Intervju med Rebecca Suoranta

 Alwa Westerlund & Jeremia Backman

För några veckor sedan fick vi uppgiften att intervjua en alumn från Åbo akademi som läst statsvetenskap. Via några bekanta fick vi kontakt med Rebecca Suoranta och hade möjligheten att intervjua henne via zoom. Detta var en otroligt rolig och intressant uppgift, speciellt nu när man själv precis har börjat läsa statsvetenskap och funderar på studierna men också på den kommande karriären. 

Om Rebecca 

Rebecca läste statsvetenskap vid Åbo akademi i Vasa under åren 2014–2020. Som biämnen läste hon bl.a. masskommunikation och politisk kommunikation. Under studietiden hann hon också vara både på utbyte och praktik. I dagens läge arbetar hon för kocken Michael Björklund.  

 Studierna 

Rebecca började alltså 2014 på statsvetenskaps-linjen i Vasa. Det var en väldigt liten grupp som började, endast 9 personer och av dessa hoppade en del av senare också. Rebecca berättar att hon trivdes bra och att hon speciellt tyckte om flexibiliteten i utbildningen.  

“Man kan plocka och skräddarsy hur man vill göra och vad man vill läsa” 

Flexibiliteten gav möjligheten att själv välja att läsa de ämnen som man är intresserad av men också att lämna bort det som inte intresserar, berättade Rebecca. 

 Har du haft användning av studierna i arbetslivet? 

-Joo, jättemycket men kanske mest då masskommunikationen och journalistiken eftersom det är det jag jobbar med.  

Hon säger också att hon har haft stor nytta av hur man söker information och hur bra det är att vara källkritisk. Hon påpekade även att hennes utbyte och praktik har bidragit med mest erfarenheter.  

 Praktik & utbyte 

Rebecca var alltså 2017 på utbyte till Schweiz vid universitetet Zurich. Under sin tid där läste hon politisk kommunikation och statskunskap förstås. Det blev också utbytet som blev en grund för hennes magistersavhandling som handlade om folkomröstningar i Schweiz. Hon påpekar också att utbyte är någonting som arbetsgivare ser väldigt positivt på.  

“De kollar inte på vad du har tagit för kurser eller vad du har fått för vitsord utan de ser på vad du har för erfarenheter, så som praktik. Utomlandsvistelse väger jättehögt.” 

Efter sitt utbyte åkte Rebecca direkt till Berlin i Tyskland till en praktikplats som hon sökt via svenska kulturfonden. Praktik är inte en nödvändig del av statsvetenskaps-utbildningen därför sökte hon platsen på egen hand. Hon fick en plats vid Finlandsinstitutet vid Berlin som kommunikationspraktikant. Där jobbade hon med att förespråka och marknadsföra den finlandssvenska kulturen, språket och konsten. 

 Karriär 

Efter praktiken skrev Rebecca klart sin magisterexamen. Därefter började hon läsa det långa biämnet masskommunikation som pågick under ett år. Denna inkluderade också en praktikperiod som Rebecca spenderade först på Vasabladet och sedan hos kocken Michael Björklund, där hon hade blivit anställd. 

Rebecca är alltså idag kommunikationsansvarig för Mickes mat AB och ansvarar över Michaels Björklunds restauranger samt för hans brand. Rebecca berättade att arbetet är otroligt varierande, “Ingen dag är den andra lik!”. Rebecca arbetar alltså med olika team och fungerar som koordinator för marknadsföringen. För henne var de alltså inga problem med att hitta arbete efter studierna, På frågan “vad är det bästa med att arbeta som statsvetare?” svarade Rebecca att det, precis som utbildningen, är otroligt brett. “Du kan göra vad som helst”.  

 Tips till nya statsvetarstuderande  

Några tips som Rebecca hade var att läsa så många olika ämnen som möjligt och att åka på utbyte och praktik om man bara har möjligt. För utbytet och praktiken ger inte bara en bredare världsbild utan man blir också attraktivare på arbetsmarknaden.  

På frågan “varför är statskunskap viktigt?” svarade Rebecca att man får en mycket bred allmänbildning som man sedan kan briljera med nästan var som helst, inte bara i arbetslivet men också i privata livet  

EU; en svårdefinierad organisation med både för- och nackdelar

Alwa Westerlund

Den 20.09.2021 deltog jag i gästföreläsningen EU igår, idag och imorgon? som Thomas Karv höll i. Jag blev redan i gymnasiet intresserad av EU och valde därför också att skriva mitt blogginlägg baserat på Karvs föreläsning. Föreläsningen var väldigt lärorik och intressant och gav mig en del nya insikter.  

