Daniel Ekblad
Den 14.09.2021 höll Jenny Lindholm en gästföreläsning där hon berättade om sitt senaste forskningsoutput, samt de grundläggande koncept som omger ämnet. Kriskommunikation har varit centralt i Jennys karriär som statsvetare sedan hon började forska kring det efter skolskjutningen i Jokela år 2007.
Kriskommunikation är viktigt för statsvetare, eftersom krisen ofta hör samman med en föreliggande katastrof. Oberoende om katastrofen orsakats av naturen, olyckor eller planerat bruk av våld så medför den sig ett stort samhällsengagemang tillsammans med den stora och plötsliga förändringen. (Lindholm, 2021)
Man kan se själva katastrofen som en stor och plötslig energi, som kan styras genom kriskommunikation för att påverka den förändring som efterföljer krisen. För det är ofta så enligt Jenny, att kriser och katastrofer ger upphov till lagförändringar och övriga stora förändringar som tidigare varit svåra, eller näst intill omöjliga på grund av oförändrat tillstånd i makromiljön. (Lindholm, 2021)
I uppmärksamhetsekonomin, där vi ofta är upptagna av all information vi utsätts för från icke-formella källor så som sociala medier, så är det en stor möjlighet för ledare att kapitalisera på den uppmärksamhet ledare ges i och med en kris. Jenny demonstrerade detta när hon berättade om konceptet ”flash bomb memory”. Hon aktiverade publiken genom att fråga om vi själva minns vad vi gjorde när en kris inträffade. Jag personligen började genast tänka på hur jag satt på den gröna flodbanken i staden Lleida i Katalonien tillsammans med tre vänner. Det var tidigt på våren, men det var ändå närmare 20 grader varmt. Två koreaner och en annan finländare, ingen av dom trodde på mig när jag läste upp nyheterna som berättade att det totala utegångsförbudet börjar vid midnatt. Det var början på en process under vilken jag blev mera bekant med Spaniens och Kataloniens politiska ledare än jag någonsin trodde jag skulle bli.
I fallstudien av Jenny Lindholm, medförfattad av Joachim Högväg så undersöks den visuella kriskommunikationen av de politiska ledarna i Finland under coronakrisen. Visuell kommunikation har fått allt större betydelse med tiden, eftersom visuella medier har blivit allt lättare att sprida i det moderna informationssamhället. På det sättet är denna fallstudie nyskapande, där ledarnas visuella uttryck för ilska, rädsla, glädje och sorgsenhet studeras under förloppet av denna nutida kris. (Lindholm & Högväg, 2021)
I fallstudien upptäcker man att statsminister Marins kommunikation under coronakrisen har förmedlat ganska mycket glädje, utöver de övriga uttrycken för ilska och sorgsenhet. Även om det är svårt att uttala sig kvalitativt om vad som ligger bakom de många olika uttrycken under tidslinjen för presskonferenserna, så konstateras det att glädjen uttryckt av Marin förmedlat lugn och samarbetsvilja och ilskan förmedlat dominans. Som helhet konstateras det att Marins uppträdanden har präglats av en lugn och tydlig kommunikation, med viss varians i korrelation till krisens intensivitet. (Lindholm & Högväg, 2021)
För att dra tråden vidare från teorin kan man då fråga sig, hur har statsminister Marin lyckats med kriskommunikationen? Har Sanna Marin lyckats med att kapitalisera på den stora uppmärksamhet hon har fått i samband med krisen? Till att döma av opinionsundersökningar under krisens tidslinje så är svaret ja. Enligt en undersökning av Uutissuomalainen så tycker var tredje finländare att Sanna Marin är den bästa statsministern Finland har haft under 2000-talet. Enligt Yles artikel kring ämnet finns det även akademiska teorier om att populariteten beror på en lyckad hantering av coronakrisen. (Weckström, 2021)
Marins kommunikationsstrategi har alltså troligen varit kulturellt korrekt för Finländarna. Gästföreläsningen avslutades med att vi fick undersöka de nordiska statsministrarnas instagramflöden, för att se vad dom har haft för ansiktsuttryck när dom kommunicerat om pandemin på sociala medier. Diskussionen som följde var intressant, och gav en tankeställare kring hur den politiska kulturen i de nordiska länderna skiljer sig åt, även om de i global jämförelse anses vara lika.
Referenser
Lindholm, J. (den 14 September 2021). Visuell kriskommunikation – Finland under coronapandemins första skede. Vasa: Åbo Akademi.
Lindholm, J., & Högväg, J. (den 01 Januari 2021). Emotionell räddning? Visuell kriskommunikation under coronakrisens inledande skede – fallet Finland. Statsvetenskaplig Tidskrift. Hämtat från https://statsvetenskapligtidskrift.org/2021/06/11/sarskild-utgava-coronapandemin-beslutsfattande-under-svara-forhallanden/
Weckström, B. (den 27 Juli 2021). Sanna Marin är årtusendets populäraste statsminister och Samlingspartiet är störst just nu – så här ser det politiska läget ut enligt färska undersökningar. Yle. Hämtat från https://svenska.yle.fi/a/7-10003841