{"id":19,"date":"2021-09-17T14:09:39","date_gmt":"2021-09-17T12:09:39","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=19"},"modified":"2021-09-17T14:12:10","modified_gmt":"2021-09-17T12:12:10","slug":"visuell-kriskommunikation-av-nordiska-ledare-under-coronakrisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/09\/17\/visuell-kriskommunikation-av-nordiska-ledare-under-coronakrisen\/","title":{"rendered":"Lyckad visuell kriskommunikation av nordiska ledare under coronakrisen"},"content":{"rendered":"

Daniel Ekblad<\/em><\/p>\n

Den 14.09.2021 h\u00f6ll Jenny Lindholm en g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning d\u00e4r hon ber\u00e4ttade om sitt senaste forskningsoutput, samt de grundl\u00e4ggande koncept som omger \u00e4mnet. Kriskommunikation har varit centralt i Jennys karri\u00e4r som statsvetare sedan hon b\u00f6rjade forska kring det efter skolskjutningen i Jokela \u00e5r 2007.<\/p>\n

Kriskommunikation \u00e4r viktigt f\u00f6r statsvetare, eftersom krisen ofta h\u00f6r samman med en f\u00f6religgande katastrof. Oberoende om katastrofen orsakats av naturen, olyckor eller planerat bruk av v\u00e5ld s\u00e5 medf\u00f6r den sig ett stort samh\u00e4llsengagemang tillsammans med den stora och pl\u00f6tsliga f\u00f6r\u00e4ndringen. (Lindholm, 2021)<\/p>\n

Man kan se sj\u00e4lva katastrofen som en stor och pl\u00f6tslig energi, som kan styras genom kriskommunikation f\u00f6r att p\u00e5verka den f\u00f6r\u00e4ndring som efterf\u00f6ljer krisen. F\u00f6r det \u00e4r ofta s\u00e5 enligt Jenny, att kriser och katastrofer ger upphov till lagf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00f6vriga stora f\u00f6r\u00e4ndringar som tidigare varit sv\u00e5ra, eller n\u00e4st intill om\u00f6jliga p\u00e5 grund av of\u00f6r\u00e4ndrat tillst\u00e5nd i makromilj\u00f6n. (Lindholm, 2021)<\/p>\n

I uppm\u00e4rksamhetsekonomin, d\u00e4r vi ofta \u00e4r upptagna av all information vi uts\u00e4tts f\u00f6r fr\u00e5n icke-formella k\u00e4llor s\u00e5 som sociala medier, s\u00e5 \u00e4r det en stor m\u00f6jlighet f\u00f6r ledare att kapitalisera p\u00e5 den uppm\u00e4rksamhet ledare ges i och med en kris. Jenny demonstrerade detta n\u00e4r hon ber\u00e4ttade om konceptet \u201dflash bomb memory\u201d.<\/em> Hon aktiverade publiken genom att fr\u00e5ga om vi sj\u00e4lva minns vad vi gjorde n\u00e4r en kris intr\u00e4ffade. Jag personligen b\u00f6rjade genast t\u00e4nka p\u00e5 hur jag satt p\u00e5 den gr\u00f6na flodbanken i staden Lleida i Katalonien tillsammans med tre v\u00e4nner. Det var tidigt p\u00e5 v\u00e5ren, men det var \u00e4nd\u00e5 n\u00e4rmare 20 grader varmt. Tv\u00e5 koreaner och en annan finl\u00e4ndare, ingen av dom trodde p\u00e5 mig n\u00e4r jag l\u00e4ste upp nyheterna som ber\u00e4ttade att det totala uteg\u00e5ngsf\u00f6rbudet b\u00f6rjar vid midnatt. Det var b\u00f6rjan p\u00e5 en process under vilken jag blev mera bekant med Spaniens och Kataloniens politiska ledare \u00e4n jag n\u00e5gonsin trodde jag skulle bli.<\/p>\n

I fallstudien av Jenny Lindholm, medf\u00f6rfattad av Joachim H\u00f6gv\u00e4g s\u00e5 unders\u00f6ks den visuella kriskommunikationen av de politiska ledarna i Finland under coronakrisen. Visuell kommunikation har f\u00e5tt allt st\u00f6rre betydelse med tiden, eftersom visuella medier har blivit allt l\u00e4ttare att sprida i det moderna informationssamh\u00e4llet. P\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r denna fallstudie nyskapande, d\u00e4r ledarnas visuella uttryck f\u00f6r ilska, r\u00e4dsla, gl\u00e4dje och sorgsenhet studeras under f\u00f6rloppet av denna nutida kris. (Lindholm & H\u00f6gv\u00e4g, 2021)<\/p>\n

