Emilia Melén
Johanna Holm hade en presentation om internationella aktörer och deras olika påverkan på demokrati och icke demokrati i olika stater. Hon behandlar positiva och negativa aktörer samt vilka motiv dessa aktörer kan ha när det gäller deras påverkan. Motiv hon tar upp är bland annat ideologiska motiv, ekonomiska motiv, geopolitiska motiv, frågan om prestige, regional stabilitet och en regims överlevnad. Mekanismerna till hur dessa externa aktörer kan påverka delar hon in i aktiva, passiva, direkta och indirekta mekanismer. Hur står påverkan dessa aktörer kan ha beror på bland annat hur stort inflytande aktören kan ha och hur starka kopplingar aktören kan ha till då staten i fråga som aktören försöker påverka.
I början av sin presentation presenterade Johanna Holm statistik över hur demokratiläget i världen sett ut de senaste 15 åren. Statistiken är tagen från Freedom Houses undersökningar varje år om demokratiläget i världen. Statistiken visar en sammanställning av mätningar där det visar “number of countries that improved” och “number of countries that declined”, “in terms of democracy”. Statistiken visar alltså antalet länder per år som blivit mindre och mer demokratiska.
Jag finner statistiken väldigt intressant och det kom bland annat som en chock för mig att det enda året där antalet länder som blivit mer demokratiska är mer än antalet länder som blivit mindre demokratiska är år 2005. En annan överraskning i statistiken var att från år 2005-2020 som är årtalen statistiken täcker så är det år 2020 som har det största antalet länder som blivit mindre demokratiska i jämförelse med länder som blivit mer demokratiska. Klyftan mellan länder som blivit mer och mindre demokratiska är alltså i statistiken som störst år 2020 där hela 73 länder blivit mindre demokratiska medans enbart 28 länder blivit mer demokratiska.
Johanna Holm säger att det är: “Tydligt att coronaåret har påverkat demokratin väldigt negativt”. Hon berättar att statistiken i fråga om år 2020 kan se värre ut än vad läget/situationen egentligen är. Detta då till exempel mötesfrihet och rörelsefrihet är faktorer som brukar tas i beaktande i Freedom Houses mätningar. I och med Covid-19 och på grund av att vi levt i en rådande pandemi har vi haft bland annat olika restriktioner som begränsat dessa samt så har det förkommit “lockdowns” världen över som ytterligare begränsat dessa.
Denna insikt fick mig dock att fundera över en hel del intressanta frågor och frågeställningar. Är det till exempel rätt att demokratin kränks till fördel för säkerheten? Kan det inte i så fall göras på ett sätt där demokratin inte skulle kränkas? Är säkerhet eller frihet viktigare värderingar?
Det finns inga lätta svar på dessa frågor men de är intressanta att fundera och grubbla på speciellt då samhället håller på att öppna sig igen och restriktionerna minska.
Källor:
Johanna Holms presentation, Internationella aktörer (21.09.2021, Åbo Akademi Vasa)