Maya Nordman och Hanna Pundars

Intervju med Jenny Malmsten

Till grundkursen hör det att intervjua en alumn, och vi valde att intervjua Jenny Malmsten, kommundirektör i Malax.

Berätta om dina studier och vad du tycker har varit av nytta i ditt arbete.

• Studerade statskunskap som huvudämne med offentlig förvaltning som biämne. Det tycker jag har gett en bra grund, och det är egentligen det jag har jobbat med i en eller annan form.

När vi frågar om det finns kurser eller delområden som Malmsten känner att hon skulle ha haft nytta av som inte ingick i studierna, svarade hon med juridik (närmare sagt offentlig rätt), och retorik.

Hur har din karriärväg sett ut?

• Fick en praktikplats på Malax kommun när jag fortfarande hade magistersavhandlingen kvar. Skrev den vid sidan om jobbet. Arbetsuppgifterna bestod då av att bl.a. betala fakturor då jag jobbade vid ekonomienheten.

Malmsten berättade också att hon efter jobbet inom ekonomienheten ‘’arbetade sig uppåt’’ och fortsatte sedan som sekreterare på bildningsavdelningen och därefter sysslade med näringsfrågor. Efter det började hon jobba med uppgifter inom allmän förvaltning inom kommunen som förvaltningsdirektör och som sedan resulterade i att hon sökte till kommundirektör.

• Har jobbat inom kommunen i över 15 år. Det ena leder till det andra och har även haft möjlighet att ta tjänstledigt och jobbat lite utomlands.

Vilka fördelar hade du när du sökte till tjänsten kommundirektör?

• Kommundirektören valdes på basen av det man sökt, dvs. de formella behörighetsvillkor och erfarenhet, kunskap och egenskaper som ansågs meriterande. Kontakterna hjälpte direkt inte utan det var nog att jag hade lång erfarenhet och var väldigt insatt i kommunalförvaltning och -ekonomi, kommunens verksamhet och kommunens utmaningar som var mina styrkor när jag sökte jobbet som kommundirektör.

Malmsten inflikar också att det är en mycket föränderlig bransch, kommunerna genomgår den största reformen någonsin och en bra grund att stå på hjälper i ledandet av förändringarna i organisationen.

Behöver man ha en kommunal bakgrund för att bli kommundirektör?

• Det behöver man inte. Ledarskapserfarenheter är viktiga men de kan komma från olika bakgrunder. En högre högskoleexamen kan leda till arbetet men själva utbildningen man gått kan variera. T.ex. juridik, ekonomi, pedagogik och statsvetenskap. Det är viktigt att få en formell behörighet oavsett betyg eller vad man läst.

Hur har ditt jobb förändrats under Covid-19 pandemin?

• Kommunerna har tvingats uppdatera sina digitala verktyg, vilket är bra. Distansarbete har blivit rekommenderat och accepterat, det har gett större flexibilitet i arbets- och privatlivet. En fördel har också varit att förtroendevalda har kunnat delta i möten även om de inte har möjlighet att vara på fysiskt på plats just då. Nackdelar har varit att en del projekt har lagts på is eller dragit ut på tiden p.g.a. att resurserna gått till att hantera pandemins verkningar.

Malmsten nämner också att man varje dag behövt diskutera frågor som berör distansundervisning, hur trygga säkerheten, hur hålla avstånd etc. Hon menar ändå att förändringarna blivit något normaliserade nu.

Har du några tips till oss förstaårsstuderande inför våra kommande studier?

• Var inte rädd att pröva på. All kunskap har ni nytta av, så ta åt er allt vad ni lyckas komma över. Sen när ni har hittat något ni är intresserade av, fördjupa er i det, få en bra grund, och se till att ni får examen i hand. Det är den formella behörigheten som spelar roll när man söker jobb.

