Författare: Keko Joni

Joni Keko

Visuell kriskommunikation var temat på gästföreläsningen då Jenny Lindholm gick igenom, för det första vad en kris eller katastrof är – och varför är det statsvetenskapligt relevant. Hur man med hjälp av visuell kommunikation förmedlar rätt budskap.

Jenny berättade även om hennes forskning kring ämnet ”Visuell kriskommunikation under Coronakrisens inledande skede” som var mycket intressant, och ett minst sagt aktuellt ämne i och med Corona pandemin.

Men vad har kriser och katastrofer egentligen att göra med den politiska agendan?

– Jo, som Jenny berättade om i gästföreläsningen så är alla sådana saker som är viktiga för den breda allmänheten, saker som uppmärksammas stort i media, även sådana saker som är viktiga inom politiken. Dessa påverkar oss alla eftersom de är hot mot samhällets grundläggande värden vilket i sin tur leder till en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och framtiden.

Under kriser tvingas beslutsfattare arbeta under en enorm tidspress och samtidigt lyckas kommunicera korrekt, nå ut med rätt information om hur vi medborgare skall kunna hantera situationen på bästa möjliga sätt.

En sak som man kanske inte tänker på eller lägger tillräckligt stor vikt på är, hur stor del av kommunikationen som är så kallad “visuell kommunikation”.

Att miner och gester alltid varit en viktig del av kommunikation, var kanske i sig ingen överraskning. Men att visuell kommunikation påverkar oss människor hur vi uppfattar något budskap så pass mycket, det var ändå lite av en överraskning för mig personligen.

Faktum är att ”politiska aktörers visuella kommunikation påverkar publikens emotionella reaktioner i högre grad än kommunikation via ljud eller i skriftligt format”. (Lindholm & Högväg 2021: 243) Det var intressant att höra hur endast ett ansiktsuttryck kan hjälpa till med att förmedla ett visst budskap, och på det sättet påverka hur vi uppfattar något. Den visuella kommunikationen, vare sig det handlar om ansiktsuttryck eller övriga miner eller gester, så hjälper de till att förmedla känslor. Det låter ju helt logiskt då man tänker på saken, till exempel ”ett leende ansikte i en krissituation kan exempelvis sända sociala signaler som är lugnande och motverkar aggressivt beteende hos andra”. (Lindholm & Högväg 2021: 242)

Då det gäller kriser och katastrofer är det alltså enormt viktigt att ledare kommunicerar tydligt och på rätt sätt, så att medborgarna vet vad som gäller och inget lämnar oklart. Till exempel bete sig lugnande ifall man vill nå ut med något är under kontroll. Helt enkelt förmedla det man vill säga – även på ett visuellt sätt.

Källor:

Lindholm Jenny (14.09.2021) – Visuell kriskommunikation – Finland under Coronapandemins första skede (Gästföreläsning)

Jenny Lindholm & Joachim Högväg – Emotionell räddning? Visuell kriskommunikation under coronakrisens inledande skede – fallet Finland (2021) (https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23310/20733)

Johan Häkkinen & Joni Keko

För denna uppgift valde vi att intervjua Tony Lehto som alltså tidigare studerat statsvetenskap via Åbo Akademi här i Vasa. 

Statsvetenskap kan man studera på Åbo Akademis enheter såväl i Vasa som i Åbo. Det som skiljer utbildningarna från varandra är egentligen val av huvudämnet. I Vasa specialiserar man sig på huvudämnet statskunskap med medier och kommunikation medans man i Åbo kan välja bland: informationsvetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning, offentlig rätt, privaträtt, sociologi och statskunskap.  

Som utexaminerad kan man jobba inom politikens och statsförvaltningens olika delområden. De vanligaste arbetstitlarna bland de som utexaminerats från utbildningen är: redaktör, journalist, kommunikationschef, internationell planerare, ledande konsult och koordinator. Som det av dessa arbetstitlar framgår kan man som statsvetare jobba inom ett mycket brett område, det var även något som tydligt kom fram under gästföreläsningen “Vad kan statsvetare jobba med?” med Anita Sundman den 7.9.2021.  

Även Tony som vi valde att intervjua är ett bra exempel på att man kan jobba lite var som helst egentligen, samt att jobbet i sig behöver inte nödvändigtvis handla om politik.   

Då Tony tog steget från studierna till arbetslivet fick han först jobb som arbetskraftskonsulent varefter han sedan bytte jobb till orderhanterare inom tillverkningsindustrin. Idag har han lämnat dessa bakom sig och jobbar numera inom transportbranschen som logistikplanerare. 

Då vi frågade Tony vad han tyckte var det viktigaste han lärde dig under utbildningen i statsvetenskap och varför är statsvetenskap i sig ett viktigt ämne svarade han:  

– För att man skall kunna empiriskt förklara skeenden och förstå olika orsakssamband har statsvetenskap varit ett viktigt ämne för mig. I det stora hela så var det, att lära sig tänka kritiskt som var ett av de viktigaste sakerna jag lärde mig av utbildningen.  

Vad är dina bästa tips till nya statsvetarstuderande? 

– Att ta vara på möjligheten att studera olika biämnen, och även de olika samarbeten som vi har skolor emellan. Möjligheten att läsa vissa ämnen på någon annan skola.  

Tony rekommenderade stort att det lönar sig att studera ekonomi som biämne, detta via Hanken i Vasa.