Hanna Pundars
Jenny Lindholm höll den 14 september en mycket intressant och lärorik föreläsning om visuell kriskommunikation. Det som jag fastnade mest för var när vi diskuterade kriser och katastrofer. Lindholm började med att lyfta fram olika definitioner, vilket är viktig inom statsvetenskap. Bl.a. talade vi om skillnaderna mellan risker, katastrofer och kriser. T.ex. tog Lindholm upp att en katastrof uppstår när risken s.k. materialiserats. Katastrofen delas in i tre olika faser, varningsfasen –> akutfasen –> återhämtningsfasen. Dessutom nämnde hon att begreppet katastrofer ytterligare delas in i naturkatastrofer (t.ex. tsunami) och mänskligt skapande (planerat bruk av våld samt olyckor).
‘’Frågor som är viktiga för den breda allmänheten, frågor som rör allvarliga samhälleliga problem och frågor som får stor uppmärksamhet i medier – det är frågor som ofta kommer upp på agendan’’ (Wolfe, 2012)
Jag själv har alltid haft ett stort intresse i att läsa om olika katastrofer och hur de påverkat vårt samhälle. Det intressanta med katastrofer är att få gå in på djupet och ta reda på varför något hände, vad som hände och hur samhället återhämtat sig. Det vill säga att studera katastrofen utifrån Lindholms tre faser. Jag har också studerat hyfsat mycket psykologi i gymnasiet och därför intresserar den psykologiska biten av katastrofer mig också. T.ex. Hur kriser och katastrofer påverkar oss människor och hur det syns i våra handlingar.
Som jag ser det är det mycket intressant hur vi påverkar och agerar till följd av dessa kriser och katastrofer. Lindholm beskrev olika typer av icke-verbal kommunikation och det var intressant att själv få gå in på olika nordiska statsministrars instagram och se deras ansiktsuttryck och därtill kroppsspråk i deras bilder relaterade till Covid—19. Något som också kan kopplas till psykologi, dvs. Känslor. Det var mycket intressant att studera skillnader och likheter i statsministrarnas ansiktsuttryck, hur mycket de publicerar om corona osv. De flesta delade med sig av både sitt privatliv och arbetslivet. Både Norges och Finlands statsministrar hade mycket positivitet kring bilderna och utstrålade glädje samtidigt som det varvades med mer ‘’allvarliga’’ bilder.
Det var också mycket lärorikt att få ta del av Experience lab själv få testa på ‘’eye-tracking’’. Där nämnde Lindholm hur man kan använda sig av ‘’eye-tracking’’ för att t.ex. forska i vad en läsare kollar på i nyheter. Det skulle vara mycket intressant att studera huruvida vi människor dras mer till negativa respektive positiva nyheter. Är det t.ex. mer sannolikt att jag läser en artikel om ‘’Coronavaccinet skyddar oss’’ eller väljer jag istället t.ex. ‘’Fler döda i corona’’? Dessa rubriker av artiklar är påhittade.
Lindholm J. Visuell kriskommunikation – Finland under coronapandemins första skede, 14 september 2021 Åbo akademi: Vasa
Wolfe, 2012