Mathilda Sjöblom
Den 13 september fick jag ta del av Klas Backholms gästföreläsning Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap, Case Covid-pandemin som hölls i grundkursen i statsvetenskap. Under föreläsningen presenterades journalistens roll i dagens samhälle påverkat av massmedier, samt Backholm med kollegors egna forskning om journalisters psykiska mående under pandemin. Ämnet var en ögonöppnare för mig med tanke på att många yrken synligt påverkats negativt under pandemin medan t.ex. journalisternas påverkan av pandemin inte varit lika synlig ut till allmänheten.
För att få en inblick i journalistens arbete inleddes föreläsningen med en kort definition av vad en journalist gör, samt hur deras roll i samhället ständigt är i förändring. Exempelvis att vara källkritisk har blivit mycket viktigare nu än till skillnad från för bara några 10 tals år sedan. Då var inte medieutbudet lika brett och lättillgängligt för vem som helst att publicera på. Journalisterna spelar en informationsroll som ögon och öron i samhället, vilket innebär att de ansvarar över att förmedla aktuell och relevant information. Under pandemin har även journalistens granskarroll, som samhällets vakthund, varit viktig för att förmedla korrekt och lättförstådd information från tillförlitliga källor, t.ex. läkare och myndigheter.
Vi kommer dagligen i kontakt med olika medier vars uppgift är att föra fram information eller till och med påverka oss. Det händer vare sig vi vill eller inte, och det är något vi är så vana med att vi inte alltid heller märker av det. Journalister har därför ett visst ansvar att förmedla sig objektivt. Men eftersom vi bara är människor och inte robotar kan det vara väldigt svårt att alltid hålla sig objektiv, samt att alltid utföra ett lika bra jobb. Omgivningen och händelser runt omkring spelar därför stor roll för journalisterna, eftersom det kan påverka dem på en personlig nivå vilket kan gå ut över jobbet. I samband med det publiceras då en möjligtvis vinklad och subjektiv syn på nyhetshändelser i medier som resten av samhället tar in.
De forskningsfrågor som Backholm baserade sin forskningen på om psykiska måendet hos journalister var ”I vilken utsträckning har arbetet med pandemin lett till att journalister mår sämre psykiskt?” och ”Hur inverkade a) risken för att komma i kontakt med viruset via jobbet, b) flytten till hemmakontor, och c) det försämrade stödet av chefer/kollegor pga flytten på det psykiska måendet?”. Påverkan av pandemin och flytten till hemmakontor kan föra med sig negativa reaktioner som bl.a. ensamhet, ångest, stress och utmattning. Resultatet av Backholms studie visar att 74-77% upplevt åtminstone en typ av negativ reaktion, 28-47% har upplevt stora problem med någon negativ reaktion och 3-4% har till och med fått sjukskriva sig.
Som mottagare av massmediernas innehåll är det i sådana här tillfällen viktigt att vara källkritisk samt läsa mellan raderna trots att det inte ska vara nödvändigt. Men som forskningsresultaten visar har en stor del av journalisters psykiska mående påverkats negativt av pandemin och som tidigare nämnt utför inte vi människor vanligtvis samma kvalitet på arbetet med de omständigheterna.
Källa:
Backholm, K. (13 september, 2021) Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap: Case Covid-pandemin. Vasa: Åbo Akademi