{"id":199,"date":"2023-09-19T11:47:26","date_gmt":"2023-09-19T08:47:26","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/?page_id=199"},"modified":"2023-09-27T14:45:45","modified_gmt":"2023-09-27T11:45:45","slug":"abstracts","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/abstracts\/","title":{"rendered":"Abstracts"},"content":{"rendered":"

Susanne \u00d6sterlund-P\u00f6tzsch (Svenska litteraturs\u00e4llskapet): <\/span>Dagb\u00f6cker i brett perspektiv \u2013folkligt skrivande i SLS arkivs samlingar<\/h4>\n

Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland grundades 1885 med syftet att vara \u201dett vetenskapligt samfund som bevarar, utvecklar och f\u00f6rmedlar det svenska kulturarvet i Finland\u201d. I den f\u00f6rsta paragrafen i stadgarna uttrycktes att bland de material som var av intresse fanns \u201dbiografiska underr\u00e4ttelser samt brev av litter\u00e4rt och kulturhistoriskt intresse\u201d. Dagb\u00f6cker h\u00f6r med andra ord till en materialtyp av stort intresse f\u00f6r arkivet. Att bevara vittnesb\u00f6rden om den svenska kulturen i Finland var fundamentet f\u00f6r Litteraturs\u00e4llskapet, men det var inte endast den h\u00f6gkulturella verksamheten som prioriterades. Eftersom flera av de stiftande medlemmarna hade ett stort intresse f\u00f6r folkkultur, fanns \u00e4ven insamling och dokumentering av folkkultur med p\u00e5 agendan i ett tidigt skede. Idag finns d\u00e4rf\u00f6r en stor bredd av olika slags dagb\u00f6cker, b\u00e5de i traditionssamlingarna och i de historiska och litteraturhistoriska samlingarna. Hur skall man tolka beskrivningen \u201ddagbok\u201d i arkivkontexten? Hur har dagb\u00f6ckerna kommit till arkivet och hur kan forskare f\u00e5 tillg\u00e5ng till dem? I presentationen lyfts n\u00e5gra exempel fram p\u00e5 dagb\u00f6cker \u2013och dagboksliknande noteringar \u2013i ljuset av seminariets betoning av vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande.<\/p>\n

Simon Langwagen (Dalarnas museum): Dalarnas folkliga dagb\u00f6cker och skrivgl\u00e4djens digitalisering -Ett samarbetsprojekt mellan Dalarnas museum och Kungl. Gustav Adolfs Akademien<\/h4>\n

Redan p\u00e5 slutet av 1980-talet genomf\u00f6rde Nordiska museet en nationell inventering av landets d\u00e5 k\u00e4nda bondedagb\u00f6cker. Resultatet blev ett register som gavs ut i bokform 1992, under titeln \u201dSvenska bondedagb\u00f6cker -Ett nationellt register\u201d. I Dalarnas fall \u00e5terfanns 25 b\u00f6cker, merparten daterade till 1800-tal, med ett f\u00e5tal undantag fr\u00e5n 1700-och 1900-talen. Den bok som i denna inventering sticker ut mest \u00e4r kanske den s\u00e5 kallade \u201dMoradagboken\u201d som b\u00f6rjade dikteras av en l\u00e4nsman redan 1671.<\/p>\n

De 25 b\u00f6ckerna fanns vid 1980-talets slut i olika typer av sammanhang. De allra flesta \u00e4gdes d\u00e5 av privatpersoner eller av olika hembygdsarkiv. Ett f\u00e5tal \u00e5terfanns \u00e4ven i st\u00f6rre statliga arkiv.<\/p>\n

Runt 2020, d\u00e5 p\u00e5 initiativ av Kungl. Gustav Adolfs akademien, ville man f\u00f6lja upp den tidigare gjorda inventeringen. F\u00f6rutom att uppdatera \u00e4gof\u00f6rh\u00e5llandena till b\u00f6ckerna ville man kanske fr\u00e4mst ocks\u00e5 satsa p\u00e5 digitalisering av dess inneh\u00e5ll. D\u00e5 f\u00e5 av b\u00f6ckerna \u00e5terfinns i regelr\u00e4tta arkivmilj\u00f6er finns allts\u00e5 heller inga l\u00e5ngsiktiga garantier om dess framtida bevarande. Att d\u00e5 satsa resurser p\u00e5 att skanna dem bidrar dels till att garantera inneh\u00e5llets \u00f6verlevnad, samtidigt som b\u00f6ckerna kan tillg\u00e4ngligg\u00f6ras f\u00f6r en bredare publik.<\/p>\n

