{"id":116,"date":"2021-10-06T13:09:33","date_gmt":"2021-10-06T11:09:33","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/?p=116"},"modified":"2021-10-06T13:27:39","modified_gmt":"2021-10-06T11:27:39","slug":"eu-en-svardefinierad-organisation-med-bade-for-och-nackdelar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/2021\/10\/06\/eu-en-svardefinierad-organisation-med-bade-for-och-nackdelar\/","title":{"rendered":"EU; en sv\u00e5rdefinierad organisation med b\u00e5de f\u00f6r- och nackdelar"},"content":{"rendered":"

Alwa Westerlund<\/em><\/p>\n

Den 20.09.2021\u00a0deltog jag i\u00a0g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningen\u00a0<\/span>EU ig\u00e5r, idag och imorgon?<\/span><\/i>\u00a0som Thomas Karv h\u00f6ll i. Jag\u00a0blev redan i gymnasiet intresserad av EU\u00a0och valde d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att skriva mitt blogginl\u00e4gg\u00a0baserat p\u00e5\u00a0Karvs f\u00f6rel\u00e4sning.\u00a0F\u00f6rel\u00e4sningen var v\u00e4ldigt l\u00e4rorik och intressant och gav mig en del nya insikter.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

I gymnasiet gick jag en kurs i samh\u00e4llsl\u00e4ra som bl.a. behandlade EU. Det var i samband med den\u00a0som jag blev intresserad av internationella relationer och mer specifikt av\u00a0EU. Innan kursen hade jag n\u00e4stintill ingen koll p\u00e5 vad EU:s verksamhet gick ut p\u00e5.\u00a0Det st\u00f6rde mig eftersom jag \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rstod s\u00e5 mycket att EU hade en hel del med hur mitt liv som\u00a0EU-medborgare\u00a0ser ut.\u00a0Efter kursen hade jag dock fortfarande en k\u00e4nsla av of\u00f6rst\u00e5else\u00a0kring hur EU\u00a0fungerar och hur det \u00e4r uppbyggt. Efter Karvs f\u00f6rel\u00e4sning k\u00e4ndes det dock b\u00e4ttre eftersom till och med\u00a0han sj\u00e4lv ans\u00e5g att EU \u00e4r sv\u00e5rt att definiera. Ett av exemplen\u00a0p\u00e5 definitioner\u00a0av EU\u00a0som han hade med var;\u00a0<\/span>\u201cAn\u00a0unidentified\u00a0political\u00a0object\u201d<\/span><\/i>\u00a0av\u00a0Delores\u00a0(1985)\u00a0vilket jag tycker sammanfattar det\u00a0ganska bra.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00c4ven om\u00a0EU kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5 \u00e4r det\u00a0en otroligt intressant organisation.\u00a0EU grundades f\u00f6r att f\u00e5 slut p\u00e5 krigen som p\u00e5g\u00e5tt i Europa under f\u00f6rsta halvan av 1900-talet.\u00a0Ett par europeiska l\u00e4nder gick samman och startade olika ekonomiska och politiska samarbeten. (Europeiska unionen,\u00a02021).\u00a0M\u00e5let med EU var allts\u00e5 att skapa en organisation som skulle h\u00e5lla freden i Europa. Detta har de\u00a0ocks\u00e5 hittills lyckats med. Karv hade i sin presentation med en intressant graf som visade under vilka perioder det varit fred i Europa.\u00a0Budskapet var tydligt, f\u00f6re bildandet av EU har fred varit en\u00a0bristvara\u00a0i Europa.\u00a0Detta f\u00f6r tankarna till hur Europa skulle ha sett ut om EU aldrig skulle ha bildats, eller\u00a0till hur det i framtiden kommer att se ut om fler l\u00e4nder v\u00e4ljer att dra sig ur EU\u00a0som Storbritannien gjorde.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

N\u00e5got som man som EU-medborgare varit bortsk\u00e4md med \u00e4r de reseregler som g\u00e4ller inom EU. Tack vare den inre marknaden har det fram till b\u00f6rjan av coronapandemin varit enkelt att resa inom EU samt att flytta till och studera i ett annat EU land. Den inre marknaden g\u00f6r det ocks\u00e5 enklare f\u00f6r f\u00f6retag att s\u00e4lja sina varor inom EU. (Europeiska unionen, 2020). Mycket av detta \u00e4r positivt och f\u00f6r l\u00e4nderna och dess inv\u00e5nare n\u00e4rmare varandra. Karv n\u00e4mnde ocks\u00e5 i sin f\u00f6rel\u00e4sning att EU \u00e4r ett identitetsskapande projekt. F\u00f6r att k\u00e4nna att man har en EU-identitet s\u00e5 kr\u00e4vs det ocks\u00e5 att man k\u00e4nner samh\u00f6righet med andra EU-medborgare, och att man enkelt kan resa mellan l\u00e4nderna bidrar till den k\u00e4nslan.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