Intervju av Maya Nordman och Hanna Pundars 17.09.2021

I mitt blogginlägg kommer jag diskutera attityder som människor har till EU och vad de attityder kan ha sin grund i. Texten skrivs på basen av Thomas Karvs föreläsning ‘EU igår, idag och imorgon’ som hölls 20.9.2021

Karv nämner tidigt i föreläsningen vilken huvuduppgiften var med det europeiska samarbetet. Ett fredstryggande samarbete där man först vaktar varandras rustande till väpnade konflikter genom kol- och stålgemenskapen till att ingå handelsavtal som tillåter fri rörlighet av arbetare, gods EU-medborgare. EU:s storlek såväl på kartan som politiskt och ekonomiskt gör att EU som en enhet har stor makt att påverka på den globala arenan, och en så stor påverkande kraft kan mobiliseras till stor nytta om den nyttjas väl. Problemet, som Karv nämnde i sin föreläsning, är att varje medlemsland i EU har en röst och en vetorätt då större beslut ska tas. Andan av att ge alla land, stora eller små, en röst och möjlighet att påverka är god, men beslutsfattandet kan dröjas enormt till följd av det här.

EU kan använda sin räckvidd inom EU för att säkra att människor i alla medlemsländer har ett antal grundrättigheter. Alla EU-medborgares språkrättigheter ska tryggas, de ska ha rätt att påverka i EU:s beslutsfattande genom rösträtt och rätt att starta medborgarinitiativ. Medborgare har också rätt att inte bli diskriminerade på basen av nationalitet, etnicitet, religion eller tro, handikapp, ålder eller sexualitet. EU kan inte stifta dessa rättigheter globalt, men kan genom sin påverkande makt ta ställning till rättigheter som bryts globalt, rikta uppmärksamhet och sätta press på den förbrytande parten att ta ställning.

EU är ännu ett mycket omdebatterat ämne och dess värde till individuella medlemsländer är något som knappast någonsin kommer enas om. Europeiska Unionens storlek och räckvidd ser till att nästan alla sektorer i någon mån påverkas av av beslut som fattas och lagar som stiftas i Bryssel. EU-attityder kan därmed vara mycket olika beroende på var man bor och vilken sektor man arbetar inom. Vargjakten i Finland har varit en omtvistad fråga, och Finland stämdes av EU 2005 på grund av att EU ansåg att Finland inte hade fyllt sin obligation att skydda vargstammen i Finland. De som kommer i kontakt med vargar ser vargar sällan som en stam som måste skyddas, utan ett rovdjur som gör att ens husdjur, boskap och tillochmed barn inte går lika säkra om en vargflock synts till. Känslan att byråkrater som inte berörs av problemet själva kan göra de påverkade bittra och känna att de berövas självbestämmande i att göra det som de upplever vara rätt: att göra sig av med hotbilden som finns kring sin hemmiljö.

En annan sektor som berörs av EU är jordbruk. Jag har en vän vars pappa är jordbrukare och odlar numera ekohavre istället för vanlig havre som skulle gros med bekämpningsmedel.

Mängden havre som produceras är mycket mindre än den som skulle produceras om bekämpningsmedel användes, men EU-stöd ser till att det ekonomiskt lönsammaste sättet att odla är att odla ekologiskt. Incitament för att producera mat som bördar miljön mindre och är bättre för hälsan låter som en win-win. Bonden vinner på stöden som ges och flera alternativ på butikshyllan uppstår där konsumenten kan handla och känna att samvetet inte tynger. Problemet med produktion som har sin grund i stöd är känslan som uppstår hos bönderna – deras huvudsakliga mål av att mata människor och att effektivera det till största möjliga grad kan ses som att ha ändrats. Då deras arbetes värde inte mäts i mängden mat de producerar utan hur väl de fyller krav som ställts av beslutsfattare som få människor känner till kan det kännas som en sektor utan inneboende värde. Jordbrukarsektorn är enbart värdefull om de stöds i agendan som sätts av byråkrater, inte i sitt effektiverande av produktion. Argumentet för att stöda utveckling som är långsiktig och har en blick på framtiden är ett starkt sådant, men de bönder som nu arbetar i en sektor vars uppgift kan kännas ha skiftat något kan ställa sig skeptiskt till de organ som påverkar deras arbete.

Johan Häkkinen

Den 21.9 2021 besökte Johanna Holm grundkursen i statsvetenskap på Åbo Akademi i Vasa och berättade om antidemokratisk diffusion, med fokus på internationella externa aktörer samt deras påverkan på demokrati och icke-demokrati speciellt i de postsovjetiska nationerna.