Ambitionen har varit att s\u00e5 gott som samtliga b\u00f6cker som tas upp i den nationella inventeringen ska digitaliseras. I detta arbete mobiliseras fr\u00e4mst l\u00e4nsmuseerna som f\u00e5r agera inom sina respektive omr\u00e5den. Dalarnas museum har i detta f\u00e5tt agera f\u00f6rstudie och vi har tillsammans med Kungl. Gustav Adolfs akademien tagit fram rutiner f\u00f6r hur arbetsg\u00e5ngen ska se ut. Slutprodukten hoppas bli en rikst\u00e4ckande databas d\u00e4r folkliga dagb\u00f6cker samlas och blir mer tillg\u00e4ngliga. Brist p\u00e5 anpassade databaser, ovana i arbetss\u00e4tt och avsaknaden av nationella strategier g\u00f6r dock arbetsg\u00e5ngen allt annat \u00e4n spikrak. Vi jobbar dock vidare och till dags datum \u00e4r ett flertal museer i g\u00e5ng i projektet \u00f6ver stora delar av landet.<\/p>\n

Ann-Catrine Edlund (Mittuniversitetet): Spr\u00e5kvetare m\u00f6ter K\u00e5getr\u00e4skdagboken. Forskningsomr\u00e5den och fr\u00e5gor<\/strong><\/h4>\n

I spr\u00e5khistoriska studier av svenska spr\u00e5ket har dagb\u00f6cker l\u00e4nge anv\u00e4nts som k\u00e4llmaterial. De studerade dagb\u00f6ckerna har n\u00e4stan uteslutande h\u00e4rr\u00f6rt fr\u00e5n de \u00f6vre samh\u00e4llsskikten eftersom deras dagb\u00f6cker varit f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e4ttillg\u00e4ngliga. Detta har inneburit att spr\u00e5khistoriska f\u00f6r\u00e4ndringar studerats fr\u00e5n de privilegierade samh\u00e4llsklassernas perspektiv. I och med att folkliga dagb\u00f6cker genom Kungl. Gustav Adolfs Akademiens digitaliseringsprojekt blir \u00e5tkomliga f\u00f6r forskning kan spr\u00e5khistoriska f\u00f6r\u00e4ndringar l\u00e4ttare studeras ocks\u00e5 ur ett underifr\u00e5nperspektiv (language history from below<\/em>, Elspa\u00df 2005). D\u00e4rigenom kan man ocks\u00e5 studera spr\u00e5ksociologiska fr\u00e5gor i ett historiskt sammanhang, dvs. hur spr\u00e5ket samverkar med social identitet.<\/p>\n

I f\u00f6redraget kommer K\u00e5getr\u00e4skdagboken att lyftas som ett exempel p\u00e5 hur folkliga dagb\u00f6cker kan anv\u00e4ndas inom spr\u00e5kvetenskap, b\u00e5de inom spr\u00e5khistorieomr\u00e5det och inom historisk spr\u00e5ksociologi. K\u00e5getr\u00e4skdagboken \u00e4r skriven i norra V\u00e4sterbotten mellan 1891\u20131901 av tv\u00e5 hemmavarande systrar och omfattar knappt 200 sidor (Edlund, Edlund & Lundstr\u00f6m 2022). Utg\u00e5van inneh\u00e5ller omfattande spr\u00e5k- och sakkommentarer och i inledningsvolymen kommenteras dagbokens spr\u00e5k och sakomst\u00e4ndigheter ytterligare.<\/p>\n

Vi har hitintills studerat tre spr\u00e5kvetenskapligt inriktade forskningsfr\u00e5gor. (1) Vilket samband finns mellan personnamn och social identifikation? I K\u00e5getr\u00e4skdagboken \u00e4r fr\u00e5gan m\u00f6jlig att belysa genom att studera de inofficiella personnamnen, exempelvis Bastulid-Johan<\/em> och Abrahams Lovisa. <\/em>(2) Hur ser det folkliga orienteringssystemet ut s\u00e5som det kommer till uttryck i bruket av prepositioner i dagboken? Exempel p\u00e5 utbyggda prepositioner \u00e4r d\u00e4r\u00e5, h\u00e4ri <\/em>och s\u00f6deri<\/em>. (3) Vad innebar skriftanv\u00e4ndningen f\u00f6r dagboksskribenternas spr\u00e5kliga identifikation? Fr\u00e5gan kan bland annat studeras genom systrarnas ortografiska val (Sebba 2012). Vilka stavningsm\u00f6nster till\u00e4mpar systrarna?<\/p>\n

