Kategori: Okategoriserade

Carl Holtti & Nicole Sten

Vi fick i uppgift att skriva ett blogginlägg där vi intervjuat en alumn, efter en tid av fundering kom vi överens om att fråga Carls mor Ann-Christin Holtti, statsvetare som arbetar på Malax kommun. Intervjun skedde via teams där Nicole intervjuade och Carl transkriberade. 

Varför valde du att studera statskunskap?

Oj, är det en samvetsfråga det här? Jag ville först studera för att bli översättare, men problemet var att man behövde studera till det med finska som huvudspråk, så efter det bestämde jag mig för att studera statsvetenskap istället, om något smått omedvetet.

Varför tror du att statskunskap är viktigt?

Oavsett vad man läser för utbildning kan man nog bilda sig en uppfattning av samhället och om grundläggande saker, exempelvis fungerar bra eller dåligt i samhället. När man läser statskunskap får man istället en djupare bild av samhället och hur det är uppbyggt, detta har inte de flesta.

Hur har din karriärväg sett ut? 

Den har varit slingrig. Jag jobbade först med helt andra uppgifter.  Efter jag hade skrivit färdigt min kandidat började jag jobba på kontor, så där hade jag kanske inte så jättestor nytta av min utbildning i statsvetenskap. Jag jobbade efter det 17 år vid TE-byrån i Vasa, där var min utbildning bra som grund. När gjorde färdigt min magister bytte jag arbete och sedan dess har jag arbetat på Malax kommun. 

Vad jobbar du med idag?

Jag jobbar för tillfället som personalchef vid Malax kommun.

Vad är dina arbetsuppgifter?

Mina arbetsuppgifter är främst att stödja personalen och arbeta med personalfrågor. Personalen kan ta kontakt då det gäller alla sorts frågor, också gällande väldigt små saker, det är låg ribba gällande när man kan komma och ställa en fråga. Jag jobbar också med frågor gällande exempelvis sysselsättning. Sedan har jag kontakt med i princip alla som är anställda under kommunen.

Vad var det viktigaste du lärde dig under utbildningen?

Man har en bakgrund där man förstår hur samhället och kommunen är uppbyggd rent praktiskt. I varje arbetsplats kommer det nya saker som man inte haft att göra med tidigare. Man lär sig helt enkelt grunderna på arbetsplatsen. Detta på grund av att informationen man lärt sig blir gammal, bland annat.

Vad är dina tips till nya statskunskapsstuderande?

Statsvetenskap är ett otroligt brett ämne och man kan arbeta med så mycket. Det man lär sig förbereder dig till det du vill göra i framtiden. Det hjälper om man vet vad man vill göra eller om man har ett mål. Lärdomarna kan vara till nytta för att ta sig till det mål man vill nå.

Carl Holtti

Den 28 september 2021 höll Claus Stolpe en gästföreläsning i grundkursen för statsvetenskap gällande det finländska partisystemet. Föreläsningen började med en bit historisk information om partisystemets utveckling från början av 1900-talet till dagens läge. Med den första stora ändring som var lantdagsreformen som skrotade ståndslantdag, vilket i sin tur åstadkom att Finland hade den mest moderna folkrepresentationen som kunde finnas i världen. Detta gjorde det mycket lättare för små partier och gjorde grundarbetet för mångpartisystemet.

Där efter fick vi en genomgång av vänster- och högerpartiernas samt centerpartiernas bakgrund. Inom vänstern kunde man klassa SDP (omdöpt via Forssa-programmet från Finlands arbetarparti (FAP)); började som ett arbetarparti, dock såsom andra vänsterpartier inom Europa förlorade de en stor del av sin väljarbas efter industriella revolutionen. Detta till stor del att väljarna fann att partieliten inte längre stod för proletärintressen, istället hade börjat ta an desto mera Bourgeois karaktärsdrag. Däremot ledde förändringen till stor succé för SDP med en 30-års tidsperiod med endast presidenter från partiet. Dock har inte vänstermajoriteter varit något vanligt inom Finland, med riksdagsmajoritet inträffat fåtaliga gånger.