I gymnasiet gick jag en kurs i samhällslära som bl.a. behandlade EU. Det var i samband med den som jag blev intresserad av internationella relationer och mer specifikt av EU. Innan kursen hade jag nästintill ingen koll på vad EU:s verksamhet gick ut på. Det störde mig eftersom jag ändå förstod så mycket att EU hade en hel del med hur mitt liv som EU-medborgare ser ut. Efter kursen hade jag dock fortfarande en känsla av oförståelse kring hur EU fungerar och hur det är uppbyggt. Efter Karvs föreläsning kändes det dock bättre eftersom till och med han själv ansåg att EU är svårt att definiera. Ett av exemplen på definitioner av EU som han hade med var; “An unidentified political object” av Delores (1985) vilket jag tycker sammanfattar det ganska bra. 

Även om EU kan vara svårt att förstå så är det en otroligt intressant organisation. EU grundades för att få slut på krigen som pågått i Europa under första halvan av 1900-talet. Ett par europeiska länder gick samman och startade olika ekonomiska och politiska samarbeten. (Europeiska unionen, 2021). Målet med EU var alltså att skapa en organisation som skulle hålla freden i Europa. Detta har de också hittills lyckats med. Karv hade i sin presentation med en intressant graf som visade under vilka perioder det varit fred i Europa. Budskapet var tydligt, före bildandet av EU har fred varit en bristvara i Europa. Detta för tankarna till hur Europa skulle ha sett ut om EU aldrig skulle ha bildats, eller till hur det i framtiden kommer att se ut om fler länder väljer att dra sig ur EU som Storbritannien gjorde.  

Något som man som EU-medborgare varit bortskämd med är de reseregler som gäller inom EU. Tack vare den inre marknaden har det fram till början av coronapandemin varit enkelt att resa inom EU samt att flytta till och studera i ett annat EU land. Den inre marknaden gör det också enklare för företag att sälja sina varor inom EU. (Europeiska unionen, 2020). Mycket av detta är positivt och för länderna och dess invånare närmare varandra. Karv nämnde också i sin föreläsning att EU är ett identitetsskapande projekt. För att känna att man har en EU-identitet så krävs det också att man känner samhörighet med andra EU-medborgare, och att man enkelt kan resa mellan länderna bidrar till den känslan. 

EU är dock inte en problemfri organisation. Karv tog i sin presentation upp flera kriser som EU genomgått och de är antagligen inte heller de sista kriserna som EU kommer att möta.  Exempel på kriser i EU som togs upp är finans-och eurokrisen, migrationskrisen, Brexit och covid-19 som ännu pågår. (Karv, 2021) 

Karv diskuterade också EU-skepticismen hos medlemsländerna. Orsaker till skepticismen som togs upp var bl.a. ökande främlingsfientlighet och ökat motstånd mot frihandel. Även om den fria handeln kan ses som positiv så för den ju också med sig svårigheter för inhemska företag. Jag har personligen haft en uppfattning om att EU-skepticismen varit mycket stor och blev också därför positivt överraskad när jag såg statistiken som Karv presenterade. Under 2019 var ändå åsikten att EU-medlemskap är något bra i majoritet i de flesta länderna. Dock kan EU-skepticismen hos en del partier i medlemsländerna bli problematiska för EU:s framtid. “Val i de större medlemsländerna utgör ‘ödesval’ för EU” (Karv, 2021).  

Efter gästföreläsningen ställde jag frågan “Varför är människor kritiska till EU när vi får så mycket utav att vara medlemmar?”. Karv svarade att den ekonomiska kritiken som ofta riktas mot EU är berättigad eftersom det faktiskt går mera pengar till EU än vad vi får tillbaka. Dock påpekade han också att det är svårt att mäta det vi får tillbaka i pengar. Jag hoppas själv på att EU ska få fortsätta att finnas och utvecklas som organisation dels eftersom de förmåner vi får som medlemmar är nyttiga men också för att de främjar bl.a. fred och demokrati. 

Referenser:

Karv, T. (20.09.2021). EU igår, idag och imorgon?. Vasa: Åbo Akademi 

Europeiska unionen. (08.09.2021). Europeiska unionens historiahttps://europa.eu/european-union/about-eu/history_sv 

Europeiska unionen. (18.12.2020). Vad gör EU för sina invånare? https://europa.eu/european-union/about-eu/what-the-eu-does-for-its-citizens_sv