De första inslagen i föreläsningen handlade om demokrati, och demokratins utveckling i världen. Det visade sig att mängden demokratiska stater minskat under de senaste åren, vilket kan anses vara en relativt oroväckande utveckling. 

Vad är då internationella externa aktörer? I sin föreläsning hävdade Holm att det är frågan om till exempel starka stater eller internationella och regionala organisationer eller organ. Vad dessa har gemensamt är att de har makten att påverka andra stater politiskt genom den status de innehar. 

Då denna makt skådas från ett demokratiperspektiv, kan man hävda att vissa externa aktörer har ett positivt inflytande, medan andra kan hävdas ha ett negativt inflytande (om målet då är att så många stater som möjligt kan anses vara demokratiska). Den påverkan en internationell extern aktör har på den stat som påverkas av aktören är dock ofta även påverkad av aktörens egna intressen. Som exempel kan man lyfta fram USAs militära åtgärder i mellanöstern. Motivationen var eventuellt att sprida demokrati, men jag hävdar det är möjligt att påstå att USA haft även egna, mindre altruistiska, intressen att ha en viss militär kontroll över dessa områden. Dessa egna intressen, och de beslut som har gjorts på basis av dessa, kan anses vara en bidragande faktor till den oro som uppstått i område.  

En region som starkt påverkas av internationella externa aktörer är de postsovjetiska staterna. Flera av dessa stater har stått inför valet mellan att samarbeta med antingen Ryssland eller EU, och detta val har haft stora konsekvenser för staterna i fråga. Det finns en tydlig koppling mellan att de stater som valt att ha ett närmare samarbete med EU även haft en utveckling som är enig med de demokratiska principer som EU följer, medan stater som valt ha en starkare koppling till Ryssland har i nuläget många problem gällande demokratin.

Från ett demokratiskt perspektiv kunde man anse att ett samarbete med EU vore ett självklart val för de postsovjetiska staterna. Detta tar dock inte i beaktande det kulturella och historiska bandet dessa stater har till Ryssland, som underlättar ett samarbete. Ytterligare har Ryssland resurser som olja och gas som vissa stater (tillsammans med en stor del av EU) är beroende av. Ryssland har även visat sig vara kapabel av att använda militära ingrepp i vissa situationer (ex. Crimea). EUs maktutövande är till skillnad från dessa tidigare nämnda relativt milda, och EU kan eventuellt anse ha mindre motivation att försöka få staterna “på sin sida”, utan utgår ifrån att staterna måste nå vissa mål om de vill bli en del av den europeiska gemenskapen. 

Helmi Österlund

Jag har valt att skriva om Johanna Holms, (doktorand på Åbo Akademi här i Vasa), föreläsning om internationella externa aktörers påverkan på demokrati och icke-demokrati. Där hon tar upp varför de försöker påverka och hur de påverkar. Jag tyckte det lät intressant så därför har jag valt att skriva om just denna föreläsning.

Internationalla externa aktörer beskrivs i hennes presentation som utomstående aktörer som kan tänkas påverka ett annat lands politiska utveckling eller politiska beslut. När det gäller internationell politik räknas externa aktörer som starka stater, regionala eller internationella organisationer eller organ. EU, USA och NATO kan ses som positiva externa aktörer medans t.ex Ryssland, Kina och Saudiarabien kan ses som negativa.

Den här bilden från freedom house visar vilka länder som är demokratiska, icke-demokratiska och något där emellan. Man ser ganska tydligt hur länderna delar sig, att mer väster ut så är det mer demokratiskt och öster är mer icke-demokratisk. Till stora demokratiska aktörer hör t.ex USA, Norden och Sydamerika. Till de icke-demokratiska hör Ryssland, Kina och en större del av Afrika.