I fallstudien uppt\u00e4cker man att statsminister Marins kommunikation under coronakrisen har f\u00f6rmedlat ganska mycket gl\u00e4dje, ut\u00f6ver de \u00f6vriga uttrycken f\u00f6r ilska och sorgsenhet. \u00c4ven om det \u00e4r sv\u00e5rt att uttala sig kvalitativt om vad som ligger bakom de m\u00e5nga olika uttrycken under tidslinjen f\u00f6r presskonferenserna, s\u00e5 konstateras det att gl\u00e4djen uttryckt av Marin f\u00f6rmedlat lugn och samarbetsvilja och ilskan f\u00f6rmedlat dominans. Som helhet konstateras det att Marins upptr\u00e4danden har pr\u00e4glats av en lugn och tydlig kommunikation, med viss varians i korrelation till krisens intensivitet. (Lindholm & H\u00f6gv\u00e4g, 2021)<\/p>\n

F\u00f6r att dra tr\u00e5den vidare fr\u00e5n teorin kan man d\u00e5 fr\u00e5ga sig, hur har statsminister Marin lyckats med kriskommunikationen? Har Sanna Marin lyckats med att kapitalisera p\u00e5 den stora uppm\u00e4rksamhet hon har f\u00e5tt i samband med krisen? Till att d\u00f6ma av opinionsunders\u00f6kningar under krisens tidslinje s\u00e5 \u00e4r svaret ja. Enligt en unders\u00f6kning av Uutissuomalainen s\u00e5 tycker var tredje finl\u00e4ndare att Sanna Marin \u00e4r den b\u00e4sta statsministern Finland har haft under 2000-talet. Enligt Yles artikel kring \u00e4mnet finns det \u00e4ven akademiska teorier om att populariteten beror p\u00e5 en lyckad hantering av coronakrisen. (Weckstr\u00f6m, 2021)<\/p>\n

Marins kommunikationsstrategi har allts\u00e5 troligen varit kulturellt korrekt f\u00f6r Finl\u00e4ndarna. G\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningen avslutades med att vi fick unders\u00f6ka de nordiska statsministrarnas instagramfl\u00f6den, f\u00f6r att se vad dom har haft f\u00f6r ansiktsuttryck n\u00e4r dom kommunicerat om pandemin p\u00e5 sociala medier. Diskussionen som f\u00f6ljde var intressant, och gav en tankest\u00e4llare kring hur den politiska kulturen i de nordiska l\u00e4nderna skiljer sig \u00e5t, \u00e4ven om de i global j\u00e4mf\u00f6relse anses vara lika.<\/p>\n

\"\"
Finlands Sanna Marin ses ocks\u00e5 ofta med ett leende p\u00e5 Instagram, men inte alltid. (Bild: Instagram @sannamarin)<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Danmarks Mette Fredriksen \u00e4r glad p\u00e5 stort sett alla sina bilder. (Bild: Instagram @mette)<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Globalt perspektiv: N\u00e4r s\u00e5g du senast Vladimir Putin leende? Troligen inte p\u00e5 hans Instagram i alla fall. (Bild: Instagram @vladimir.putin_official)<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Referenser<\/h3>\n

Lindholm, J. (den 14 September 2021). Visuell kriskommunikation – Finland under coronapandemins f\u00f6rsta skede. Vasa: \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Lindholm, J., & H\u00f6gv\u00e4g, J. (den 01 Januari 2021). Emotionell r\u00e4ddning? Visuell kriskommunikation under coronakrisens inledande skede – fallet Finland. Statsvetenskaplig Tidskrift<\/em>. H\u00e4mtat fr\u00e5n https:\/\/statsvetenskapligtidskrift.org\/2021\/06\/11\/sarskild-utgava-coronapandemin-beslutsfattande-under-svara-forhallanden\/<\/p>\n

Weckstr\u00f6m, B. (den 27 Juli 2021). Sanna Marin \u00e4r \u00e5rtusendets popul\u00e4raste statsminister och Samlingspartiet \u00e4r st\u00f6rst just nu \u2013 s\u00e5 h\u00e4r ser det politiska l\u00e4get ut enligt f\u00e4rska unders\u00f6kningar. Yle<\/em>. H\u00e4mtat fr\u00e5n https:\/\/svenska.yle.fi\/a\/7-10003841<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Daniel Ekblad Den 14.09.2021 h\u00f6ll Jenny Lindholm en g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning d\u00e4r hon ber\u00e4ttade om sitt senaste forskningsoutput, samt de grundl\u00e4ggande koncept som omger \u00e4mnet. Kriskommunikation har varit centralt i Jennys karri\u00e4r som statsvetare sedan hon b\u00f6rjade forska kring det efter skolskjutningen i Jokela \u00e5r 2007. Kriskommunikation \u00e4r viktigt f\u00f6r statsvetare, eftersom krisen ofta h\u00f6r samman med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lyckad visuell kriskommunikation av nordiska ledare under coronakrisen<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":653,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-19","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/653"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19\/revisions\/31"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}