThat’s not to say that I get 74 responses every time, but this is ’my’ group for going forward with the WWF project.\u201d Hittills har man genomf\u00f6rt tv\u00e5 inventeringar av vilda blommor, en p\u00e5 v\u00e5ren och en p\u00e5 sommaren, samt en fj\u00e4rilsr\u00e4kning den 3 augusti. Alla tre kommer att g\u00f6ras om varje \u00e5r.<\/span><\/p>\n

Ett annat omr\u00e5de d\u00e4r medborgarna nu beh\u00f6vs \u00e4r bl\u00e5st\u00e5ng. Professor Lena Kautsky vid Stockholms universitet (se bilden h\u00f6gst upp i texten) ber oss ruska t\u00e5ng och fotografera fynden f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 vilka insekter som bor i t\u00e5ngruskan och hur bl\u00e5st\u00e5ngen f\u00f6r\u00f6kar och sprider sig. Samma sak ber docent Marie Nordstr\u00f6m vid \u00c5bo Akademi om. Det vara f\u00f6rsommar, fullm\u00e5ne, lugnt och stilla vatten, ty det \u00e4r d\u00e5 som t\u00e5ngen f\u00f6r\u00f6kar sig\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

En f\u00f6rsta rapport fr\u00e5n sommarens medborgart\u00e5ngforskning runt \u00d6stersj\u00f6n kom den 6 augusti. Tack vare alla inkomna rapporter ser vi att bl\u00e5st\u00e5ngen blev mogen cirka 16 maj i de sydliga delarna av kusten, fr\u00e5n Helsingborg till Oskarshamn, j\u00e4mf\u00f6rt med platser i Trosa och Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rdar och p\u00e5 \u00c5land d\u00e4r t\u00e5ngen sl\u00e4ppte sina \u00e4gg och spermier f\u00f6rst vid fullm\u00e5nen den 13 juni 2022.<\/span><\/p>\n

Ska vi f\u00e5 koll p\u00e5 bobarheten beh\u00f6ver vi allts\u00e5 dig, k\u00e4ra \u00f6bo, dina grannar, kamrater och bekanta. Vi vill att ni bildar lokala grupper kring omr\u00e5de 1 platsens identitet, omr\u00e5de 2 ekosystem, omr\u00e5de 3 och\/eller 4 vatten och energi, omr\u00e5de 5 lokalekonomi, omr\u00e5de 6 samh\u00e4llsservice och omr\u00e5de 7 v\u00e4lm\u00e5ende m\u00e4nniskor. Det h\u00e4r \u00e4r tv\u00e4rvetenskapligt, integrerat, lokalt detektivarbete av stor betydelse f\u00f6r din \u00f6. Och andras.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

L\u00e4s mera:<\/h4>\n

Badare runtom landet bidrar till t\u00e5ngforskning. SVT Nyheter 11 AUGUSTI 2022.<\/a><\/p>\n

Hj\u00e4lp oss f\u00f6rst\u00e5 bl\u00e5st\u00e5ngens hemliga v\u00e4rld! Marie Nordstr\u00f6ms kolumn i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 3.8.2020.<\/a><\/p>\n

T\u00e5ngbloggen om medborgarforskning<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Christian Plejel Att forskare tar hj\u00e4lp av allm\u00e4nheten att samla in data kallas medborgarforskning, p\u00e5 engelska citizen science. Forskningen beh\u00f6ver frivilliga som rapporterar in observationer av v\u00e4xter, transkriberar gamla handskrifter eller granskar bilder p\u00e5 djur och natur. Ett av de mest v\u00e4lk\u00e4nda projekten i v\u00e4rlden \u00e4r\u00a0Galaxy Zoo\u00a0d\u00e4r amat\u00f6rer hj\u00e4lper astronomer att klassificera bilder av … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dMedborgarforskning\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4,5],"tags":[16,27,13,26],"class_list":["post-102","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-habitability","category-tips-och-rad","tag-bobarhet","tag-citizen-science","tag-habitability","tag-medborgarforskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=102"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":108,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102\/revisions\/108"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=102"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=102"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/habitability\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}