Den 13.9 2021 höll Klas Backholm en föreläsning om hur det är att jobba inom media under den rådande pandemin. Det måste vara mycket svårt att jobba som journalist inte bara under Covid-19 utan under alla kriser. Det måste vara psykiskt tungt att rapportera om och om igen om negativa händelser.
Under sin föreläsning presenterade Backholm en forskning som han med andra hade gjort. Forskningen var baserad på journalisters mående under kriser. Jag tycker att det var mycket intressant att se en presentation av en forskning. Studien presenterades steg för steg. Jag har inte varit med om det tidigare och det var mycket lärorikt och inspirerande. Presentationen fick mig att genuint intressera mig av forskning. Jag tror att jag kommer att ha nytta av presentationen som vi fick, eftersom den fungerar som en modell om jag någon gång behöver presentera (eller göra) en forskning i framtiden.
Det var ingen överraskning att det var en så stor andel av journalister som hade mått dåligt under den rådande pandemin. Det kan inte vara så lätt att övergå från att se människor, intervjua och vara på fältet varje dag till att endast sitta isolerad hemma framför datorn. Det måste ha varit mycket svårt (för inte bara journalister) att sluta träffa människor och inte vara lika aktiverade längre.
Dock tror jag att det också är en kulturbunden sak. Det slog väl inte lika hårt på finländare som på andra, eftersom finländare redan är ganska osociala och njuter av tystnad och egentid. Åtminstone njöt jag till en viss mån att sitta hemma på distanslektioner istället för att vara i skolan varje dag. Det enda som var svårt för mig då jag var på distans var rutiner och kursprov.
På tal om kultur skulle det vara mycket intressant att vidareutveckla forskningen genom att jämföra journalister i olika länder eller från olika kulturer, eller till och med jämföra finska och finlandssvenska journalisters mående. Det hade också varit intressant att jämföra journalister i olika åldrar, eller till exempel jämföra journalisters mående i storstäder och småstäder. Om man far utanför ramarna skulle det också vara intressant att jämföra måendet i helt olika yrkesbranscher under pandemin.
Källa
Backholm, K. (den 13 september 2021). Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Vasa: Åbo Akademi
Det var Henrik Serup Christensen som tipsade oss om alumnen Rosanna Blomster. Vi ville intervjua henne eftersom hon var ung och kvinna. Dessutom hade hon en imponerande karriär som riksdagsassistent och har erfarenhet från bland annat ett kommunkontor i Bryssel. Vi utförde intervjun via zoom, eftersom vi kom fram till att det är lättast så. På grund av distansen kunde vi inte träffas i verkligheten. Rosanna Blomster är hemma från Åbo och jobbar som riksdagsassistent för Sandra Bergqvist, SFP. Blomster är aktiv inom föreningar som till exempel svensk ungdom.
Rosanna Blomster ställde upp för SFP i Åbos kommunalval år 2020 (viktiga politiska frågor för henne är välmående kommuninvånare, kultur samt boende och byggande).(Rosanna Blomster, Facebook)
Vi började med att fråga frågor om hennes utbildning: Varför valde du att studera statskunskap?
”Det var inget självklart val, jag visste inte riktigt vad jag ville göra efter gymnasiet. Jag skrev samhällslära i studenten, (men bestämde mig för det bara någon natt då jag inte kunde sova!). Till sist blev de så att jag sökte in till ÅA samhällsvetenskaper eftersom jag tyckte det var intressant och allmänbildande.”
Ångrade du det någonsin eller hade du gjort något annorlunda då du ser tillbaka på det?
”Jag har nog aldrig ångrat valet av vad jag studerat, men sen i efterhand vissa saker i studielivet som jag hellre skulle ha studerat mera på. Då det visade sig att man kunde studera nationalekonomi gjorde jag det till ett biämne. Såklart finns det alltid kurser som man sen i efterhand skulle ha haft nytta av.
Vilka ämnen läste du? Varför valde du just dem?
”Statskunskap var mitt huvudämne och sen på kandidatnivå läste jag nationalekonomi som biämne, och på magisternivå hittade jag offentlig förvaltning som nytt biämne och tyckte att det kompletterade ganska bra statskunskap. ”
”Statskunskaper är som ett stort paraply där det ryms ganska mycket under och man kan läsa lite allt möjligt, och där tyckte jag att offentlig förvaltning hade lite mera konkret sikte. Nationalekonomi valde jag mest för att vi hade en duktig föreläsare som presenterade ämnet för oss.”