Inom centern kunde man finna SFP, centern och sannfinländarna som historiskt inte riktigt hör till vare sig vänstern eller högern. Detta har naturligtvis gjort att de i sin tur haft ganska bra succé inom regeringspolitiken eftersom de inte haft desto större problem att forma koalition med majoritetspartier. Gällande SFP är det dock lite annorlunda. Detta på grund av att de är ett minoritetsspråkparti, något som inte är vanligt Norden. Detta har gjort att SFP funnits i majoriteten av regeringar under 1900-talet och framåt; ett sätt att säkerställa minoritetsintressen inom riksdagen.

Inom högern kunde man finna de första språkpartierna som hade funnets sedan 1860-talet. Finska högerpartier som funnits under 1800 splittrades på grund av förryskning, vilket ledde till bildandet av samlingspartier och framstegspartiet. Framstegspartiet splittrades slutligen 1951 eftersom de flesta av deltagarna flyttat över till Finska folkpartiet, vilka som sedan fusionerades 1965 med De Frisinnades Förbund för att skapa Liberala folkpartiet som upplöstes 2011 med förhoppningar att fortsätta som tankesmedja.

Allt som allt fann jag att föreläsningen var intressant. Personligen har jag aldrig haft desto större intresse för finsk politik och politisk historia. Men man skulle definitivt ljuga ifall man sade att intresset inte fanns till någon grad ju äldre man blir. Som Stolpe talade om i slutet av föreläsningen har valdeltagande blivit allt lägre och spekulerade ifall det kunde vara på grund av utspädda budskap eller ifall politik blivit för tråkigt. Av dessa två finner jag att de båda är lika troliga när det kommer till Finland. De största partierna finner sig runt center-högern, vilket gjort finsk politik väldigt stabil och partiernas budskap börjat alla se densamma ut.

Källa:
Stolpe, C. (28.9.2021) Partisystem i Finland. Vasa: Åbo Akademi

Maya Nordman

För några veckor sen, närmare sagt den 23:e september, gästade Marina Lindell grundkursen i statskunskap. Hennes föreläsning, med rubriken ”One world, many theories: introduction to theories on international relations” handlade om internationella relationer och konflikter, och hon lade mest fokus på teorierna som förklarar dessa: realism och liberalism. Av alla intressanta gästföreläsningar vi har fått ta del av under grundkursen valde jag att skriva om Lindells eftersom jag alltid har varit intresserad av internationella relationer.

I sin föreläsning ställde Lindell frågan ”Who is sovereign over the sovereign?” – en fråga till vilken svaret är ingen. Detta kallas suveränitetsprincipen, som enligt Nationalencyklopedin är en folkrättslig term för reglerna om icke-inblandning och respekt för territoriell suveränitet. Det handlar alltså om att stater måste respektera andra staters rätt att utöva makt på sitt eget område, och inte blanda sig i.

Lindell nämnde i sin föreläsning att suveränitetsprincipen ofta bryts mot, exempelvis när USA:s trupper dödade Usama Bin Ladin. Eftersom det inte heller finns något effektivt nog internationellt rättssystem som kan döma suveränitetsprincipens förbrytare menar Lindell att det råder anarki i världspolitiken. Länder kan förvisso införa sanktioner och dylikt, men egentligen är det ju så att ett land med nog makt (till exempel med stor militär eller med stor influens över internationell handel) kan göra lite vad de vill på världsarenan. Detta tyckte jag var en tankeställare; jag har alltid tänkt att det finns gärningar som är förbjudna på den internationella arenan, men det är ju inte riktigt sant med tanke på att det inte finns något organ starkt nog att döma stater.

Lindell beskrev i sin föreläsning två huvudteorier, realism och liberalism, med vilka man undersöker internationella relationer. Grundantaganden inom realism är att varje stat agerar endast för att se till sina egna intressen, att krig är naturtillståndet och att staten är den viktigaste aktören inom internationella relationer. Liberalismens grundantaganden är att den bästa lösningen på konflikter är samarbete, och att det förutom staten finns många viktiga aktörer inom internationella relationer, till exempel organisationer och multinationella företag.