Orsaker som Johanna Holm tar upp i föreläsningen om varför externa aktörer försöker påverka andra staters politik/politiska utveckling är bland annat, ekonomiska fördelar, ideologi och regional stabilitet. Stater som har samma politiska system fungerar bättre och har ekonomiska fördelar. De kan använde sig av olika metoder för att påverka. En metod är t.ex regimfrämjande, alltså att man påverkar en annan stat att bli demokratisk, man sprider demokratin i ett land, eller motsatsen att man försöker få ett land att bli icke-demokratiskt. Andra metoder kan vara politiskt tryck, de sätter press på andra stater för att påverka eller få som de vill. Ekonomiskt beroende är även något som påverkar ifall en stat är väldigt beroende av en annan rik/stark stat ekonomiskt, kan den andra staten påverkas av den rikare/starkare staten.

Hur stor påverkan aktörerna sen har på mottagarstaten kan däremot bero på om det finns många eller få kopplingar historiskt, ekonomiskt, kulturellt och ideologiskt. Om länderna befinner sig nära varandra kan det öka inflytandet.

I slutet av hennes föreläsning tar hon upp EU och Ryssland som externa aktörer och hur de postsovjetiska staterna hamnar att välja sida mellan EU och Ryssland. Hon tar upp deras konflikter mellan varandra. EU försöker demokratisera östeuropa, vilket Ryssland ser som ett hot och försöker då motarbeta Eus inflytande på staterna. Rysslands försök att öka deras inflytande ses då såklart som ett hot mot EU, vilket gör att EU försöker motarbeta Rysslands inflytande.

Jag har själv alltid fascinerats av hur olika stater påverkar varandra och hur deras relationer ser ut, speciellt om det innehåller lite extra dramatik, därför fastnade den här presentationen för mig. Jag skulle själv kunna tänka mig att läsa in mig mera på det här, eftersom jag känner att det finns en del som kan vara bra att veta om detta ämne.

Marina Grankulla

Emilia Melén

Johanna Holm hade en presentation om internationella aktörer och deras olika påverkan på demokrati och icke demokrati i olika stater. Hon behandlar positiva och negativa aktörer samt vilka motiv dessa aktörer kan ha när det gäller deras påverkan. Motiv hon tar upp är bland annat ideologiska motiv, ekonomiska motiv, geopolitiska motiv, frågan om prestige, regional stabilitet och en regims överlevnad. Mekanismerna till hur dessa externa aktörer kan påverka delar hon in i aktiva, passiva, direkta och indirekta mekanismer. Hur står påverkan dessa aktörer kan ha beror på bland annat hur stort inflytande aktören kan ha och hur starka kopplingar aktören kan ha till då staten i fråga som aktören försöker påverka. 

I början av sin presentation presenterade Johanna Holm statistik över hur demokratiläget i världen sett ut de senaste 15 åren. Statistiken är tagen från Freedom Houses undersökningar varje år om demokratiläget i världen. Statistiken visar en sammanställning av mätningar där det visar “number of countries that improved” och “number of countries that declined”, “in terms of democracy”.  Statistiken visar alltså antalet länder per år som blivit mindre och mer demokratiska.  

Jag finner statistiken väldigt intressant och det kom bland annat som en chock för mig att det enda året där antalet länder som blivit mer demokratiska är mer än antalet länder som blivit mindre demokratiska är år 2005. En annan överraskning i statistiken var att från år 2005-2020 som är årtalen statistiken täcker så är det år 2020 som har det största antalet länder som blivit mindre demokratiska i jämförelse med länder som blivit mer demokratiska. Klyftan mellan länder som blivit mer och mindre demokratiska är alltså i statistiken som störst år 2020 där hela 73 länder blivit mindre demokratiska medans enbart 28 länder blivit mer demokratiska.  

Johanna Holm säger att det är: “Tydligt att coronaåret har påverkat demokratin väldigt negativt”. Hon berättar att statistiken i fråga om år 2020 kan se värre ut än vad läget/situationen egentligen är. Detta då till exempel mötesfrihet och rörelsefrihet är faktorer som brukar tas i beaktande i Freedom Houses mätningar. I och med Covid-19 och på grund av att vi levt i en rådande pandemi har vi haft bland annat olika restriktioner som begränsat dessa samt så har det förkommit “lockdowns” världen över som ytterligare begränsat dessa.  

