Elina Hyöty
Måndagen den 13.9 deltog jag i en gästföreläsning av Klas Backholm i Grundkursen för statsvetenskap. Backholm föreläste om journalisten som samhällspåverkare samt om journalisters mående under coronapandemin. Föreläsningen blev en ögonöppnare för hur jobbet som journalist ser ut, samt hur samhällets “ups and downs” påverkar journalistens mående och jobb. Eftersom jag själv är intresserad av journalistik och media och att eventuellt jobba med något liknande i framtiden tilltalade Backholms föreläsning mig. Backholm använde coronapandemin som exempel i sin föreläsning, där han forskat om hur just pandemin påverkat journalisters psykiska mående.
I skrivande stund finns inga tidigare studier som undersöker samma sak och vi vet inte så mycket om ämnet. Det enda som det har rapporterats om tidigare är att problem anknutna till distansjobb och flytten till hemmakontor leder till flera problem. Backholms forskning utgick från forskningsfrågorna “i vilken utsträckning har arbetet med pandemin lett till att journalister mår sämre psykiskt” samt “Hur inverkade a) risken för att komma i kontakt med viruset via jobbet, b) flytten till hemmakontor, och c) det försämrade stödet av chefer/kollegor pga flytten på det psykiska måendet?”.
Slutresultatet från Backholms forskning blev att pandemin har påverkat journalisternas psykiska mående negativt. En stor majoritet hade upplevt åtminstone en typ av negativ reaktion såsom ångest, ensamhet, utmattning m.fl. en liten del (3-4%) hade till och med varit sjukskrivna på grund av den psykiska påfrestningen.
En intressant följdfråga vore att undersöka huruvida journalisternas mående har påverkat hur allmänheten har uppfattat pandemin genom medieinnehållet. Har kvaliteten på artiklarna ändrats? En diskussion kring dystopisk framtidstro tog form och huruvida en journalists dystopiska respektive utopiska framtidstro avspeglas i dennes verk och artiklar. “Smittar” en dystopisk framtidstro av sig till journalistens läsare?
Viruskontakt inom jobbet, mindre stöd av chefer och kollegor samt flera utmaningar på grund av distansjobb är saker som enligt Backholms forskning alla lett till sämre psykiskt mående för journalisterna. Eftersom trygghet i fråga om hälsa samt socialt stöd är betydelsefulla resurser i en människas liv är avsaknaden av dem kritiska för en människas mående. De psykologiska grundbehoven bör uppfyllas för att en människa ska må bra fysiskt, psykiskt och socialt.
Källa:
Backholm, K. (13.9.2021). Journalisten som samhällspåverkare i ett komplext medielandskap. Vasa: Åbo Akademi