Författare: Nicole Sten

Carl Holtti & Nicole Sten

Vi fick i uppgift att skriva ett blogginlägg där vi intervjuat en alumn, efter en tid av fundering kom vi överens om att fråga Carls mor Ann-Christin Holtti, statsvetare som arbetar på Malax kommun. Intervjun skedde via teams där Nicole intervjuade och Carl transkriberade. 

Varför valde du att studera statskunskap?

Oj, är det en samvetsfråga det här? Jag ville först studera för att bli översättare, men problemet var att man behövde studera till det med finska som huvudspråk, så efter det bestämde jag mig för att studera statsvetenskap istället, om något smått omedvetet.

Varför tror du att statskunskap är viktigt?

Oavsett vad man läser för utbildning kan man nog bilda sig en uppfattning av samhället och om grundläggande saker, exempelvis fungerar bra eller dåligt i samhället. När man läser statskunskap får man istället en djupare bild av samhället och hur det är uppbyggt, detta har inte de flesta.

Hur har din karriärväg sett ut? 

Den har varit slingrig. Jag jobbade först med helt andra uppgifter.  Efter jag hade skrivit färdigt min kandidat började jag jobba på kontor, så där hade jag kanske inte så jättestor nytta av min utbildning i statsvetenskap. Jag jobbade efter det 17 år vid TE-byrån i Vasa, där var min utbildning bra som grund. När gjorde färdigt min magister bytte jag arbete och sedan dess har jag arbetat på Malax kommun. 

Vad jobbar du med idag?

Jag jobbar för tillfället som personalchef vid Malax kommun.

Vad är dina arbetsuppgifter?

Mina arbetsuppgifter är främst att stödja personalen och arbeta med personalfrågor. Personalen kan ta kontakt då det gäller alla sorts frågor, också gällande väldigt små saker, det är låg ribba gällande när man kan komma och ställa en fråga. Jag jobbar också med frågor gällande exempelvis sysselsättning. Sedan har jag kontakt med i princip alla som är anställda under kommunen.

Vad var det viktigaste du lärde dig under utbildningen?

Man har en bakgrund där man förstår hur samhället och kommunen är uppbyggd rent praktiskt. I varje arbetsplats kommer det nya saker som man inte haft att göra med tidigare. Man lär sig helt enkelt grunderna på arbetsplatsen. Detta på grund av att informationen man lärt sig blir gammal, bland annat.

Vad är dina tips till nya statskunskapsstuderande?

Statsvetenskap är ett otroligt brett ämne och man kan arbeta med så mycket. Det man lär sig förbereder dig till det du vill göra i framtiden. Det hjälper om man vet vad man vill göra eller om man har ett mål. Lärdomarna kan vara till nytta för att ta sig till det mål man vill nå.

 

 

Nicole Sten

Den 28.9.2021 gästade Claus Stolpe som föreläsare i grundkurs i statsvetenskap. På denna föreläsning fick vi en genomgång av Finlands partisystem, från slutet på 1800-talet till nutida system.  I början fick vi lite historisk information, om hur det var då Finlands som ett av de första länder i världen fick rösträtt och för att inte förglömma även blev valbara. Detta i samband med att man under lantdagsreformen skrotade ståndslantdagen gjorde så att alla fick rösta, vilket ledde till ett röstetal som var 10-gånger högre än förr.

Under föreläsningens gång fick vi blicka in i vänsterpartiernas, högerpartiernas samt andra partiers bakgrund. Till vänsterpartiernas historia hör att de grundades först som Finlands arbetarparti, och bytte senare namn till SDP, och att under åren 1982-2012 så hade det under 30-års tid endast varit SDP presidenter. Stolpe berättade också att SDP har överlag ett mindre stöd i Finland än i andra länder och att en vänstermajoritet endast har inträffat några gånger i riksdagen. 

När det gäller högerpartierna fick vi veta att de första språkpartierna grundades redan på 1860-talet. Finska partiet som grundades under 1800-talet splittrades dock pga. förryskning. Detta leder slutligen så att två partier grundas samlingspartiet och framstegspartiet. Då det gäller partier som SFP, centern och sannfinländarna så hör de varken starkt till höger eller vänster under historiens gång. SFPs största bekymmer är att allt fler blir tvåspråkiga, medan sannfinländarna blir allt mer populära, åtminstone efter 2000-talet. 

Efter genomgången av partierna och deras historia, berättade Stolpe om undantag och motsättningar som format finska partisystemet, jag tycker att det var intressant, hur SFP är unikt i norden pga, att det inte finns andra minoritetsspråk- partier, samt hur Centern är så stark i jämförelse med andra nordiska länder där Socialdemokraterna nästan alltid är största parti

Stolpe berättade slutligen om varför valdeltagandet kan ha blivit lägre, kunde vara pga. att partierna har mer allmänna budskap och det har gjort att debatten blivit tråkigare. Jag tycker att föreläsningen var intressant för att jag är mycket intresserad av Finlands partier och deras historia.

Källa:

Stolpe C (28.9.2021) Partisystemet i Finland.     Vasa: Åbo akademi