Författare: amanbjor

Amanda Björklund

Forskning inom internationell politik är väldigt komplex, detta eftersom det konstant sker förändringar i världen samtidigt som forskningsområdet är brett. För att kunna forska i internationell politik blir det därför viktigt att kunna tillämpa olika teorier. Lindell (2021) förklarar att det inom internationell politik finns tre huvudteorier: realism, liberalism och konstruktivism. Dessa är alla begrepp som jag har hört flertal gånger men som jag under gästföreläsningen fort märkte att jag inte riktigt har förstått tidigare. Jag kommer endast att diskutera begreppen realism och liberalism i det här blogginlägget.

Lindell (2021) benar ut och förklarar dessa ”-ismer”, vad som är viktigt att ta fasta på och vilka problem som finns inom de olika teorierna. Genom realismens glasögon ser man staten som den viktigaste aktören och orsaken till varför den egna staten samarbetar med andra är för att öka sin egen makt. I Lindells (2021, s. 12) föreläsningsmaterial står det att ”States have no permanent friends or permanent enemies, merely permanent interests.” – vilket jag själv anser är en intressant syn på saken. I Badersten & Gustavsson (2015, s. 58) nämner man att eftersom det inte finns någon som har makt över stater har stater själva ansvar för sin egen säkerhet, detta leder i sin tur till att stater söker alltmer makt. Man vill helt enkelt inte vara beroende av någon eftersom det kan hända att den andra parten ”byter sida”.

Lindell (2021) fortsätter att diskutera liberalism och genom liberalismens glasögon anser man att det finns vissa ideal som kan nås och man har överlag en mer optimistisk syn på världen än inom realismen. Även inom liberalismen anser man att staten är viktig men man värdesätter även andra aktörer. Internationella relationer och samarbeten är viktiga faktorer inom liberalismen. I YouTube-klippet (Soomo Publishing 2011) om liberalism som var med i Lindells (2021, s. 24) föreläsningsmaterial nämns det att man inom liberalismen alltid vill utforska alla andra möjligheter före krig men att krig ibland är ofrånkomligt. Vidare nämner man Europeiska unionen och Förenta nationerna som två exempel på ”liberala aktörer”.

Efter att ha fått en större inblick i vad som menas med realism och liberalism känner jag att jag har fått en bättre förståelse för varför vissa länder agerar på ett sätt och andra på ett annat sätt. Under föreläsningen diskuterade vi för- och nackdelarna med de båda teorierna och jag tycker att det var väldigt intressant. Realismen känns väldigt dyster och som att man inte strävar efter något ”bättre” samtidigt som liberalismen kan verka ”för optimistisk”. Det är självklart att det finns såväl positiva som negativa sidor med alla olika teorier och därför är det också bra att känna igen dem.

 

Källor

Badersten, B. & Gustavsson, J. (2015). Vad är statsvetenskap? Om undran inför politiken. Lund: Studentlitteratur.

Lindell, M. (den 28 september 2021). One world, many theories: introduction to theories on international relations. Vasa: Åbo Akademi.

Soomo Publishing (den 11 maj 2011) Theory in Action: Liberalism. Hämtad 28. September 2021, från https://www.youtube.com/watch?v=tZbDMUaqwE8

Amanda Björklund

När jag sökte in till statsvetenskap var det med nervositet och nyfikenhet. Som många andra intresserar jag mig i samhällsfrågor och jag tittar på och läser nyheter dagligen för att hålla mig uppdaterad. Det som gör mig nervös är min egenuppbyggda föreställning om att ”alla” som har studerat statsvetenskap börjar gå runt i bruna kostymer och prata om partipolitik, ett ämne jag för övrigt inte alls är insatt i. Trots min rädsla för bruna kostymer tog min nyfikenhet slutligen över och jag sökte in till utbildningen.