Denna insikt fick mig dock att fundera över en hel del intressanta frågor och frågeställningar. Är det till exempel rätt att demokratin kränks till fördel för säkerheten? Kan det inte i så fall göras på ett sätt där demokratin inte skulle kränkas? Är säkerhet eller frihet viktigare värderingar?  

Det finns inga lätta svar på dessa frågor men de är intressanta att fundera och grubbla på speciellt då samhället håller på att öppna sig igen och restriktionerna minska.  

Källor:  

Johanna Holms presentation, Internationella aktörer (21.09.2021, Åbo Akademi Vasa) 

Reflektioner kring Claus Stolpes gästföreläsning Partisystemet i Finland 28.9.2021 

Jeremia Backman

Jag har länge haft intresse för rikssvensk politik och följt med deras partier och alla deras utspel. Men nu var det dags att få en inblick i det finska partisystemet under Claus Stolpes föreläsning Partisystemet i Finland. Detta var intressant för det innebar många nya lärdomar. Jag antar det beror på att nyhetsflödet ofta är på finska, så överlag är det mycket enklare att hänga med på Sveriges politiska historia och system.

I början pratade han om Stein Rokkans trefrontsmodell. Den fungerar p¨å följande sätt; man kan tänka sig en triangel med ett av de tre traditionella partierna per hörn, det vill säga Socialdemokraterna, Centern och Samlingspartiet. Dessa partier är de tre klassiska och också de som oftast bildar regering sinsemellan. Ovanligt för Finland är just att de olika partierna kommer bra överens och man kan samarbeta och bilda regering med varandra, dvs högern och vänstern kan sitta i regeringen tillsammans. Övrigt en sak jag reagerade på var att Stein Rokkan egentligen var en norrman som tog fram modellen för Norge. Den passar dock bättre in på Finland numera, eftersom vi är ett av de länder som fortfarande har ett starkt Centerparti.

Det blev en hel del politisk historia också, vi hoppade ganska snabbt till partiernas olika bakgrunder, men också andra historiska händelser. Detta tyckte jag själv var intressant, eftersom jag aldrig riktigt reflekterat över det tidigare. Till exempel 1906 när ståndslantlagen krossades och Finland fick världens mest moderna folkrepresentation – helt unikt att kvinnor fick rösträtt och ställa upp i val!

En annan sak som jag blev chockad över var hur stora kommunisterna och vänstern faktiskt varit här. När jag har tänkt på ”gamla Finland” har jag mestadels förknippat det med Kekkonen och Lappo-rörelsen, men icke! T.ex. att man strax efter kriget hade en kommunist på statsministerposten, visserligen bara två år men i alla fall! I och för sig har vänstern bara haft egen majoritet tre gånger, vilket är betydligt mindre än det för mig bekanta Sverige, som jag nämnde i början. Men ända har jag alltid på något vis sett Finland som mera i mitten politiskt sett, till viss mån även mera gammalmodigt. Så detta var något alldeles nytt för mig. Jag reagerade även på att vår nuvarande president Niinistö är den första samlingspartist som varit president sedan Paasikivi. Det tog alltså ett halvt sekel för vårt största högerparti att få en ny man i palatset bredvid Salutorget, vilket är länge med tanke på hur stort parti vi faktiskt pratar om.

Avslutningsvis har jag reflekterat över att partipolitiken här i svenska Österbotten skiljer sig mycket från övriga Finland. Här kan vi ha kommuner som helt saknar inflytande av de tre stora partierna och istället uteslutande är styrda av ett parti som annars ligger just över riksdagsspärren. T.ex. i Vörå kommun består kommunfullmäktige till 100% av minoritetspartiet SFP. Föreläsningen blev därför en liten ögonöppnare, eftersom man som finlandssvensk i Österbotten annars mestadels följer SFP och i många fall även rikssvensk politik.

Källa: Stolpe, C. (28.9.2021) Partisystemet i Finland. Vasa: Åbo Akademi

Vi valde att intervjua Anna Sand som tidigare studerat statsvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa. Vi ville gärna intervjua en entreprenör och hittade Anna via LinkedIn och tog kontakt med henne där. Intervjun ordnades via Zoom.

