Amanda Björklund
Forskning inom internationell politik är väldigt komplex, detta eftersom det konstant sker förändringar i världen samtidigt som forskningsområdet är brett. För att kunna forska i internationell politik blir det därför viktigt att kunna tillämpa olika teorier. Lindell (2021) förklarar att det inom internationell politik finns tre huvudteorier: realism, liberalism och konstruktivism. Dessa är alla begrepp som jag har hört flertal gånger men som jag under gästföreläsningen fort märkte att jag inte riktigt har förstått tidigare. Jag kommer endast att diskutera begreppen realism och liberalism i det här blogginlägget.
Lindell (2021) benar ut och förklarar dessa ”-ismer”, vad som är viktigt att ta fasta på och vilka problem som finns inom de olika teorierna. Genom realismens glasögon ser man staten som den viktigaste aktören och orsaken till varför den egna staten samarbetar med andra är för att öka sin egen makt. I Lindells (2021, s. 12) föreläsningsmaterial står det att ”States have no permanent friends or permanent enemies, merely permanent interests.” – vilket jag själv anser är en intressant syn på saken. I Badersten & Gustavsson (2015, s. 58) nämner man att eftersom det inte finns någon som har makt över stater har stater själva ansvar för sin egen säkerhet, detta leder i sin tur till att stater söker alltmer makt. Man vill helt enkelt inte vara beroende av någon eftersom det kan hända att den andra parten ”byter sida”.
Lindell (2021) fortsätter att diskutera liberalism och genom liberalismens glasögon anser man att det finns vissa ideal som kan nås och man har överlag en mer optimistisk syn på världen än inom realismen. Även inom liberalismen anser man att staten är viktig men man värdesätter även andra aktörer. Internationella relationer och samarbeten är viktiga faktorer inom liberalismen. I YouTube-klippet (Soomo Publishing 2011) om liberalism som var med i Lindells (2021, s. 24) föreläsningsmaterial nämns det att man inom liberalismen alltid vill utforska alla andra möjligheter före krig men att krig ibland är ofrånkomligt. Vidare nämner man Europeiska unionen och Förenta nationerna som två exempel på ”liberala aktörer”.
Efter att ha fått en större inblick i vad som menas med realism och liberalism känner jag att jag har fått en bättre förståelse för varför vissa länder agerar på ett sätt och andra på ett annat sätt. Under föreläsningen diskuterade vi för- och nackdelarna med de båda teorierna och jag tycker att det var väldigt intressant. Realismen känns väldigt dyster och som att man inte strävar efter något ”bättre” samtidigt som liberalismen kan verka ”för optimistisk”. Det är självklart att det finns såväl positiva som negativa sidor med alla olika teorier och därför är det också bra att känna igen dem.
Källor
Badersten, B. & Gustavsson, J. (2015). Vad är statsvetenskap? Om undran inför politiken. Lund: Studentlitteratur.
Lindell, M. (den 28 september 2021). One world, many theories: introduction to theories on international relations. Vasa: Åbo Akademi.
Soomo Publishing (den 11 maj 2011) Theory in Action: Liberalism. Hämtad 28. September 2021, från https://www.youtube.com/watch?v=tZbDMUaqwE8