När vi i kursen Grundkurs i statsvetenskap fick som uppgift att intervjua en alumn hade jag en önskan och den var att få möjligheten att intervjua en person som arbetar med något som jag själv är intresserad av. På LinkedIn fann jag många personer med intressanta studie- och arbetsbakgrunder men slutligen fastnade jag för en person. Personen som jag hade nöjet att intervjua är Andréa Högberg som arbetar som kommunikationsexpert på Yle. Nedan har jag sammanställt mina frågor och Andréas svar.

Vad jobbar du med idag och vilka arbetsuppgifter har du?

– Jag har arbetat i ungefär tre år som kommunikationsexpert vid Yles enhet för kommunikation och varumärke. Jag gör inget journalistiskt utan jag arbetar med sådant som bolag skickar ut på svenska, ex. årsberättelser, pressmeddelanden och samarbeten – det som Yle kommunicerar externt och internt. Jag är också med i Svenska Yles styrgrupp som kommunikationspartner och konsult som ger råd och stöd om kommunikation. Det vill säga, bolagskommunikation på svenska.

Vad var det viktigaste du lärde dig under utbildningen i statsvetenskap?

– Det var en stund sen (skratt). Jag minns masskommunikationsprogrammet med värme. Vi gjorde studieresor, tv-produktioner, radio och film. Det var roligt och krävande och det gav mig också en fot in i mediebranschen vilket var en höjdpunkt. Vi var ungefär tio studerande och jag har fortfarande kontakt med samma personer idag. Det var otroligt roligt att få arbeta nära med samma människor och vi blev till en tajt grupp. Det var lite som att vara tillbaka i grundskolan då man hade sitt eget ”gäng” och en stark ”vi-anda”.

Varför är statsvetenskap viktigt?

– Det är ett otroligt allmänbildande och mångsidigt ämne. Alla borde studera det på något sätt. Det är inte bara fokus på Finland och hur det fungerar här utan man tittar på samhället som helhet och även ur ett internationellt perspektiv. Statsvetenskap ger grunden till mycket – förståelse för samhället är en jättebra bas för många.

Vad är dina bästa tips till nya statsvetare?

– Läs kurser som intresserar dig. Försök inte tänka att ”det här behöver jag för att nå det här målet” – karriären behöver inte vara färdig utstakad, utan välj de kurser som intresserar dig. Jag tänkte först bli journalist, men sen märkte jag ganska tidigt att kommunikation och att arbeta med journalistik från en annan kant är min grej. Lär känna folk! Vasa är lagom litet och att lära känna andra som studerar, både personer som studerar samma sak och även de som studerar något helt annat är något som jag rekommenderar.

Vilka kunskaper och egenskaper är bra att ha i ditt arbete?

– Via masskommunikation lär man sig att man måste vara bra på att prata men olika typer av människor. Det är bra att vara nyfiken och att våga ta reda på saker. I mitt arbete är det också viktigt att vara noggrann eftersom den information som vi ger ut inte får vara felaktig.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Kollegorna! Jag lär mig också väldigt mycket i arbetet. Det är utmanande och därför är det samtidigt jätteroligt. Jag gör inte samma sak hela tiden utan det är ett varierande arbete. Det är också roligt att få användning av de yrkeskunskaper som jag har och känslan att ”det här blev bra” – är väldigt belönande för mig själv.

Efter att ha intervjuat Andréa kan jag konstatera att ämnet statsvetenskap öppnar upp till flera möjligheter. På samma sätt som jag vet vad jag inte vill arbeta med verkade Andréa veta exakt vad hon ville arbeta med när hon först började studera statsvetenskap. Hennes karriärdröm förändrades dock och av vår intervju fick jag den uppfattningen att Andréa verkligen trivs i sitt arbete fast det inte blev till det som hon först trodde att det skulle bli. Fast jag lugnt kan konstatera att jag fortsättningsvis inte vill skaffa kostym och börja prata partipolitik känner jag mig lite mer öppen för möjligheten att ändra mig. Vem vet, plötsligt kan det bli riktigt intressant. Det är kanske det som är det fina med att studera statsvetenskap, det finns otroligt många valmöjligheter.