Anna Sand

Anna har över 20 års erfarenhet av mediebranschen och driver företaget by Sand. By Sand erbjuder olika typer av innehållsproduktion såsom exempelvis reportage, markandsföringstexter och hemsidetexter samt fotografering och grafisk design.

Bekanta dig gärna närmare med by Sand på hemsidan www.bysand.fi

Vägen från statskunskapsstuderande till egenföretagare

Direkt efter gymnasiet påbörjade Anna sina studier i statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa med offentlig förvaltning som första biämne och marknadsföring vid Hanken som andra biämne. Mediadelen som biämne gick vartannat år och var något som starkt intresserade Anna eftersom hon ville bli journalist. Men med en hög konkurrens slapp hon inte in under de 4 år som hon tog sin magisterexamen. Under det sista året av studierna började hon frilansa på Kustmedia, där hon även efter examen fick fast anställning och jobbade 5 år som redaktör. Därefter blev hon hemma sammanlagt 6 år med sina barn. När hon återvände till arbetslivet valde hon att starta eget företag som frilans eftersom det fungerade bäst i hennes dåvarande situation. ”Jag har absolut aldrig drömt och det och ville egentligen inte heller bli det” svarar Anna när vi frågar om planer fanns kring egenföretagande. Vidare berättar Anna att hon inte kommer från en företagarfamilj och att det till en början faktiskt var det enda som fungerade där och då. Efter ett tag blev det allt mer på allvar och hon tog sig an fler kunder och uppdrag. Idag har Anna uppdrag allt mellan Kristinestad och Karleby och haft företaget by Sand i totalt 9 år.

Ett intresse för fotografi och grafisk design

Utöver text- och reportageproduktion och innehållsproduktion för webb jobbar hon även med fotografi och grafisk design. Via hennes anställning på Kustmedia fick hon gå fler grundläggande kurser i bland annat Photoshop och Indesign. Även en ettårig utbildning på YA som publikationstekniker har gett henne kunskap inom ämnet samt en fortbildning i marknadsföring på sociala medier via Hanken. Anna säger ”foto har jag alltid varit intresserad av” och att hon lärt sig mycket på egen hand.

Typisk arbetsvecka och uppgifter

Annas arbetsveckor som egenföretagare är omväxlande och hon får en insyn i många typer av branscher samt träffar ofta nya människor. Uppdragen är varierande och kan vara allt från att skriva reportage, producera nyhetsbrev, skriva hemsidetexter till att sköta om företags konton på sociala medier. Samt produktion av hela kundtidningar åt företag, reklamfotograferingar samt ombrytning av tidningar eller broschyrer och annat markandsföringsmaterial.

Det finns nog också vissa återkommande projekt med deadlines varje månad, t.ex. reportage åt företagsnyhetsbrev.

Vanligt är det också med intervjuer och möten med kunderna. Under intervjun läste hon också ur kalendern hur hon reserverat en hel dag att endast skriva reportage. När vi under intervjun frågar hur en vanlig arbetsvecka ser ut säger Anna ”det finns ju inte två som är likadana”, vilket sammanfattar hennes arbete bra.

Mest belönande och utmanande med att driva eget

Ett konkret exempel på det mest belönande är när hon får ett klart större projekt i handen. Som till exempel när en kundtidning hon jobbat med tryckts och hon får den färdiga produkten i postlådan. Visst är klara webbprojekt också kul men det är något speciellt med den fysiska produkten. Ekonomin var ett klart svar när vi undrade vad det fanns för utmaningar. Anna berättade att prissättning i branschen är svårt eftersom konkurrensen är hård och transparens saknas. Det kan också vara utmanande att veta hur mycket tid som behövs för nya kunder och projekt. Som ensam är det också såklart svårare när arbetsmängden ökar och därför är det viktigt att veta sin gräns. Största nackdelen med egenföretagandet är nog saknandet av ett sammanhang och kollegor, t.ex. inga julfester skämtade Anna och sa.

