Klas Backholms gästföreläsning den 13 september handlade om journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Backholm förklarade hur vår vardag har blivit “genommedialiserad”. Vi kommunicerar aktivt med varandra via varierande kanaler och har konstant tillgång till massmediainnehåll. Även om vi lever i ett så kallat komplext media landskap så har inte journalistens roll ändrat märkbart. Journalister följer fortfarande de samma journalistreglerna men kanalerna och hur dessa används förändras. I “Understanding Journalism” lyfter Burns (2002:7) fram problematiken kring vad dagens journalister står inför. Då journalister söker nyhetsämnen att presentera så måste de överväga professionella, kommersiella och etiska faktorer samt bibehålla journalismens viktiga roll i samhället.
Journalistens roll kan indelas i två roller- informationsroll och granskarroll. En journalist ska på ett enkelt sätt kunna berätta för läsaren om sådant som pågår i samhället och varför det är viktigt. Vid behov bör journalisten även ifrågasätta. Ett lokalt och aktuellt exempel är Vasabladets artikel publicerad 23.09.2021 om vårdarupplevelser på akuten på Vasa Centralsjukhus. I artikeln berättar fyra sjukskötare anonymt om hur arbetsbelastningen ökat de senaste två åren med coronapandemin som en viktig orsak. Artikeln lyfter fram hur sjukskötare sagt upp sig och hur det råder brist av sjukskötare på skift. Ämnet är helt klart av intresse för invånarna- finns det vårdare som kan ta emot mig om jag behöver akutvård? Journalisterna informerar således läsarna om ett möjligt problem och ifrågasätter rådande uppfattningar. Viktig aspekt i detta fall är att de inblandade parterna, sjukhusledningen, vårdpolitiker och vårdfacket även fick komma till tals med sina ståndpunkter. Artikeln väckte många reaktioner och ledde till debatt vilket förhoppningsvis kan leda till förbättringar i situationen och således samhället.
Vidare presenterade Backholm sina forskningsresultat om i vilken utsträckning har journalistarbete under pandemin lett till att journalisterna mår sämre psykiskt. Studien baserar sig på data insamlat genom frågeformulär i tre omgångar, två omgångar i Norge 2020 och en i Finland 2021. 74 – 77% uppgav att de upplevt åtminstone en typ av negativ reaktion varav ensamhet, ångest och utmattning var de vanligaste reaktionerna. Resultaten visade även tydligt att viruskontakt på jobbet, utmaningar med distansjobb och ett minskat stöd från kollegor och chef resulterade i sämre psykiskt mående. Man kan konstatera att journalisten roll i samhället med stor sannolikhet kommer att förbli viktig även i framtiden men förändringar sker i utbudet av kanaler och dess användning samt ett behov att anpassa utförandet av arbetet att passa rådande situationer.
Rosanna Jakobsén
Källor:
Backholm, K. (2021) Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Vasa 13.09.2021
Burns, L.S. (2002) Understanding Journalism. Sage Publications Ltd.