{"id":166,"date":"2021-10-07T12:29:43","date_gmt":"2021-10-07T10:29:43","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=166"},"modified":"2021-10-07T12:30:35","modified_gmt":"2021-10-07T10:30:35","slug":"tankar-kring-marina-lindells-gastforelasning-23-09-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/10\/07\/tankar-kring-marina-lindells-gastforelasning-23-09-2021\/","title":{"rendered":"Tankar kring Marina Lindells g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning 23.09.2021"},"content":{"rendered":"

Maya Nordman<\/em><\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra veckor sen, n\u00e4rmare sagt den 23:e september, g\u00e4stade Marina Lindell grundkursen i statskunskap. Hennes f\u00f6rel\u00e4sning, med rubriken ”One world, many theories: introduction to theories on international relations” handlade om internationella relationer och konflikter, och hon lade mest fokus p\u00e5 teorierna som f\u00f6rklarar dessa: realism och liberalism. Av alla intressanta g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningar vi har f\u00e5tt ta del av under grundkursen valde jag att skriva om Lindells eftersom jag alltid har varit intresserad av internationella relationer.<\/p>\n

I sin f\u00f6rel\u00e4sning st\u00e4llde Lindell fr\u00e5gan \u201dWho is sovereign over the sovereign?\u201d \u2013 en fr\u00e5ga till vilken svaret \u00e4r ingen. Detta kallas suver\u00e4nitetsprincipen, som enligt Nationalencyklopedin \u00e4r en folkr\u00e4ttslig term f\u00f6r reglerna om icke-inblandning och respekt f\u00f6r territoriell suver\u00e4nitet. Det handlar allts\u00e5 om att stater m\u00e5ste respektera andra staters r\u00e4tt att ut\u00f6va makt p\u00e5 sitt eget omr\u00e5de, och inte blanda sig i.<\/p>\n

Lindell n\u00e4mnde i sin f\u00f6rel\u00e4sning att suver\u00e4nitetsprincipen ofta bryts mot, exempelvis n\u00e4r USA:s trupper d\u00f6dade Usama Bin Ladin. Eftersom det inte heller finns n\u00e5got effektivt nog internationellt r\u00e4ttssystem som kan d\u00f6ma suver\u00e4nitetsprincipens f\u00f6rbrytare menar Lindell att det r\u00e5der anarki i v\u00e4rldspolitiken. L\u00e4nder kan f\u00f6rvisso inf\u00f6ra sanktioner och dylikt, men egentligen \u00e4r det ju s\u00e5 att ett land med nog makt (till exempel med stor milit\u00e4r eller med stor influens \u00f6ver internationell handel) kan g\u00f6ra lite vad de vill p\u00e5 v\u00e4rldsarenan. Detta tyckte jag var en tankest\u00e4llare; jag har alltid t\u00e4nkt att det finns g\u00e4rningar som \u00e4r f\u00f6rbjudna p\u00e5 den internationella arenan, men det \u00e4r ju inte riktigt sant med tanke p\u00e5 att det inte finns n\u00e5got organ starkt nog att d\u00f6ma stater.<\/p>\n

Lindell beskrev i sin f\u00f6rel\u00e4sning tv\u00e5 huvudteorier, realism och liberalism, med vilka man unders\u00f6ker internationella relationer. Grundantaganden inom realism \u00e4r att varje stat agerar endast f\u00f6r att se till sina egna intressen, att krig \u00e4r naturtillst\u00e5ndet och att staten \u00e4r den viktigaste akt\u00f6ren inom internationella relationer. Liberalismens grundantaganden \u00e4r att den b\u00e4sta l\u00f6sningen p\u00e5 konflikter \u00e4r samarbete, och att det f\u00f6rutom staten finns m\u00e5nga viktiga akt\u00f6rer inom internationella relationer, till exempel organisationer och multinationella f\u00f6retag.<\/p>\n

Under Lindells f\u00f6rel\u00e4sning gav hon oss chanser att diskutera och problematisera dessa tv\u00e5 teorier. Med dem jag diskuterade med kom vi fram till att realismen har en ganska pessimistisk syn p\u00e5 v\u00e4rlden och m\u00e4nniskan. D\u00e4rf\u00f6r kan jag inte riktigt h\u00e5lla med teorin; jag tycker att man m\u00e5ste kunna str\u00e4va efter att agera och bli b\u00e4ttre. Liberalismen \u00e5 andra sidan tyckte vi verkade mera optimistisk och fram\u00e5tstr\u00e4vande. Enligt mig till\u00e4mpas liberalismen ganska bra n\u00e4r det kommer till nordiskt och till viss m\u00e5n europeiskt samarbete, men man kan heller blunda f\u00f6r att samarbete mellan vissa stater \u00e4r mycket sv\u00e5rt om inte om\u00f6jligt. Allts\u00e5 tycker jag att ingen av de teorier som Lindell presenterade g\u00e5r att till\u00e4mpa fullt ut.<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n

Lindell, M. (den 23 september 2021). One world, many theories: introduction to theories on international relations. Vasa: \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Nationalencyklopedin, <\/em>Suver\u00e4nitetsprincipen. https:\/\/www-ne-se.ezproxy.vasa.abo.fi\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l%C3%A5ng\/suver%C3%A4nitetsprincipen<\/a> (h\u00e4mtad 29.09.2021)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Maya Nordman F\u00f6r n\u00e5gra veckor sen, n\u00e4rmare sagt den 23:e september, g\u00e4stade Marina Lindell grundkursen i statskunskap. Hennes f\u00f6rel\u00e4sning, med rubriken ”One world, many theories: introduction to theories on international relations” handlade om internationella relationer och konflikter, och hon lade mest fokus p\u00e5 teorierna som f\u00f6rklarar dessa: realism och liberalism. Av alla intressanta g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningar vi … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tankar kring Marina Lindells g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning 23.09.2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":667,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-166","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/166","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/667"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=166"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/166\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":169,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/166\/revisions\/169"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=166"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=166"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=166"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}