{"id":244,"date":"2021-10-10T18:25:59","date_gmt":"2021-10-10T16:25:59","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=244"},"modified":"2021-10-10T18:25:59","modified_gmt":"2021-10-10T16:25:59","slug":"thomas-karv-eu-igar-idag-och-imorgon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/10\/10\/thomas-karv-eu-igar-idag-och-imorgon\/","title":{"rendered":"Thomas Karv – EU ig\u00e5r, idag och imorgon"},"content":{"rendered":"

I mitt blogginl\u00e4gg kommer jag diskutera attityder som m\u00e4nniskor har till EU och vad de attityder kan ha sin grund i. Texten skrivs p\u00e5 basen av Thomas Karvs f\u00f6rel\u00e4sning \u2018EU ig\u00e5r, idag och imorgon\u2019 som h\u00f6lls 20.9.2021<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Karv n\u00e4mner tidigt i f\u00f6rel\u00e4sningen vilken huvuduppgiften var med det europeiska samarbetet. Ett fredstryggande samarbete d\u00e4r man f\u00f6rst vaktar varandras rustande till v\u00e4pnade konflikter genom kol- och st\u00e5lgemenskapen till att ing\u00e5 handelsavtal som till\u00e5ter fri r\u00f6rlighet av arbetare, gods EU-medborgare. EU:s storlek s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 kartan som politiskt och ekonomiskt g\u00f6r att EU som en enhet har stor makt att p\u00e5verka p\u00e5 den globala arenan, och en s\u00e5 stor p\u00e5verkande kraft kan mobiliseras till stor nytta om den nyttjas v\u00e4l. Problemet, som Karv n\u00e4mnde i sin f\u00f6rel\u00e4sning, \u00e4r att varje medlemsland i EU har en r\u00f6st och en vetor\u00e4tt d\u00e5 st\u00f6rre beslut ska tas. Andan av att ge alla land, stora eller sm\u00e5, en r\u00f6st och m\u00f6jlighet att p\u00e5verka \u00e4r god, men beslutsfattandet kan dr\u00f6jas enormt till f\u00f6ljd av det h\u00e4r.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

EU kan anv\u00e4nda sin r\u00e4ckvidd inom EU f\u00f6r att s\u00e4kra att m\u00e4nniskor i alla medlemsl\u00e4nder har ett antal grundr\u00e4ttigheter. Alla EU-medborgares spr\u00e5kr\u00e4ttigheter ska tryggas, de ska ha r\u00e4tt att p\u00e5verka i EU:s beslutsfattande genom r\u00f6str\u00e4tt och r\u00e4tt att starta medborgarinitiativ. Medborgare har ocks\u00e5 r\u00e4tt att inte bli diskriminerade p\u00e5 basen av nationalitet, etnicitet, religion eller tro, handikapp, \u00e5lder eller sexualitet. EU kan inte stifta dessa r\u00e4ttigheter globalt, men kan genom sin p\u00e5verkande makt ta st\u00e4llning till r\u00e4ttigheter som bryts globalt, rikta uppm\u00e4rksamhet och s\u00e4tta press p\u00e5 den f\u00f6rbrytande parten att ta st\u00e4llning.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