Under Lindells föreläsning gav hon oss chanser att diskutera och problematisera dessa två teorier. Med dem jag diskuterade med kom vi fram till att realismen har en ganska pessimistisk syn på världen och människan. Därför kan jag inte riktigt hålla med teorin; jag tycker att man måste kunna sträva efter att agera och bli bättre. Liberalismen å andra sidan tyckte vi verkade mera optimistisk och framåtsträvande. Enligt mig tillämpas liberalismen ganska bra när det kommer till nordiskt och till viss mån europeiskt samarbete, men man kan heller blunda för att samarbete mellan vissa stater är mycket svårt om inte omöjligt. Alltså tycker jag att ingen av de teorier som Lindell presenterade går att tillämpa fullt ut.

Källor:

Lindell, M. (den 23 september 2021). One world, many theories: introduction to theories on international relations. Vasa: Åbo Akademi.

Nationalencyklopedin, Suveränitetsprincipen. https://www-ne-se.ezproxy.vasa.abo.fi/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/suver%C3%A4nitetsprincipen (hämtad 29.09.2021)

Joni Keko

Visuell kriskommunikation var temat på gästföreläsningen då Jenny Lindholm gick igenom, för det första vad en kris eller katastrof är – och varför är det statsvetenskapligt relevant. Hur man med hjälp av visuell kommunikation förmedlar rätt budskap.

Jenny berättade även om hennes forskning kring ämnet ”Visuell kriskommunikation under Coronakrisens inledande skede” som var mycket intressant, och ett minst sagt aktuellt ämne i och med Corona pandemin.

Men vad har kriser och katastrofer egentligen att göra med den politiska agendan?

– Jo, som Jenny berättade om i gästföreläsningen så är alla sådana saker som är viktiga för den breda allmänheten, saker som uppmärksammas stort i media, även sådana saker som är viktiga inom politiken. Dessa påverkar oss alla eftersom de är hot mot samhällets grundläggande värden vilket i sin tur leder till en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och framtiden.

Under kriser tvingas beslutsfattare arbeta under en enorm tidspress och samtidigt lyckas kommunicera korrekt, nå ut med rätt information om hur vi medborgare skall kunna hantera situationen på bästa möjliga sätt.

En sak som man kanske inte tänker på eller lägger tillräckligt stor vikt på är, hur stor del av kommunikationen som är så kallad “visuell kommunikation”.

Att miner och gester alltid varit en viktig del av kommunikation, var kanske i sig ingen överraskning. Men att visuell kommunikation påverkar oss människor hur vi uppfattar något budskap så pass mycket, det var ändå lite av en överraskning för mig personligen.

Faktum är att ”politiska aktörers visuella kommunikation påverkar publikens emotionella reaktioner i högre grad än kommunikation via ljud eller i skriftligt format”. (Lindholm & Högväg 2021: 243) Det var intressant att höra hur endast ett ansiktsuttryck kan hjälpa till med att förmedla ett visst budskap, och på det sättet påverka hur vi uppfattar något. Den visuella kommunikationen, vare sig det handlar om ansiktsuttryck eller övriga miner eller gester, så hjälper de till att förmedla känslor. Det låter ju helt logiskt då man tänker på saken, till exempel ”ett leende ansikte i en krissituation kan exempelvis sända sociala signaler som är lugnande och motverkar aggressivt beteende hos andra”. (Lindholm & Högväg 2021: 242)

Då det gäller kriser och katastrofer är det alltså enormt viktigt att ledare kommunicerar tydligt och på rätt sätt, så att medborgarna vet vad som gäller och inget lämnar oklart. Till exempel bete sig lugnande ifall man vill nå ut med något är under kontroll. Helt enkelt förmedla det man vill säga – även på ett visuellt sätt.

Källor:

Lindholm Jenny (14.09.2021) – Visuell kriskommunikation – Finland under Coronapandemins första skede (Gästföreläsning)

Jenny Lindholm & Joachim Högväg – Emotionell räddning? Visuell kriskommunikation under coronakrisens inledande skede – fallet Finland (2021) (https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23310/20733)

Mathilda Sjöblom

Den 13 september fick jag ta del av Klas Backholms gästföreläsning Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap, Case Covid-pandemin som hölls i grundkursen i statsvetenskap. Under föreläsningen presenterades journalistens roll i dagens samhälle påverkat av massmedier, samt Backholm med kollegors egna forskning om journalisters psykiska mående under pandemin. Ämnet var en ögonöppnare för mig med tanke på att många yrken synligt påverkats negativt under pandemin medan t.ex. journalisternas påverkan av pandemin inte varit lika synlig ut till allmänheten. 

