{"id":215,"date":"2021-10-08T10:58:19","date_gmt":"2021-10-08T08:58:19","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=215"},"modified":"2021-10-08T13:41:32","modified_gmt":"2021-10-08T11:41:32","slug":"torilla-tavataan-hur-finland-blev-forst-med-allman-och-lika-rostratt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/10\/08\/torilla-tavataan-hur-finland-blev-forst-med-allman-och-lika-rostratt\/","title":{"rendered":"”Torilla tavataan” – Hur Finland blev f\u00f6rst med allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt"},"content":{"rendered":"

Jonatan Wikstr\u00f6m<\/em><\/p>\n

Claus Stolpe h\u00f6ll en mycket omfattande genomg\u00e5ng av det partipolitiska systemet i Finland och hur dagens politiska partier har kommit till och omformats genom olika politiska h\u00e4ndelser i den relativt unga republiken Finland.<\/p>\n

Precis en vecka innan Stolpes f\u00f6rel\u00e4sning hade jag i samband med ett samarbete med n\u00e5gra politiska ungdomsf\u00f6reningar och i egenskap av ordf\u00f6rande f\u00f6r Finlands Svenska Unga Socialdemokrater h\u00e5llit en workshop i Kyrksl\u00e4tts Gymnasium ang\u00e5ende arbetarr\u00f6relsens historia. Hade jag h\u00e5llit workshoppen tv\u00e5 veckor senare skulle jag ha besparats fr\u00e5n en hel del arbete med att hitta relevant bakgrundsinformation. Mycket av det som framkom i Stolpes f\u00f6rel\u00e4sning hade jag n\u00e4mligen ocks\u00e5 haft med i min workshop.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nker jag att det skulle vara passande att dela lite mera inneh\u00e5ll till det som Stolpe f\u00f6rde fram i sin f\u00f6rel\u00e4sning ang\u00e5ende v\u00e4nsterblockets partipolitiska historia. Det \u00e4r n\u00e4mligen en del av Finlands historia som har fallit i skymundan i den finlandssvenska litteraturen och \u00e4r d\u00e4rmed v\u00e4rt att f\u00f6ras fram i dagsljuset. I rapporten P\u00e5 spaning efter den svenskspr\u00e5kiga arbetarklassen i Helsingfors. <\/em>(Tankesmedjan Magma, 2018) p\u00e5pekar ocks\u00e5 tankesmedjan Magma att det finns luckor i litteraturen, historieskrivningen och forskningen inom det h\u00e4r omr\u00e5det.<\/p>\n

Stolpe ber\u00e4ttade om lantdagsreformen 1906 och hur Finland blev ett unikt land genom att vara det f\u00f6rsta landet i Europa som gav kvinnor r\u00f6str\u00e4tt och r\u00e4tten att st\u00e4lla upp i riksdagen. Historien bakom det h\u00e4r \u00e4r dock mycket mer imponerande \u00e4n en helt vanlig parlamentarisk reform. 1905 organiserades n\u00e4mligen en riksomfattande storstrejk som en motreaktion till Tsarens f\u00f6rrysknings\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

\"\"
R\u00f6da manifestet, 1905.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

I tolv dagar stod fabrikerna och j\u00e4rnv\u00e4garna stilla och skolor, myndigheter och butiker st\u00e4ngde. Finl\u00e4ndare fr\u00e5n alla l\u00e4ger samlades ute p\u00e5 torgen i \u00c5bo, Helsingfors, Tammerfors och Viborg och i det r\u00f6da manifestet, <\/em>som transporterades med t\u00e5g fr\u00e5n Tammerfors till Helsingfors, kr\u00e4vde Socialdemokraterna senatens avg\u00e5ng och grundl\u00e4ggande friheter f\u00f6r folket, s\u00e5 som yttrandefrihet, tryckfrihet, m\u00f6tesfrihet, organisationsfrihet och allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l kvinnor som m\u00e4n.<\/p>\n