Vad var det viktigaste du lärde dig under utbildningen i statsvetenskap?
”Statskunskapen är bra på det sättet att man lärde sig ta in mycket information. I tenter var det i alla fall förr att man läste flera böcker, och föreläsningarna ännu till. Man lär sig luska ut vad som är det mest väsentliga, och det har jag nog haft mycket nytta av nu med det här jobbet jag har nu som riksdagsassistent. Studierna har nog hjälpt mig att tänka kritiskt och inte alltid ta det för givet som någon berättar åt en”.
Vi fortsatte med att fråga om hennes karriär; har du jobbat på nåt annat ställe än det du jobbar på nu?
Rosanna Blomster, kommuntorget
”Jag gjorde under magisteråret en praktik på ÅA:s utbildningscentrum, men det var en kort tre månaders grej. Annars har jag sommarjobbat på båten. Sen har jag också sommarjobbat på Pargas kommun. Sen var jag ett år i Bryssel och jobbade på kommunkontoret där. Det var en praktik som man kunde ansöka genom svenska kulturfonden, vilket är något jag tipsar om att hålla ögonen öppna för, ifall man vill utomlands andra vägar än utbyten. Så det här är nog mitt första riktiga jobb!”
Vad har du för arbetsuppgifter?
”Mitt jobb är ganska mångsidigt. Det är mycket med att hålla koll på e-posten, att gå igenom och scrolla eller ta bort sånt som inte är lika viktigt och inte lika akut. Jag håller reda på kalendern en del och det är väl lite av de mer tråkiga och administrativa uppgifterna. Ledamöterna har ganska lite tid att sätta sig ner och läsa, så det handlar om att ta fram den infon som behövs för vissa saker. Jag skriver utkast till kolumner och pressmeddelanden. Vi har nu också att när ledamoten vill fråga om något så kan man lämna in en skriftlig fråga som då skickas vidare till ministrarna, om t.ex. någon aktuell fråga som är lite “tokig” så skriver jag också utkast till dem. Man söker ganska mycket information i det här jobbet. En av mina största uppgifter handlade om fastighetsskatten i skärgården, och då visste jag endast att folk var arga på att något hade hänt men jag visste inte vad.”
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
”Det är helt annorlunda under pandemin. Under det senaste 1,5 året har jag mest jobbat hemifrån. I teorin har jag en 9–5 arbetsdag men det varierar mycket; ibland kan det bli en längre dag och ibland blir det kortare dagar. Jobbet kräver flexibilitet eftersom man egentligen är i jour hela tiden. Jag kan sitta i möten eller resa med ledamoten och då blir ju dagarna längre. En typisk arbetsdag för mig under det senaste året har börjat med att jag läser e-posten och kollar kalendern på förmiddan, och eftermiddagen går ut på skrivuppgifter.”
Vad är du stoltast över i din karriär?
”Troligen det att jag lyckades stå ut i mängden och fick det här jobbet som riksdagsassistent. Vi träffades nämligen aldrig med ledamoten före jag blev anställd. Under tiden jag blev anställd befann jag mig i Bryssel på praktik. Senare har jag fått höra att ledamoten gick på sin magkänsla då hon anställde mig!”
Vad läser du för bok eller kollar du på någon serie just nu? Har du en favorit?
”I somras läste jag boken Bida sin tid– den var inte så bra, men då jag en gång hade börjat med den så kunde jag inte sluta. Serier kollar jag ganska mycket på. Just nu kollar jag på en serie som heter The Wire med min pojkvän! En favorit som jag ofta slötittar på är Modern Family.”
Rosanna Blomster, Kommuntorget
Har du några tips till oss nya statstuderande?
”Var öppet sinnade för allt som man måste och inte måste läsa! Juridik var ett ämne som jag då valde att inte läsa, men nu då jag jobbar som riksdagsassistent skulle det vara bra att ha något slags juridiskt kunnande också. Men nog klarar man sig utan det. Jag själv hade i början bråttom att bli klar i utsedd tid, men efter mitt utbyte till Tyskland då jag skulle inleda magisterstudierna kände jag att jag ännu ville fortsätta studera. Då började jag läsa offentlig förvaltning. Ta vara på studietiden och gör allt som ni vill! det finns omtent men aldrig omfest! gå på festerna och lär känna nya människor.”