För att få en inblick i journalistens arbete inleddes föreläsningen med en kort definition av vad en journalist gör, samt hur deras roll i samhället ständigt är i förändring. Exempelvis att vara källkritisk har blivit mycket viktigare nu än till skillnad från för bara några 10 tals år sedan. Då var inte medieutbudet lika brett och lättillgängligt för vem som helst att publicera på. Journalisterna spelar en informationsroll som ögon och öron i samhället, vilket innebär att de ansvarar över att förmedla aktuell och relevant information. Under pandemin har även journalistens granskarroll, som samhällets vakthund, varit viktig för att förmedla korrekt och lättförstådd information från tillförlitliga källor, t.ex. läkare och myndigheter.

Vi kommer dagligen i kontakt med olika medier vars uppgift är att föra fram information eller till och med påverka oss. Det händer vare sig vi vill eller inte, och det är något vi är så vana med att vi inte alltid heller märker av det. Journalister har därför ett visst ansvar att förmedla sig objektivt. Men eftersom vi bara är människor och inte robotar kan det vara väldigt svårt att alltid hålla sig objektiv, samt att alltid utföra ett lika bra jobb. Omgivningen och händelser runt omkring spelar därför stor roll för journalisterna, eftersom det kan påverka dem på en personlig nivå vilket kan gå ut över jobbet. I samband med det publiceras då en möjligtvis vinklad och subjektiv syn på nyhetshändelser i medier som resten av samhället tar in.

De forskningsfrågor som Backholm baserade sin forskningen på om psykiska måendet hos journalister var ”I vilken utsträckning har arbetet med pandemin lett till att journalister mår sämre psykiskt?” och ”Hur inverkade a) risken för att komma i kontakt med viruset via jobbet, b) flytten till hemmakontor, och c) det försämrade stödet av chefer/kollegor pga flytten på det psykiska måendet?”. Påverkan av pandemin och flytten till hemmakontor kan föra med sig negativa reaktioner som bl.a. ensamhet, ångest, stress och utmattning. Resultatet av Backholms studie visar att 74-77% upplevt åtminstone en typ av negativ reaktion, 28-47% har upplevt stora problem med någon negativ reaktion och 3-4% har till och med fått sjukskriva sig.

Som mottagare av massmediernas innehåll är det i sådana här tillfällen viktigt att vara källkritisk samt läsa mellan raderna trots att det inte ska vara nödvändigt. Men som forskningsresultaten visar har en stor del av journalisters psykiska mående påverkats negativt av pandemin och som tidigare nämnt utför inte vi människor vanligtvis samma kvalitet på arbetet med de omständigheterna.

Källa:

Backholm, K. (13 september, 2021) Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap: Case Covid-pandemin. Vasa: Åbo Akademi

Johan Häkkinen & Joni Keko

För denna uppgift valde vi att intervjua Tony Lehto som alltså tidigare studerat statsvetenskap via Åbo Akademi här i Vasa. 

Statsvetenskap kan man studera på Åbo Akademis enheter såväl i Vasa som i Åbo. Det som skiljer utbildningarna från varandra är egentligen val av huvudämnet. I Vasa specialiserar man sig på huvudämnet statskunskap med medier och kommunikation medans man i Åbo kan välja bland: informationsvetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning, offentlig rätt, privaträtt, sociologi och statskunskap.  

Som utexaminerad kan man jobba inom politikens och statsförvaltningens olika delområden. De vanligaste arbetstitlarna bland de som utexaminerats från utbildningen är: redaktör, journalist, kommunikationschef, internationell planerare, ledande konsult och koordinator. Som det av dessa arbetstitlar framgår kan man som statsvetare jobba inom ett mycket brett område, det var även något som tydligt kom fram under gästföreläsningen “Vad kan statsvetare jobba med?” med Anita Sundman den 7.9.2021.  

Även Tony som vi valde att intervjua är ett bra exempel på att man kan jobba lite var som helst egentligen, samt att jobbet i sig behöver inte nödvändigtvis handla om politik.   