EU \u00e4r dock inte en problemfri organisation. Karv tog i sin presentation upp flera kriser som EU genomg\u00e5tt och de \u00e4r antagligen inte heller de sista kriserna som EU kommer att m\u00f6ta.\u00a0\u00a0Exempel p\u00e5 kriser i EU som togs upp \u00e4r finans-och eurokrisen, migrationskrisen, Brexit och covid-19 som \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5r. (Karv, 2021)<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Karv diskuterade ocks\u00e5 EU-skepticismen hos medlemsl\u00e4nderna.\u00a0Orsaker till skepticismen som togs upp var bl.a. \u00f6kande fr\u00e4mlingsfientlighet och \u00f6kat motst\u00e5nd mot frihandel.\u00a0\u00c4ven om den fria handeln kan ses som positiv s\u00e5 f\u00f6r den ju ocks\u00e5 med sig sv\u00e5righeter f\u00f6r inhemska f\u00f6retag.\u00a0Jag har personligen haft en uppfattning om att EU-skepticismen varit mycket stor och blev ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r positivt \u00f6verraskad n\u00e4r jag s\u00e5g statistiken som Karv presenterade. Under 2019 var \u00e4nd\u00e5 \u00e5sikten att EU-medlemskap \u00e4r n\u00e5got bra i majoritet i de flesta l\u00e4nderna.\u00a0Dock kan EU-skepticismen hos en del partier\u00a0i medlemsl\u00e4nderna\u00a0bli problematiska f\u00f6r EU:s framtid. \u201cVal i de st\u00f6rre medlemsl\u00e4nderna utg\u00f6r\u00a0\u2018\u00f6desval\u2019 f\u00f6r EU\u201d (Karv, 2021).\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Efter g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningen st\u00e4llde jag fr\u00e5gan \u201cVarf\u00f6r \u00e4r m\u00e4nniskor kritiska till EU n\u00e4r vi f\u00e5r s\u00e5 mycket utav att vara medlemmar?\u201d. Karv svarade att den ekonomiska kritiken som ofta riktas mot EU \u00e4r ber\u00e4ttigad eftersom det faktiskt g\u00e5r mera pengar till EU \u00e4n vad vi f\u00e5r tillbaka. Dock p\u00e5pekade han ocks\u00e5 att det \u00e4r sv\u00e5rt att m\u00e4ta det vi f\u00e5r tillbaka i pengar. Jag hoppas sj\u00e4lv p\u00e5 att EU ska f\u00e5 forts\u00e4tta att finnas och utvecklas som organisation dels eftersom de f\u00f6rm\u00e5ner vi f\u00e5r som medlemmar \u00e4r nyttiga men ocks\u00e5 f\u00f6r att de fr\u00e4mjar bl.a. fred och demokrati.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Referenser:<\/p>\n

Karv, T. (20.09.2021).\u00a0<\/span>EU ig\u00e5r, idag och imorgon?<\/span><\/i>. Vasa: \u00c5bo Akademi<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Europeiska unionen. (08.09.2021).\u00a0<\/span>Europeiska unionens historia<\/span><\/i>.\u00a0<\/span>https:\/\/europa.eu\/european-union\/about-eu\/history_sv<\/span><\/a>\u00a0<\/span><\/p>\n

Europeiska unionen. (18.12.2020).\u00a0<\/span>Vad g\u00f6r EU f\u00f6r sina\u00a0inv\u00e5nare?<\/span><\/i>\u00a0<\/span>https:\/\/europa.eu\/european-union\/about-eu\/what-the-eu-does-for-its-citizens_sv<\/span><\/a>\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alwa Westerlund Den 20.09.2021\u00a0deltog jag i\u00a0g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningen\u00a0EU ig\u00e5r, idag och imorgon?\u00a0som Thomas Karv h\u00f6ll i. Jag\u00a0blev redan i gymnasiet intresserad av EU\u00a0och valde d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att skriva mitt blogginl\u00e4gg\u00a0baserat p\u00e5\u00a0Karvs f\u00f6rel\u00e4sning.\u00a0F\u00f6rel\u00e4sningen var v\u00e4ldigt l\u00e4rorik och intressant och gav mig en del nya insikter.\u00a0\u00a0 I gymnasiet gick jag en kurs i samh\u00e4llsl\u00e4ra som bl.a. behandlade EU. Det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa EU; en sv\u00e5rdefinierad organisation med b\u00e5de f\u00f6r- och nackdelar<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":658,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-116","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/116","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/users\/658"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=116"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/116\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/116\/revisions\/121"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=116"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=116"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/grundkursistatsvetenskap2021\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}