R\u00f6da manifestet godk\u00e4ndes 4. November. En tillf\u00e4llig senat p\u00e5 24 man tillsattes av folket som samlades p\u00e5 senatstorget i Helsingfors. Denna regering hade enbart en uppgift, vilket var att genomf\u00f6ra den lantdagsreform som skulle ge alla finl\u00e4ndare \u00f6ver 24 \u00e5r lika och allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n

Storstrejken var ett politiskt uppvaknande f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. Trots att Socialdemokraterna fick en t\u00f6rn i sitt rykte efter inb\u00f6rdeskriget 1918 beh\u00f6ll partiet sin position som det st\u00f6rsta partiet i riksdagen fram till slutet av 1920-talet. Agrarf\u00f6rbundet var partiets fr\u00e4msta utmanare \u00e4nda fram till 1945 d\u00e5 kommunistlagarna upph\u00e4vdes. Demokratiska F\u00f6rbundet f\u00f6r Finlands Folk enade kommunister och andra som ans\u00e5gs vara f\u00f6r radikala f\u00f6r Socialdemokraterna och blev en stark utmanare till de tv\u00e5 andra maktpartierna. Partiets tid som trov\u00e4rdig utmanare tog dock slut i samband med att \u00f6stblocket blev f\u00f6rlorare i kalla kriget och dess efterf\u00f6ljare, V\u00e4nsterf\u00f6rbundet har inte lyckats n\u00e5 upp till samma niv\u00e5er av underst\u00f6d som den gamla \u201dytterv\u00e4nstern\u201d (Stolpe, 2021).<\/p>\n

Jag avslutar med lite kuriosa som jag st\u00f6tte p\u00e5 n\u00e4r jag s\u00f6kte material: Svenska V\u00e4nstern var ett litet parti som var verksamma fram till 1951. Denna grupp som bildades 1919 som motreaktion till att Svenska Folkpartiet ville ha monarki i st\u00e4llet f\u00f6r republik, hade tidigare varit verksam inom Svenska Folkpartiet men br\u00f6t sig ut och bildade eget parti 1931. Som eget parti har Svenska V\u00e4nstern endast f\u00e5tt sammanlagt tv\u00e5 mandat i tv\u00e5 skilda val.<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/h3>\n

justitieministeriets Demokrati- och spr\u00e5kenhet. (u.\u00e5.) Partihistoria <\/em>https:\/\/vaalit.fi\/sv\/partihistoria<\/a><\/p>\n

Stolpe, C. (2021) F\u00f6rel\u00e4sning: Partisystem i Finland. Vasa: \u00c5bo Akademi<\/p>\n

Tankesmedjan Magma. (2018.) P\u00e5 spaning efter den svenskspr\u00e5kiga arbetarklassen i Helsingfors (ISSN: 1798-4610). <\/em>Tankesmedjan Magma http:\/\/magma.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/104.pdf<\/a><\/p>\n

Colliander, R. (1906) Muistelmia suurlakosta Turussa<\/em> 19 31\/X – 6\/X1 05. [ok\u00e4nd utgivare].<\/p>\n

Riksdagen. (2013) Den l\u00e5nga v\u00e4gen till ett folkstyrt samh\u00e4lle <\/span><\/em>[Broschyr] https:\/\/www.eduskunta.fi\/FI\/naineduskuntatoimii\/esitemateriaalit\/Documents\/2012Eduskunta_historia_SWE.pdf <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jonatan Wikstr\u00f6m Claus Stolpe h\u00f6ll en mycket omfattande genomg\u00e5ng av det partipolitiska systemet i Finland och hur dagens politiska partier har kommit till och omformats genom olika politiska h\u00e4ndelser i den relativt unga republiken Finland. Precis en vecka innan Stolpes f\u00f6rel\u00e4sning hade jag i samband med ett samarbete med n\u00e5gra politiska ungdomsf\u00f6reningar och i egenskap … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ”Torilla tavataan” – Hur Finland blev f\u00f6rst med allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":668,"featured_media":219,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[4,5],"class_list":["post-215","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade","tag-claus-stolpe","tag-partisystemet-i-finland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/215","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/668"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=215"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/215\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":232,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/215\/revisions\/232"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media\/219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=215"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=215"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=215"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}