Maya Nordman och Hanna Pundars

Intervju med Jenny Malmsten

Till grundkursen hör det att intervjua en alumn, och vi valde att intervjua Jenny Malmsten, kommundirektör i Malax.

Berätta om dina studier och vad du tycker har varit av nytta i ditt arbete.

• Studerade statskunskap som huvudämne med offentlig förvaltning som biämne. Det tycker jag har gett en bra grund, och det är egentligen det jag har jobbat med i en eller annan form.

När vi frågar om det finns kurser eller delområden som Malmsten känner att hon skulle ha haft nytta av som inte ingick i studierna, svarade hon med juridik (närmare sagt offentlig rätt), och retorik.

Hur har din karriärväg sett ut?

• Fick en praktikplats på Malax kommun när jag fortfarande hade magistersavhandlingen kvar. Skrev den vid sidan om jobbet. Arbetsuppgifterna bestod då av att bl.a. betala fakturor då jag jobbade vid ekonomienheten.

Malmsten berättade också att hon efter jobbet inom ekonomienheten ‘’arbetade sig uppåt’’ och fortsatte sedan som sekreterare på bildningsavdelningen och därefter sysslade med näringsfrågor. Efter det började hon jobba med uppgifter inom allmän förvaltning inom kommunen som förvaltningsdirektör och som sedan resulterade i att hon sökte till kommundirektör.

• Har jobbat inom kommunen i över 15 år. Det ena leder till det andra och har även haft möjlighet att ta tjänstledigt och jobbat lite utomlands.

Vilka fördelar hade du när du sökte till tjänsten kommundirektör?

• Kommundirektören valdes på basen av det man sökt, dvs. de formella behörighetsvillkor och erfarenhet, kunskap och egenskaper som ansågs meriterande. Kontakterna hjälpte direkt inte utan det var nog att jag hade lång erfarenhet och var väldigt insatt i kommunalförvaltning och -ekonomi, kommunens verksamhet och kommunens utmaningar som var mina styrkor när jag sökte jobbet som kommundirektör.

Malmsten inflikar också att det är en mycket föränderlig bransch, kommunerna genomgår den största reformen någonsin och en bra grund att stå på hjälper i ledandet av förändringarna i organisationen.

Behöver man ha en kommunal bakgrund för att bli kommundirektör?

• Det behöver man inte. Ledarskapserfarenheter är viktiga men de kan komma från olika bakgrunder. En högre högskoleexamen kan leda till arbetet men själva utbildningen man gått kan variera. T.ex. juridik, ekonomi, pedagogik och statsvetenskap. Det är viktigt att få en formell behörighet oavsett betyg eller vad man läst.

Hur har ditt jobb förändrats under Covid-19 pandemin?

• Kommunerna har tvingats uppdatera sina digitala verktyg, vilket är bra. Distansarbete har blivit rekommenderat och accepterat, det har gett större flexibilitet i arbets- och privatlivet. En fördel har också varit att förtroendevalda har kunnat delta i möten även om de inte har möjlighet att vara på fysiskt på plats just då. Nackdelar har varit att en del projekt har lagts på is eller dragit ut på tiden p.g.a. att resurserna gått till att hantera pandemins verkningar.

Malmsten nämner också att man varje dag behövt diskutera frågor som berör distansundervisning, hur trygga säkerheten, hur hålla avstånd etc. Hon menar ändå att förändringarna blivit något normaliserade nu.

Har du några tips till oss förstaårsstuderande inför våra kommande studier?

• Var inte rädd att pröva på. All kunskap har ni nytta av, så ta åt er allt vad ni lyckas komma över. Sen när ni har hittat något ni är intresserade av, fördjupa er i det, få en bra grund, och se till att ni får examen i hand. Det är den formella behörigheten som spelar roll när man söker jobb.

Intervju av Maya Nordman och Hanna Pundars 17.09.2021

Hanna Pundars

Jenny Lindholm höll den 14 september en mycket intressant och lärorik föreläsning om visuell kriskommunikation. Det som jag fastnade mest för var när vi diskuterade kriser och katastrofer. Lindholm började med att lyfta fram olika definitioner, vilket är viktig inom statsvetenskap. Bl.a. talade vi om skillnaderna mellan risker, katastrofer och kriser. T.ex. tog Lindholm upp att en katastrof uppstår när risken s.k. materialiserats. Katastrofen delas in i tre olika faser, varningsfasen –> akutfasen –> återhämtningsfasen. Dessutom nämnde hon att begreppet katastrofer ytterligare delas in i naturkatastrofer (t.ex. tsunami) och mänskligt skapande (planerat bruk av våld samt olyckor). 

‘’Frågor som är viktiga för den breda allmänheten, frågor som rör allvarliga samhälleliga problem och frågor som får stor uppmärksamhet i medier – det är frågor som ofta kommer upp på agendan’’ (Wolfe, 2012) 

Jag själv har alltid haft ett stort intresse i att läsa om olika katastrofer och hur de påverkat vårt samhälle. Det intressanta med katastrofer är att få gå in på djupet och ta reda på varför något hände, vad som hände och hur samhället återhämtat sig. Det vill säga att studera katastrofen utifrån Lindholms tre faser. Jag har också studerat hyfsat mycket psykologi i gymnasiet och därför intresserar den psykologiska biten av katastrofer mig också. T.ex. Hur kriser och katastrofer påverkar oss människor och hur det syns i våra handlingar. 

Som jag ser det är det mycket intressant hur vi påverkar och agerar till följd av dessa kriser och katastrofer. Lindholm beskrev olika typer av icke-verbal kommunikation och det var intressant att själv få gå in på olika nordiska statsministrars instagram och se deras ansiktsuttryck och därtill kroppsspråk i deras bilder relaterade till Covid—19. Något som också kan kopplas till psykologi, dvs. Känslor. Det var mycket intressant att studera skillnader och likheter i statsministrarnas ansiktsuttryck, hur mycket de publicerar om corona osv. De flesta delade med sig av både sitt privatliv och arbetslivet. Både Norges och Finlands statsministrar hade mycket positivitet kring bilderna och utstrålade glädje samtidigt som det varvades med mer ‘’allvarliga’’ bilder. 

Det var också mycket lärorikt att få ta del av Experience lab själv få testa på ‘’eye-tracking’’. Där nämnde Lindholm hur man kan använda sig av ‘’eye-tracking’’ för att t.ex. forska i vad en läsare kollar på i nyheter. Det skulle vara mycket intressant att studera huruvida vi människor dras mer till negativa respektive positiva nyheter. Är det t.ex. mer sannolikt att jag läser en artikel om ‘’Coronavaccinet skyddar oss’’ eller väljer jag istället t.ex. ‘’Fler döda i corona’’? Dessa rubriker av artiklar är påhittade. 

Lindholm J. Visuell kriskommunikation – Finland under coronapandemins första skede, 14 september 2021 Åbo akademi: Vasa 

Wolfe, 2012