EU \u00e4r \u00e4nnu ett mycket omdebatterat \u00e4mne och dess v\u00e4rde till individuella medlemsl\u00e4nder \u00e4r n\u00e5got som knappast n\u00e5gonsin kommer enas om. Europeiska Unionens storlek och r\u00e4ckvidd ser till att n\u00e4stan alla sektorer i n\u00e5gon m\u00e5n p\u00e5verkas av av beslut som fattas och lagar som stiftas i Bryssel. EU-attityder kan d\u00e4rmed vara mycket olika beroende p\u00e5 var man bor och vilken sektor man arbetar inom. Vargjakten i Finland har varit en omtvistad fr\u00e5ga, och Finland st\u00e4mdes av EU 2005 p\u00e5 grund av att EU ans\u00e5g att Finland inte hade fyllt sin obligation att skydda vargstammen i Finland. De som kommer i kontakt med vargar ser vargar s\u00e4llan som en stam som m\u00e5ste skyddas, utan ett rovdjur som g\u00f6r att ens husdjur, boskap och tillochmed barn inte g\u00e5r lika s\u00e4kra om en vargflock synts till. K\u00e4nslan att byr\u00e5krater som inte ber\u00f6rs av problemet sj\u00e4lva kan g\u00f6ra de p\u00e5verkade bittra och k\u00e4nna att de ber\u00f6vas sj\u00e4lvbest\u00e4mmande i att g\u00f6ra det som de upplever vara r\u00e4tt: att g\u00f6ra sig av med hotbilden som finns kring sin hemmilj\u00f6.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

En annan sektor som ber\u00f6rs av EU \u00e4r jordbruk. Jag har en v\u00e4n vars pappa \u00e4r jordbrukare och odlar numera ekohavre ist\u00e4llet f\u00f6r vanlig havre som skulle gros med bek\u00e4mpningsmedel.<\/span><\/p>\n

M\u00e4ngden havre som produceras \u00e4r mycket mindre \u00e4n den som skulle produceras om bek\u00e4mpningsmedel anv\u00e4ndes, men EU-st\u00f6d ser till att det ekonomiskt l\u00f6nsammaste s\u00e4ttet att odla \u00e4r att odla ekologiskt. Incitament f\u00f6r att producera mat som b\u00f6rdar milj\u00f6n mindre och \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r h\u00e4lsan l\u00e5ter som en win-win. Bonden vinner p\u00e5 st\u00f6den som ges och flera alternativ p\u00e5 butikshyllan uppst\u00e5r d\u00e4r konsumenten kan handla och k\u00e4nna att samvetet inte tynger. Problemet med produktion som har sin grund i st\u00f6d \u00e4r k\u00e4nslan som uppst\u00e5r hos b\u00f6nderna – deras huvudsakliga m\u00e5l av att mata m\u00e4nniskor och att effektivera det till st\u00f6rsta m\u00f6jliga grad kan ses som att ha \u00e4ndrats. D\u00e5 deras arbetes v\u00e4rde inte m\u00e4ts i m\u00e4ngden mat de producerar utan hur v\u00e4l de fyller krav som st\u00e4llts av beslutsfattare som f\u00e5 m\u00e4nniskor k\u00e4nner till kan det k\u00e4nnas som en sektor utan inneboende v\u00e4rde. Jordbrukarsektorn \u00e4r enbart v\u00e4rdefull om de st\u00f6ds i agendan som s\u00e4tts av byr\u00e5krater, inte i sitt effektiverande av produktion. Argumentet f\u00f6r att st\u00f6da utveckling som \u00e4r l\u00e5ngsiktig och har en blick p\u00e5 framtiden \u00e4r ett starkt s\u00e5dant, men de b\u00f6nder som nu arbetar i en sektor vars uppgift kan k\u00e4nnas ha skiftat n\u00e5got kan st\u00e4lla sig skeptiskt till de organ som p\u00e5verkar deras arbete.<\/span><\/p>\n

Johan H\u00e4kkinen<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I mitt blogginl\u00e4gg kommer jag diskutera attityder som m\u00e4nniskor har till EU och vad de attityder kan ha sin grund i. Texten skrivs p\u00e5 basen av Thomas Karvs f\u00f6rel\u00e4sning \u2018EU ig\u00e5r, idag och imorgon\u2019 som h\u00f6lls 20.9.2021   Karv n\u00e4mner tidigt i f\u00f6rel\u00e4sningen vilken huvuduppgiften var med det europeiska samarbetet. Ett fredstryggande samarbete d\u00e4r man … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Thomas Karv – EU ig\u00e5r, idag och imorgon<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":674,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-244","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/674"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":245,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions\/245"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}