{"id":88,"date":"2021-10-04T16:08:35","date_gmt":"2021-10-04T14:08:35","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=88"},"modified":"2021-10-04T16:11:29","modified_gmt":"2021-10-04T14:11:29","slug":"gastforelasning-journalisten-som-samhallspaverkare-i-ett-komplext-medielandskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/10\/04\/gastforelasning-journalisten-som-samhallspaverkare-i-ett-komplext-medielandskap\/","title":{"rendered":"G\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning: Journalisten som samh\u00e4llsp\u00e5verkare i ett komplext medielandskap"},"content":{"rendered":"

Elin Turpeinen<\/em><\/p>\n

F\u00f6r ett par veckor sedan deltog jag i Klas Backholms g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning <\/span>Journalisten som samh\u00e4llsp\u00e5verkare i ett komplext medielandskap, case covid-pandemin <\/span><\/i>(13.9.2021)<\/span>\u00a0<\/span><\/i>i grundkursen i statsvetenskap. F\u00f6rel\u00e4sningen behandlade fr\u00e4mst Backholms studie om journalisters psykiska m\u00e5ende under coronapandemin, och var en \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r mig eftersom detta \u00e4r n\u00e5got jag inte direkt reflekterat \u00f6ver tidigare.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Backholm inledde f\u00f6rel\u00e4sningen med att kort ber\u00e4tta om journalisterna och massmediernas betydelse i samh\u00e4llet. Vi lever i ett samh\u00e4lle d\u00e4r vi dagligen kommer i kontakt med olika medier, och vi blir \u00e4ven p\u00e5verkade av dessa oavsett om vi sj\u00e4lva m\u00e4rker det eller inte. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r journalisternas uppgift mycket viktig, eftersom de fungerar som v\u00e5ra st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande \u00f6gon och \u00f6ron i samh\u00e4llet. Journalistreglerna s\u00e4ger \u00e4ven att journalisterna \u00e4r ansvariga inf\u00f6r sina l\u00e4sare, tittare och lyssnare, eftersom dessa har r\u00e4tt till att veta vad som h\u00e4nder i samh\u00e4llet.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Som tidigare n\u00e4mnt fokuserar Backholms forskning p\u00e5 journalisternas psykiska m\u00e5ende under coronapandemin. Fr\u00e5gorna som forskningen byggde p\u00e5 var \u201cI vilken utstr\u00e4ckning har arbetet med pandemin lett till att journalister m\u00e5r s\u00e4mre psykiskt?\u201d och \u201cHur inverkade a) risken f\u00f6r att komma i kontakt med viruset via jobbet, b) flytten till hemmakontor, och c) det f\u00f6rs\u00e4mrade st\u00f6det av chefer\/kollegor p.g.a. flytten p\u00e5 det psykiska m\u00e5endet?\u201d<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Det har \u00e4ven forskats inom samma omr\u00e5de i andra l\u00e4nder, och d\u00e4r har resultaten varit att ca 70-80% av de som deltagit i studierna upplevt n\u00e5gon form av negativ reaktion som p\u00e5verkat det psykiska m\u00e5endet. Bland annat \u00e5ngest och s\u00f6mnproblem har varit vanliga negativa reaktioner. Resultatet i Backholms studie var att 74-77% hade upplevt \u00e5tminstone en typ av negativ reaktion, d\u00e4r ensamhet, \u00e5ngest och utmattning var de vanligaste reaktionerna. Vidare hade 28-47% dessutom upplevt stora eller mycket stora problem p\u00e5 grund av n\u00e5gon typ av negativ reaktion, och 3-4% hade till och med varit sjukskrivna p\u00e5 grund av den psykiska p\u00e5frestningen.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Backholm fr\u00e5gar sig ocks\u00e5 vad det \u00e4r som lett till att journalisternas m\u00e5ende blivit s\u00e4mre. Utl\u00e4ndska studier har inte f\u00e5tt desto mer svar p\u00e5 den fr\u00e5gan, det enda som rapporterats om \u00e4r problem kopplade till flytten till hemmakontor. Backholms studie har d\u00e4remot f\u00e5tt r\u00e4tt s\u00e5 tydliga svar. Riskfaktorerna till s\u00e4mre psykiskt m\u00e5ende bland journalister har varit risken f\u00f6r viruskontakt p\u00e5 jobbet, fler utmaningar p\u00e5 grund av distansjobb, samt avsaknaden av st\u00f6d fr\u00e5n chefer och kollegor.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Sammanfattningsvis har coronapandemin p\u00e5verkat hur journalisterna m\u00e5r. Risken med journalisternas m\u00e5ende \u00e4r att det kan ta sig uttryck i artiklarna och reportagen som de skriver. Om en journalist exempelvis m\u00e5r v\u00e4ldigt d\u00e5ligt kan artiklarna hen skriver f\u00e5 en v\u00e4ldigt negativ ton. Detta i sin tur p\u00e5verkar hur l\u00e4sarna uppfattar budskapet i texten, och hur de f\u00f6rst\u00e5r samh\u00e4llet.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4lla:<\/strong><\/p>\n

Backholm, K. (13 september, 2021) Journalisten som samh\u00e4llsp\u00e5verkare i ett komplext medielandskap. Case Covid-pandemin. Vasa: \u00c5bo Akademi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Elin Turpeinen F\u00f6r ett par veckor sedan deltog jag i Klas Backholms g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning Journalisten som samh\u00e4llsp\u00e5verkare i ett komplext medielandskap, case covid-pandemin (13.9.2021)\u00a0i grundkursen i statsvetenskap. F\u00f6rel\u00e4sningen behandlade fr\u00e4mst Backholms studie om journalisters psykiska m\u00e5ende under coronapandemin, och var en \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r mig eftersom detta \u00e4r n\u00e5got jag inte direkt reflekterat \u00f6ver tidigare.\u00a0 Backholm inledde … Forts\u00e4tt l\u00e4sa G\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning: Journalisten som samh\u00e4llsp\u00e5verkare i ett komplext medielandskap<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":655,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-88","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/655"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88\/revisions\/93"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}