Aurora Peurala
Den 20.9.2021 deltog jag i en gästföreläsning om EU igår, idag och imorgon? Av Thomas Karv i grundkursen för statskunskap. Centrala teman i föreläsningen var: vad EU är, olika EU fördrag, EU:s institutioner, kriser, hur EU ser ut idag och hur den kommer eventuellt att se ut i framtiden. Mycket i föreläsningen var bekant från förr men en del kom också som ny information. Hur EU eventuellt ser ut i framtiden var något som jag inte visste så mycket om från förr men det väckte intresse. EU är ett centralt tema i statskunskap och det kan nog vara bra att veta en del fakta om EU. Jag håller själv ännu på att leta efter det som intresserar mig mest och vad jag vill fördjupa mig i mer. Denna kurs och denna föreläsning har fungerat som en ögonöppnare till vad som man kan eventuellt läsa sig mera in på.
Under föreläsningen berättade Thomas Karv bland annat om hur EU har varit med om flera kriser efter 2004, bland annat eurokrisen 2010 och brexit 2016. Brexit är en kris som jag minns bra, säkert också på grund av att det var en ny slags kris som man kanske inte skulle ha förväntat. Karv diskuterade bland annat om hurudana effekter brexit kan ha för framtiden. När Storbritannien utträdde ur EU, gav detta “bevis” på att det går och lämna EU genom en folkomröstning. Hur kommer eventuellt andra läder reagera i framtidens kriser nu när Storbritannien visat att det går att lämna EU? Enligt mig är intressant att försöka förutspå vad som kommer eventuellt hända för EU i framtiden men på samma gång känns det nästan overkligt att tänka att Brexit kommer eventuellt inte vara den sista “exiten” i EU:s historia.
Karv presenterade också en statistik på de åldersgrupper som röstade för brexit, det visade sig att brexit var driven mest av de äldre generationens röster. Vilket fungerar nästan som bevis på hur långt någonting kan gå om inte alla verkligen röstar. Frågor som har intresserat mig är folkomröstningar och om de egentligen presenterar allas röst? Hur stor borde majoriteten av rösterna vara att ett beslut kan vara rättvist? Kan man göra beslut om inte de flesta verkligen har röstat?
Något som också fångade min uppmärksamhet i Karvs föreläsning var EU:s identitetsskapande projekt. Karv berättade att projektet handlar om att EU försöker få medlemmarna att känna mer affektion mot EU, känna sig som EU medlemmar på en känslomässig nivå och uppleva sig mer sentimentalt mot Europeiska unionen. Detta projekt var mycket intresseväckande för mig och det skulle vara intressant att veta hur mycket av målen de har förverkligat och om de har lyckats hittills med identitetsskapandet. Det skulle också vara intressant att se om detta har fungerat bättre hos de unga eller äldre generationerna.
Föreläsningen var lärorik och sist men inte minst en ögonöppnare för EU nu och framtida EU! För mig väckte föreläsningen intresse för frågor om EU, folkomröstningar och hur detta representeras i bland annat media.
Källor:
Karv, T. (den 20 september 2021). EU igår, idag och imorgon? Vasa: Åbo Akademi