”Torilla tavataan” – Hur Finland blev först med allmän och lika rösträtt

Jonatan Wikström

Claus Stolpe höll en mycket omfattande genomgång av det partipolitiska systemet i Finland och hur dagens politiska partier har kommit till och omformats genom olika politiska händelser i den relativt unga republiken Finland.

Precis en vecka innan Stolpes föreläsning hade jag i samband med ett samarbete med några politiska ungdomsföreningar och i egenskap av ordförande för Finlands Svenska Unga Socialdemokrater hållit en workshop i Kyrkslätts Gymnasium angående arbetarrörelsens historia. Hade jag hållit workshoppen två veckor senare skulle jag ha besparats från en hel del arbete med att hitta relevant bakgrundsinformation. Mycket av det som framkom i Stolpes föreläsning hade jag nämligen också haft med i min workshop.

Därför tänker jag att det skulle vara passande att dela lite mera innehåll till det som Stolpe förde fram i sin föreläsning angående vänsterblockets partipolitiska historia. Det är nämligen en del av Finlands historia som har fallit i skymundan i den finlandssvenska litteraturen och är därmed värt att föras fram i dagsljuset. I rapporten På spaning efter den svenskspråkiga arbetarklassen i Helsingfors. (Tankesmedjan Magma, 2018) påpekar också tankesmedjan Magma att det finns luckor i litteraturen, historieskrivningen och forskningen inom det här området.

Stolpe berättade om lantdagsreformen 1906 och hur Finland blev ett unikt land genom att vara det första landet i Europa som gav kvinnor rösträtt och rätten att ställa upp i riksdagen. Historien bakom det här är dock mycket mer imponerande än en helt vanlig parlamentarisk reform. 1905 organiserades nämligen en riksomfattande storstrejk som en motreaktion till Tsarens förryskningsåtgärder.

Röda manifestet, 1905.

I tolv dagar stod fabrikerna och järnvägarna stilla och skolor, myndigheter och butiker stängde. Finländare från alla läger samlades ute på torgen i Åbo, Helsingfors, Tammerfors och Viborg och i det röda manifestet, som transporterades med tåg från Tammerfors till Helsingfors, krävde Socialdemokraterna senatens avgång och grundläggande friheter för folket, så som yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän och lika rösträtt för såväl kvinnor som män.

Röda manifestet godkändes 4. November. En tillfällig senat på 24 man tillsattes av folket som samlades på senatstorget i Helsingfors. Denna regering hade enbart en uppgift, vilket var att genomföra den lantdagsreform som skulle ge alla finländare över 24 år lika och allmän rösträtt.

Storstrejken var ett politiskt uppvaknande för arbetarrörelsen. Trots att Socialdemokraterna fick en törn i sitt rykte efter inbördeskriget 1918 behöll partiet sin position som det största partiet i riksdagen fram till slutet av 1920-talet. Agrarförbundet var partiets främsta utmanare ända fram till 1945 då kommunistlagarna upphävdes. Demokratiska Förbundet för Finlands Folk enade kommunister och andra som ansågs vara för radikala för Socialdemokraterna och blev en stark utmanare till de två andra maktpartierna. Partiets tid som trovärdig utmanare tog dock slut i samband med att östblocket blev förlorare i kalla kriget och dess efterföljare, Vänsterförbundet har inte lyckats nå upp till samma nivåer av understöd som den gamla ”yttervänstern” (Stolpe, 2021).

Jag avslutar med lite kuriosa som jag stötte på när jag sökte material: Svenska Vänstern var ett litet parti som var verksamma fram till 1951. Denna grupp som bildades 1919 som motreaktion till att Svenska Folkpartiet ville ha monarki i stället för republik, hade tidigare varit verksam inom Svenska Folkpartiet men bröt sig ut och bildade eget parti 1931. Som eget parti har Svenska Vänstern endast fått sammanlagt två mandat i två skilda val.

Källor:

justitieministeriets Demokrati- och språkenhet. (u.å.) Partihistoria https://vaalit.fi/sv/partihistoria

Stolpe, C. (2021) Föreläsning: Partisystem i Finland. Vasa: Åbo Akademi

Tankesmedjan Magma. (2018.) På spaning efter den svenskspråkiga arbetarklassen i Helsingfors (ISSN: 1798-4610). Tankesmedjan Magma http://magma.fi/wp-content/uploads/2019/06/104.pdf

Colliander, R. (1906) Muistelmia suurlakosta Turussa 19 31/X – 6/X1 05. [okänd utgivare].

Riksdagen. (2013) Den långa vägen till ett folkstyrt samhälle [Broschyr] https://www.eduskunta.fi/FI/naineduskuntatoimii/esitemateriaalit/Documents/2012Eduskunta_historia_SWE.pdf

Jacob Storbjörk: ”Min hobby blev mitt jobb”

Jonatan Wikström

Jacob Storbjörk är hemma från Jakobstad och har studerat Statskunskap med masskommunikation i Vasa. Jacob blev färdig Politices magister 2019 och sedan dess har han jobbat som politisk assistent i riksdagen. I huvudsak jobbar han som riksdagsassistent för Johan Kvarnström (SDP).

