{"id":208,"date":"2021-10-08T10:26:59","date_gmt":"2021-10-08T08:26:59","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=208"},"modified":"2021-10-08T10:27:09","modified_gmt":"2021-10-08T08:27:09","slug":"demokrati-och-corona","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/10\/08\/demokrati-och-corona\/","title":{"rendered":"Demokrati och Corona"},"content":{"rendered":"

Emilia Mel\u00e9n<\/em><\/p>\n

Johanna Holm hade en presentation om internationella akt\u00f6rer och deras olika p\u00e5verkan p\u00e5 demokrati och icke demokrati\u00a0i olika stater.\u00a0Hon behandlar positiva och negativa akt\u00f6rer samt\u00a0vilka motiv dessa akt\u00f6rer kan ha n\u00e4r det g\u00e4ller deras p\u00e5verkan. Motiv hon tar upp \u00e4r bland annat ideologiska motiv, ekonomiska motiv,\u00a0geopolitiska motiv, fr\u00e5gan om prestige, regional stabilitet och en regims \u00f6verlevnad.\u00a0Mekanismerna till hur dessa externa akt\u00f6rer kan p\u00e5verka delar hon in i aktiva, passiva, direkta och indirekta mekanismer.\u00a0Hur st\u00e5r p\u00e5verkan dessa akt\u00f6rer kan ha beror p\u00e5 bland annat hur stort inflytande akt\u00f6ren kan ha och hur starka kopplingar akt\u00f6ren kan ha till d\u00e5 staten i fr\u00e5ga som akt\u00f6ren f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan av sin presentation\u00a0presenterade\u00a0Johanna Holm statistik \u00f6ver hur demokratil\u00e4get i v\u00e4rlden sett ut de senaste 15 \u00e5ren.\u00a0Statistiken\u00a0\u00e4r tagen fr\u00e5n Freedom Houses unders\u00f6kningar varje \u00e5r om demokratil\u00e4get i v\u00e4rlden.\u00a0Statistiken visar\u00a0en sammanst\u00e4llning av m\u00e4tningar d\u00e4r det visar \u201cnumber\u00a0of\u00a0countries\u00a0that\u00a0improved\u201d och \u201cnumber\u00a0of\u00a0countries\u00a0that\u00a0declined\u201d,\u00a0\u201cin terms of democracy\u201d.\u00a0\u00a0Statistiken visar allts\u00e5\u00a0antalet\u00a0l\u00e4nder per \u00e5r som blivit mindre och mer demokratiska.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Jag finner statistiken v\u00e4ldigt intressant och det kom bland annat som en chock f\u00f6r mig att\u00a0det enda \u00e5ret d\u00e4r antalet l\u00e4nder som blivit mer demokratiska \u00e4r mer \u00e4n antalet l\u00e4nder som blivit mindre demokratiska \u00e4r \u00e5r 2005.\u00a0En annan \u00f6verraskning i statistiken var att fr\u00e5n \u00e5r 2005-2020 som \u00e4r \u00e5rtalen statistiken t\u00e4cker s\u00e5 \u00e4r det\u00a0\u00e5r\u00a02020 som har det st\u00f6rsta antalet l\u00e4nder som blivit mindre demokratiska\u00a0i j\u00e4mf\u00f6relse med l\u00e4nder som blivit mer demokratiska. Klyftan mellan l\u00e4nder som blivit mer och mindre demokratiska \u00e4r allts\u00e5 i statistiken som st\u00f6rst \u00e5r 2020 d\u00e4r hela 73 l\u00e4nder blivit mindre demokratiska medans enbart 28 l\u00e4nder blivit mer demokratiska.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Johanna Holm s\u00e4ger att det \u00e4r: \u201c<\/span>Tydligt att corona\u00e5ret har p\u00e5verkat demokratin v\u00e4ldigt negativt<\/span><\/b>\u201d.\u00a0Hon ber\u00e4ttar att statistiken i fr\u00e5ga om \u00e5r 2020 kan se v\u00e4rre ut \u00e4n vad l\u00e4get\/situationen egentligen \u00e4r.\u00a0Detta d\u00e5\u00a0till exempel m\u00f6tesfrihet och r\u00f6relsefrihet \u00e4r faktorer som brukar tas i beaktande i Freedom Houses\u00a0m\u00e4tningar. I och med Covid-19\u00a0och p\u00e5 grund av att vi levt i en r\u00e5dande pandemi\u00a0har vi haft bland annat olika restriktioner\u00a0som begr\u00e4nsat dessa samt s\u00e5 har det f\u00f6rkommit \u201clockdowns\u201d v\u00e4rlden \u00f6ver som ytterligare begr\u00e4nsat dessa.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Denna insikt fick mig dock att fundera \u00f6ver en hel del intressanta fr\u00e5gor och fr\u00e5gest\u00e4llningar. \u00c4r det till exempel r\u00e4tt att demokratin kr\u00e4nks till f\u00f6rdel f\u00f6r s\u00e4kerheten? Kan det inte i s\u00e5 fall g\u00f6ras p\u00e5 ett s\u00e4tt d\u00e4r demokratin inte skulle kr\u00e4nkas? \u00c4r s\u00e4kerhet eller frihet viktigare v\u00e4rderingar?\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Det finns inga l\u00e4tta svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor men de \u00e4r intressanta att fundera och grubbla p\u00e5 speciellt d\u00e5 samh\u00e4llet h\u00e5ller p\u00e5 att \u00f6ppna sig igen och restriktionerna minska.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

K\u00e4llor:\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Johanna Holms presentation, Internationella akt\u00f6rer (21.09.2021, \u00c5bo Akademi Vasa)<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Emilia Mel\u00e9n Johanna Holm hade en presentation om internationella akt\u00f6rer och deras olika p\u00e5verkan p\u00e5 demokrati och icke demokrati\u00a0i olika stater.\u00a0Hon behandlar positiva och negativa akt\u00f6rer samt\u00a0vilka motiv dessa akt\u00f6rer kan ha n\u00e4r det g\u00e4ller deras p\u00e5verkan. Motiv hon tar upp \u00e4r bland annat ideologiska motiv, ekonomiska motiv,\u00a0geopolitiska motiv, fr\u00e5gan om prestige, regional stabilitet och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Demokrati och Corona<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":673,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-208","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/208","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/673"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=208"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/208\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":210,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/208\/revisions\/210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=208"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=208"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=208"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}