Joni Keko
Visuell kriskommunikation var temat på gästföreläsningen då Jenny Lindholm gick igenom, för det första vad en kris eller katastrof är – och varför är det statsvetenskapligt relevant. Hur man med hjälp av visuell kommunikation förmedlar rätt budskap.
Jenny berättade även om hennes forskning kring ämnet ”Visuell kriskommunikation under Coronakrisens inledande skede” som var mycket intressant, och ett minst sagt aktuellt ämne i och med Corona pandemin.
Men vad har kriser och katastrofer egentligen att göra med den politiska agendan?
– Jo, som Jenny berättade om i gästföreläsningen så är alla sådana saker som är viktiga för den breda allmänheten, saker som uppmärksammas stort i media, även sådana saker som är viktiga inom politiken. Dessa påverkar oss alla eftersom de är hot mot samhällets grundläggande värden vilket i sin tur leder till en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och framtiden.
Under kriser tvingas beslutsfattare arbeta under en enorm tidspress och samtidigt lyckas kommunicera korrekt, nå ut med rätt information om hur vi medborgare skall kunna hantera situationen på bästa möjliga sätt.
En sak som man kanske inte tänker på eller lägger tillräckligt stor vikt på är, hur stor del av kommunikationen som är så kallad “visuell kommunikation”.
Att miner och gester alltid varit en viktig del av kommunikation, var kanske i sig ingen överraskning. Men att visuell kommunikation påverkar oss människor hur vi uppfattar något budskap så pass mycket, det var ändå lite av en överraskning för mig personligen.
Faktum är att ”politiska aktörers visuella kommunikation påverkar publikens emotionella reaktioner i högre grad än kommunikation via ljud eller i skriftligt format”. (Lindholm & Högväg 2021: 243) Det var intressant att höra hur endast ett ansiktsuttryck kan hjälpa till med att förmedla ett visst budskap, och på det sättet påverka hur vi uppfattar något. Den visuella kommunikationen, vare sig det handlar om ansiktsuttryck eller övriga miner eller gester, så hjälper de till att förmedla känslor. Det låter ju helt logiskt då man tänker på saken, till exempel ”ett leende ansikte i en krissituation kan exempelvis sända sociala signaler som är lugnande och motverkar aggressivt beteende hos andra”. (Lindholm & Högväg 2021: 242)
Då det gäller kriser och katastrofer är det alltså enormt viktigt att ledare kommunicerar tydligt och på rätt sätt, så att medborgarna vet vad som gäller och inget lämnar oklart. Till exempel bete sig lugnande ifall man vill nå ut med något är under kontroll. Helt enkelt förmedla det man vill säga – även på ett visuellt sätt.
Källor:
Lindholm Jenny (14.09.2021) – Visuell kriskommunikation – Finland under Coronapandemins första skede (Gästföreläsning)
Jenny Lindholm & Joachim Högväg – Emotionell räddning? Visuell kriskommunikation under coronakrisens inledande skede – fallet Finland (2021) (https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23310/20733)