Tillbakablick på studierna

Eftersom Anna studerat både på ÅA och en del på Hanken berättar hon att hon upplevde enorm skillnad mellan dem. Hon nämner att det var lite föreläsningar vid ÅA och mera självstudier, ”sitta hemma, läsa, fara och tenta” beskriver hon det som. Självstudierna förde i och för sig med sig positiva följder eftersom man gjorde det som skulle göras och lärde sig disciplin, beskriver Anna. Biämnet offentlig förvaltning gav henne dessutom en bra inblick i hur samhället, kommunen och staten fungerar, vilket gjort att hon dessutom suttit som förtroendevald i fullmäktige i 4 år samt i andra förtroendeorgan i Korsholms kommun.

Tips för blivande entreprenörer i mediabranschen

Enligt Anna är konkurrensen hård i Vasa och det finns många unga mediebyråer. För att därför lyckas bra är ett stort nätverk från början A och O. Att vara social, våga ta för sig och vara synlig från början är också väldigt viktigt. Många mediebyråer erbjuder i dagens läge ganska mycket likadana tjänster och Annas tips är att bli riktigt duktig på videoproduktion som kommer att spela en allt större roll i framtiden. Videoproduktion var inte lika vanligt när hon började och är något som hon också skulle vilja lära sig mera om.

Rosanna Jakobsen & Mathilda Sjöblom

Klas Backholms gästföreläsning den 13 september handlade om journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Backholm förklarade hur vår vardag har blivit “genommedialiserad”. Vi kommunicerar aktivt med varandra via varierande kanaler och har konstant tillgång till massmediainnehåll. Även om vi lever i ett så kallat komplext media landskap så har inte journalistens roll ändrat märkbart. Journalister följer fortfarande de samma journalistreglerna men kanalerna och hur dessa används förändras. I “Understanding Journalism” lyfter Burns (2002:7) fram problematiken kring vad dagens journalister står inför. Då journalister söker nyhetsämnen att presentera så måste de överväga professionella, kommersiella och etiska faktorer samt bibehålla journalismens viktiga roll i samhället.

Journalistens roll kan indelas i två roller- informationsroll och granskarroll. En journalist ska på ett enkelt sätt kunna berätta för läsaren om sådant som pågår i samhället och varför det är viktigt. Vid behov bör journalisten även ifrågasätta. Ett lokalt och aktuellt exempel är Vasabladets artikel publicerad 23.09.2021 om vårdarupplevelser på akuten på Vasa Centralsjukhus. I artikeln berättar fyra sjukskötare anonymt om hur arbetsbelastningen ökat de senaste två åren med coronapandemin som en viktig orsak. Artikeln lyfter fram hur sjukskötare sagt upp sig och hur det råder brist av sjukskötare på skift. Ämnet är helt klart av intresse för invånarna- finns det vårdare som kan ta emot mig om jag behöver akutvård? Journalisterna informerar således läsarna om ett möjligt problem och ifrågasätter rådande uppfattningar. Viktig aspekt i detta fall är att de inblandade parterna, sjukhusledningen, vårdpolitiker och vårdfacket även fick komma till tals med sina ståndpunkter. Artikeln väckte många reaktioner och ledde till debatt vilket förhoppningsvis kan leda till förbättringar i situationen och således samhället. 

Vidare presenterade Backholm sina forskningsresultat om i vilken utsträckning har journalistarbete under pandemin lett till att journalisterna mår sämre psykiskt. Studien baserar sig på data insamlat genom frågeformulär i tre omgångar, två omgångar i Norge 2020 och en i Finland 2021. 74 – 77% uppgav att de upplevt åtminstone en typ av negativ reaktion varav ensamhet, ångest och utmattning var de vanligaste reaktionerna. Resultaten visade även tydligt att viruskontakt på jobbet, utmaningar med distansjobb och ett minskat stöd från kollegor och chef resulterade i sämre psykiskt mående. Man kan konstatera att journalisten roll i samhället med stor sannolikhet kommer att förbli viktig även i framtiden men förändringar sker i utbudet av kanaler och dess användning samt ett behov att anpassa utförandet av arbetet att passa rådande situationer.

Rosanna Jakobsén

Källor:

Backholm, K. (2021) Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Vasa 13.09.2021

Burns, L.S. (2002) Understanding Journalism. Sage Publications Ltd.