Författare: eturpein

Elin Turpeinen

För ett par veckor sedan deltog jag i Klas Backholms gästföreläsning Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap, case covid-pandemin (13.9.2021) i grundkursen i statsvetenskap. Föreläsningen behandlade främst Backholms studie om journalisters psykiska mående under coronapandemin, och var en ögonöppnare för mig eftersom detta är något jag inte direkt reflekterat över tidigare. 

Backholm inledde föreläsningen med att kort berätta om journalisterna och massmediernas betydelse i samhället. Vi lever i ett samhälle där vi dagligen kommer i kontakt med olika medier, och vi blir även påverkade av dessa oavsett om vi själva märker det eller inte. Därför är journalisternas uppgift mycket viktig, eftersom de fungerar som våra ställföreträdande ögon och öron i samhället. Journalistreglerna säger även att journalisterna är ansvariga inför sina läsare, tittare och lyssnare, eftersom dessa har rätt till att veta vad som händer i samhället. 

Som tidigare nämnt fokuserar Backholms forskning på journalisternas psykiska mående under coronapandemin. Frågorna som forskningen byggde på var “I vilken utsträckning har arbetet med pandemin lett till att journalister mår sämre psykiskt?” och “Hur inverkade a) risken för att komma i kontakt med viruset via jobbet, b) flytten till hemmakontor, och c) det försämrade stödet av chefer/kollegor p.g.a. flytten på det psykiska måendet?” 

Det har även forskats inom samma område i andra länder, och där har resultaten varit att ca 70-80% av de som deltagit i studierna upplevt någon form av negativ reaktion som påverkat det psykiska måendet. Bland annat ångest och sömnproblem har varit vanliga negativa reaktioner. Resultatet i Backholms studie var att 74-77% hade upplevt åtminstone en typ av negativ reaktion, där ensamhet, ångest och utmattning var de vanligaste reaktionerna. Vidare hade 28-47% dessutom upplevt stora eller mycket stora problem på grund av någon typ av negativ reaktion, och 3-4% hade till och med varit sjukskrivna på grund av den psykiska påfrestningen. 

Backholm frågar sig också vad det är som lett till att journalisternas mående blivit sämre. Utländska studier har inte fått desto mer svar på den frågan, det enda som rapporterats om är problem kopplade till flytten till hemmakontor. Backholms studie har däremot fått rätt så tydliga svar. Riskfaktorerna till sämre psykiskt mående bland journalister har varit risken för viruskontakt på jobbet, fler utmaningar på grund av distansjobb, samt avsaknaden av stöd från chefer och kollegor. 

Sammanfattningsvis har coronapandemin påverkat hur journalisterna mår. Risken med journalisternas mående är att det kan ta sig uttryck i artiklarna och reportagen som de skriver. Om en journalist exempelvis mår väldigt dåligt kan artiklarna hen skriver få en väldigt negativ ton. Detta i sin tur påverkar hur läsarna uppfattar budskapet i texten, och hur de förstår samhället. 

 

Källa:

Backholm, K. (13 september, 2021) Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Case Covid-pandemin. Vasa: Åbo Akademi

Aurora Peurala, Elin Turpeinen

Då vi fick uppgiften att intervjua en alumn funderade vi en stund på vem vi skulle intervjua. Vi hade några olika kandidater för intervjun, men det landade på Linda Backlund-Långs. Vi hade fått tips om Linda via en bekant. Vi tog kontakt med henne och hon kunde tänka sig att ställa upp, vi kunde dessutom hålla en fysisk intervju! 

 

Varför valde du att studera statskunskap? Visste du direkt vad du ville bli? 

Nej, jag visste absolut inte vad jag ville bli. Då jag skulle välja vad jag skulle börja studera efter gymnasiet så hade jag först funderat på psykologi i Åbo. Det var kanske det första alternativet, men sen så sökte jag in till statskunskap här i Vasa och hade utvecklingspsykologi som andra alternativ. Jag började på statskunskap och insåg redan då jag skrev inträdesförhöret att det här var min grej. Jag bestämde mig redan då att om jag inte slipper in den här gången kommer jag söka in på nytt. Jag hade dock ingen klar plan vad jag ville bli, det var kanske mer slumpen som avgjorde. 

 

Vad jobbar du med idag? 

Idag jobbar jag som planerare på Vaasan ammattikorkeakoulu. Jag sitter och schemalägger läsordningar för ekonomin och för social- och hälsovårdssidan. Jag fungerar inte direkt som en lärare, utan jag är den där länken mellan lärare och studerande som pusslar ihop deras scheman. Jag är mera administrativ personal. 

 

Vad var det viktigaste du lärde dig i utbildningen? Har du haft nytta av statskunskap i ditt nuvarande jobb? 

Jag tycker att utbildningen var väldigt allmänbildande, man fick en väldigt god inblick i hur samhället fungerar och mitt intresse för politiken växte under utbildningen. Jag har däremot inte haft något jobb där jag direkt har haft användning av statskunskapen. 

 

Jobbade du med något under studierna? 

Under studietiden jobbade jag främst med sommarjobb och så hade jag ett deltidsjobb på arkivverket som jag jobbade med. När jag studerade hade vi inte begränsad studietid som det är i dagens läge, så man var inte på samma sätt stressad eller pressad att bli snabbt utexaminerad.  

 

Vad läste du för biämnen? 

Jag läste offentlig förvaltning, nationalekonomi och sociologi. Jag var också på utvecklingspsykologi ett tag. Offentlig förvaltning hade jag som ett långt biämne. 

 

Tips/hälsning till nya studeranden 

Ta vara på möjligheterna att sommarjobba och chanserna att bekanta sig med olika områden. Var öppen för möjligheter som dyker upp! Försök hitta sommarjobb som kanske på ett sätt eller annat hör till studierna! 

 

Slutliga kommentarer: 

Studera flitigt och se alla möjligheter som dyker upp när ni studerar, och fast man kanske inte skulle jobba inom ämnet statskunskap är det en bra grund för framtiden!