Då Tony tog steget från studierna till arbetslivet fick han först jobb som arbetskraftskonsulent varefter han sedan bytte jobb till orderhanterare inom tillverkningsindustrin. Idag har han lämnat dessa bakom sig och jobbar numera inom transportbranschen som logistikplanerare. 

Då vi frågade Tony vad han tyckte var det viktigaste han lärde dig under utbildningen i statsvetenskap och varför är statsvetenskap i sig ett viktigt ämne svarade han:  

– För att man skall kunna empiriskt förklara skeenden och förstå olika orsakssamband har statsvetenskap varit ett viktigt ämne för mig. I det stora hela så var det, att lära sig tänka kritiskt som var ett av de viktigaste sakerna jag lärde mig av utbildningen.  

Vad är dina bästa tips till nya statsvetarstuderande? 

– Att ta vara på möjligheten att studera olika biämnen, och även de olika samarbeten som vi har skolor emellan. Möjligheten att läsa vissa ämnen på någon annan skola.  

Tony rekommenderade stort att det lönar sig att studera ekonomi som biämne, detta via Hanken i Vasa. 

 Alwa Westerlund & Jeremia Backman

För några veckor sedan fick vi uppgiften att intervjua en alumn från Åbo akademi som läst statsvetenskap. Via några bekanta fick vi kontakt med Rebecca Suoranta och hade möjligheten att intervjua henne via zoom. Detta var en otroligt rolig och intressant uppgift, speciellt nu när man själv precis har börjat läsa statsvetenskap och funderar på studierna men också på den kommande karriären. 

Om Rebecca 

Rebecca läste statsvetenskap vid Åbo akademi i Vasa under åren 2014–2020. Som biämnen läste hon bl.a. masskommunikation och politisk kommunikation. Under studietiden hann hon också vara både på utbyte och praktik. I dagens läge arbetar hon för kocken Michael Björklund.  

 Studierna 

Rebecca började alltså 2014 på statsvetenskaps-linjen i Vasa. Det var en väldigt liten grupp som började, endast 9 personer och av dessa hoppade en del av senare också. Rebecca berättar att hon trivdes bra och att hon speciellt tyckte om flexibiliteten i utbildningen.  

“Man kan plocka och skräddarsy hur man vill göra och vad man vill läsa” 

Flexibiliteten gav möjligheten att själv välja att läsa de ämnen som man är intresserad av men också att lämna bort det som inte intresserar, berättade Rebecca. 

 Har du haft användning av studierna i arbetslivet? 

-Joo, jättemycket men kanske mest då masskommunikationen och journalistiken eftersom det är det jag jobbar med.  

Hon säger också att hon har haft stor nytta av hur man söker information och hur bra det är att vara källkritisk. Hon påpekade även att hennes utbyte och praktik har bidragit med mest erfarenheter.  

 Praktik & utbyte 

Rebecca var alltså 2017 på utbyte till Schweiz vid universitetet Zurich. Under sin tid där läste hon politisk kommunikation och statskunskap förstås. Det blev också utbytet som blev en grund för hennes magistersavhandling som handlade om folkomröstningar i Schweiz. Hon påpekar också att utbyte är någonting som arbetsgivare ser väldigt positivt på.  

“De kollar inte på vad du har tagit för kurser eller vad du har fått för vitsord utan de ser på vad du har för erfarenheter, så som praktik. Utomlandsvistelse väger jättehögt.” 

Efter sitt utbyte åkte Rebecca direkt till Berlin i Tyskland till en praktikplats som hon sökt via svenska kulturfonden. Praktik är inte en nödvändig del av statsvetenskaps-utbildningen därför sökte hon platsen på egen hand. Hon fick en plats vid Finlandsinstitutet vid Berlin som kommunikationspraktikant. Där jobbade hon med att förespråka och marknadsföra den finlandssvenska kulturen, språket och konsten. 

 Karriär 

Efter praktiken skrev Rebecca klart sin magisterexamen. Därefter började hon läsa det långa biämnet masskommunikation som pågick under ett år. Denna inkluderade också en praktikperiod som Rebecca spenderade först på Vasabladet och sedan hos kocken Michael Björklund, där hon hade blivit anställd. 