Jacob Storbjörk, 2021

”Arbetsuppgifterna är mycket varierande. Jag bistår riksdagsledamoten med olika uppgifter. Jag skriver utkast till tal, tar reda på information i någon fråga och svarar på frågor som väljare har skickat in åt riksdagsledamoten. Dessutom ordnar jag olika evenemang och före pandemin gick en stor del av arbetstiden åt att ta emot gäster i riksdagen.”

 

”Varje dag är unik när man jobbar med politik.”

Den socialdemokratiska gruppen har en så kallad ”kanslimodell” vilket innebär att man även är assistent för hela riksdagsgruppen. Jacob är därmed även svenskspråkig informatör för den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

”Det handlar mycket om att fundera ut hur man för ut kommunikationen på svenska. I praktiken innebär det rätt mycket översättningsarbete från finska till svenska, men ibland också andra vägen.”

Jacob har dessutom en tredje roll som landemedarbetare för den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet. Som landemedarbetare följer han ärenden i Nordiska rådet och Ministerrådet samt bistår parlamentariker med olika utredningsarbeten.

”Varje dag är unik när man jobbar med politik.” påpekar Jacob.

Hur har din karriärväg sett ut?

”Jag har haft ett långvarigt intresse för samhälle och politik. Man kan säga att hobbyn blev mitt jobb.”

Jacob har varit partipolitiskt aktiv på olika sätt:

    • Ordförande för Finlands Svenska Unga Socialdemokrater
    • Vice-ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater
    • Some-redaktör för Arbetarbladet

Sedan 2012 har Jacob varit invald i Jakobstads kommunfullmäktige.

”Min examen i statsvetenskap med masskommunikation har gett mig en bra grund för det arbete jag utför. Som politisk assistent jobbar man mycket med kommunikation och självklart också med politik.”

Hur ser rikspolitiken ut ”bakom kulisserna”?
Är det likadant som det ser ut i media?

så fort kamerorna är på är det som att folk byter roll. Då blir blir debatten genast mer tillspetsad.

Jacob berättar att sammanhållningen över partigränserna är mycket god. Ledamöter som är varandras politiska motpoler kan komma mycket bra överens i utskotten och ibland kan man se dom ta en kaffe tillsammans i matsalen.

Men så fort kamerorna är på är det som att folk byter roll. Då blir debatten genast mer tillspetsad. ”Man försöker väl visa för väljarna var man står.” inflikar Jacob.

”Det gör ju det tydligare för väljarna. Då vet man vad man får då man röstar. Men det kan ändå vara bra för var och en att inse att i det praktiska politiska arbetet finns det en större vilja att nå samförstånd än vad det verkar som i media och den offentliga debatten.”

Jacob påpekar också att landets beslutsfattande är ett stort maskineri. Han berättar att bakom varje ledamot finns en assistent och bakom varje minister finns ännu fler medarbetare.

”Det är många människor som involveras för att leda ett land och det är ett viktigt arbete som alla involverade utför. Utan det skulle inga beslut komma till stånd och ingen utveckling skulle ske i landet.”

Kan du nämna något du har lärt dig från din utbildning i statsvetenskap som har varit särskilt betydelsefullt i arbetslivet?

”Allting är nog relevant när man jobbar med politik.” Jacob tycker att utbildningen ger en god teoretisk grund att falla tillbaka på. ”Det lönar sig absolut att studera statsvetenskap om man vill arbeta med politik eller journalistik. ”.

Jacob påpekar att det är en styrka inom ÅA att man kan ta kurser inom många olika ämnen. Jacob har utnyttjat det breda utbudet av kurser, vilket också har gett honom en bred grund att stå på.

Jacob påmminer också om att studielivet är viktigt. ”Man skapar många kontakter och lär sig att nätverka. Det är viktiga egenskaper att kunna hantera också i arbetslivet.” ”Det finns såklart ingen kurs i det här men till exempel kårpolitiken är en bra plats för att lära sig sådana saker.”.

Under studietiden har Jacob varit studentrepresentant i både kårfullmäktige och kårstyrelsen.

Är statsvetenskap viktigt?

”Statskunskap är ett viktigt ämne att studera och forska om. Politiken påverkar hela tiden vår vardag och det är bra att det finns skarpa människor som kan sätta ord på olika fenomen inom politiken så att det också blir mer begripligt för den vanliga medborgaren.”

Vilka är dina bästa minnen från studietiden?

”Det har varit en intressant utbildning med många intressanta föreläsningar och lektioner om samhälle och politik. I studielivet har jag lärt känna många nya människor och har bekantat mig med båda studiestäderna. Åbo Akademi är ett fint universitet som erbjuder mycket och knyter ihop Svenskfinland.”

Har du någon hälsning att ge åt alla nya statsvetarstuderande?

”Ta en sak i taget. Ibland kan studierna kännas överväldigande men med god planering får man nog ihop det. Ta också vara på studielivet. Det ger dig många bra färdigheter och kontaktnätverk som du har nytta av i livet.”