Rebecca är alltså idag kommunikationsansvarig för Mickes mat AB och ansvarar över Michaels Björklunds restauranger samt för hans brand. Rebecca berättade att arbetet är otroligt varierande, “Ingen dag är den andra lik!”. Rebecca arbetar alltså med olika team och fungerar som koordinator för marknadsföringen. För henne var de alltså inga problem med att hitta arbete efter studierna, På frågan “vad är det bästa med att arbeta som statsvetare?” svarade Rebecca att det, precis som utbildningen, är otroligt brett. “Du kan göra vad som helst”.  

 Tips till nya statsvetarstuderande  

Några tips som Rebecca hade var att läsa så många olika ämnen som möjligt och att åka på utbyte och praktik om man bara har möjligt. För utbytet och praktiken ger inte bara en bredare världsbild utan man blir också attraktivare på arbetsmarknaden.  

På frågan “varför är statskunskap viktigt?” svarade Rebecca att man får en mycket bred allmänbildning som man sedan kan briljera med nästan var som helst, inte bara i arbetslivet men också i privata livet  

Jenna Lamminen & Antonia Svenlin

Då vi fick uppgiften om att intervjua en alumn sökte vi på LinkedIn och hittade Elli Flén. Hennes profil såg väldigt intressant ut så vi kontaktade henne om intervjun. Vi träffade henne via zoom för intervju.

Vad är det du jobbar med?

Jag jobbar som kommunikationskonsult och har eget företag sedan 12 år tillbaka. På firman erbjuds olika kommunikationstjänster, utbildning samt hjälp med kriskommunikation. Jag erbjuder även medieträning åt företagsledare och ledare på andra nivåer samt myndigheter.

Hur startade du firman?

Jag startade firman då jag flyttade tillbaka hem till Nykarleby för kärleken. Det finns inga riktigt spännande arbeten för mig här, så jag startade egen firma för att få göra det jag vill och är intresserad av. Jag har sysslat med distansarbete långt innan coronan. De flesta av mina kunder finns i huvudstadsregionen.

Vilka andra jobb har tagit dig till den plats i karriären du är nu?

Jag jobbade först som journalist. Jag jobbade heltid på Yle redan vid sidan om studierna. Det jobbet fick jag genom praktiken på massmedia-programmet. Jag var på praktik från massmediaprogrammet också på bland annat Vasabladet. Då jag blev färdig politices magister fick jag väl någon sorts panik över att tvingas bli vuxen så jag ryckte in i militären. Därifrån kom jag in på reservofficersutbildningen i Fredrikshamn och därifrån valdes ett tjugotal ut till specialofficersutbildning. Valet baserades på om man hade haft ett yrke i det civila som Försvarsmakten kunde utnyttja. Jag fick som aspirant tjänstgöra på huvudstabens press- och informationsavdelning där jag senare fick fast jobb. Jag har också varit fredsbevarare i Kosovo och Afghanistan och på ett civilt krishanteringsuppdrag i Kosovo som presschef på Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Vilken utbildning har du?

Jag har studerat statskunskap i Åbo Akademi med masskommunikation som biämne 1996–2002.

Vad gjorde att du sökte till den?

Jag tror jag var lite vilsen och osäker på vad jag ville göra efter gymnasiet, men masskommunikation verkade intressant och jag hade hört bra saker om den här utbildningen. Jag hade gått IB-linjen i Vasa så jag var också färdigt i Vasa.

Vilka biämnen har du läst, huvudämne?

Jag läste offentlig förvaltning som andra biämne. Jag tog också JOO-kurser vid Försvarshögskolan, det var en grundkurs i strategi.

Finns det något du önskade ha lärt dig under din utbildning, tex något som kan vara bra att veta i arbetslivet?

Jag skulle ha behövt mera av allt. Studierna gav fullt med fakta, men det var ibland svårt att relatera till all information under studietiden. Nu senare har jag insett att jag faktiskt har haft nytta av allt i en eller annan form. Jag önskar jag skulle ha varit i utbyte ett helt år, jag var ett halvt år i Oslo och där fanns många kurser jag skulle ha velat ta.

Har du tips åt studerande på denna utbildning?

Åk på utbyte om du har möjlighet, det är en upplevelse. Ta nytta av JOO-studier. Och laga undan grundkursen i statistik snabbt, den hade jag på slarv då allt annat var klart.