Urval referenser<\/strong><\/p>\n

Edlund, Ann-Catrine & Edlund, Lars-Erik 2020. \u201dDen 1 mars d\u00e5 dog och stran fredrika\u201d Ortografiska val och spr\u00e5klig identifikation i en folklig dagbok fr\u00e5n 1890-talet. I: Humanetten<\/em>. S. 46\u201375.<\/p>\n

Edlund, Ann-Catrine, Edlund, Lars-Erik 2020, Lundstr\u00f6m, Ulf 2020. Basttulijani och Janosa Eva. <\/em>Personnamn och identifikation i K\u00e5getr\u00e4skdagboken 1891\u20131901. I: Namn i skrift.<\/em> S. 37\u201359.<\/p>\n

Edlund, Ann-Catrine, Edlund, Lars-Erik & Lundstr\u00f6m, Ulf, under medverkan av Birgitta Bjurman 2022. K\u00e5getr\u00e4skdagboken. En v\u00e4sterbottnisk dagbok 1891\u20131901 med kommentarer<\/em>. Ume\u00e5 & Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.<\/p>\n

Elspass, Stephan 2005. Sprachgeschichte from unten<\/em>. Berlin: De Gruyter.<\/p>\n

Sebba, Mark 2012. Orthograhy as social action. Scripts, spelling, identity and power. I: Orthography as Social Action. <\/em>S. 1\u201319.<\/p>\n

Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet): Arbete och k\u00f6n i egodokument: erfarenheter fr\u00e5n projektet Gender and work<\/h4>\n

I forskningsprojektet Gender and Work (GaW) studerar vi vad kvinnor och m\u00e4n arbetade med i det tidigmoderna Europa. Vi definierar arbete brett, som allt m\u00e4nniskor gjorde f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig och sina n\u00e4rmaste och har skapat en databas som vi fyllt med konkreta uppgifter om vad m\u00e4nniskor sysslade med.<\/p>\n

Uppgifterna h\u00e4mtas ur flera olika typer av k\u00e4llor, fr\u00e4mst fr\u00e5n domb\u00f6cker men ocks\u00e5 fr\u00e5n r\u00e4kenskaper, suppliker och dagb\u00f6cker. I Tuhundra h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll f\u00e5r vi, i ett fall som g\u00e4llde barnkv\u00e4vning, veta att en kaplanhustru ammade sitt barn \u00e5r 1721, i ett st\u00f6ldm\u00e5l fr\u00e5n samma ting \u00e5r 1833 f\u00e5r vi veta att en torpare k\u00f6rt ett flyttlass och att hans dr\u00e4ng k\u00f6rt g\u00f6dsel. I r\u00e4kenskaperna p\u00e5 Str\u00f6msholm h\u00e4mtar vi information om att en bonde i Sylta plogat och harvat i fyra dagar \u00e5r 1822, medan vi genom Hildegard Sprinchorns minnesanteckningar f\u00e5r veta att hon ville \u00f6verraska sin make och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4t n\u00e5gra dr\u00e4ngar g\u00f6ra om v\u00e4gen upp till huset \u00e5r 1869 och hon \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 bad sin trettio\u00e5riga dr\u00e4ng Kalle anl\u00e4gga blomsterrabatter och plantera frukttr\u00e4d. Genom olika k\u00e4llor f\u00f6rs\u00f6ker vi f\u00e5nga det vardagliga arbetet f\u00f6r befolkningen som helhet: kvinnor och m\u00e4n, barn och gamla, husb\u00f6nder och tj\u00e4nstefolk.<\/p>\n

Databasens k\u00e4rna \u00e4r verbfraser som beskriver den h\u00e4r typen av konkreta sysslor, som \u201damma barn\u201d, \u201dk\u00f6ra flyttlass\u201d, \u201dploga\u201d, \u201dharva\u201d och \u201dplantera \u00e4ppeltr\u00e4d\u201d tillsammans med uppgifter om vem som utf\u00f6rde dem, plats, tid, arbetsvillkor etcetera. I skrivande stund innefattar databasen n\u00e4rmare 45\u00a0000 verbfraser och \u00f6ver en miljon kontextuella uppgifter. Ungef\u00e4r tio procent av verbfraserna kommer fr\u00e5n det vi kallar ego-dokument, framf\u00f6r allt dagb\u00f6cker.<\/p>\n

I mitt f\u00f6redrag ber\u00e4ttar jag mer om den verborienterade metoden vi anv\u00e4nder i GaW-projektet, hur vi anv\u00e4nder dagb\u00f6cker och andra egodokument samt hur de uppgifter om k\u00f6n och arbete vi finner i dem f\u00f6rh\u00e5ller sig till uppgifter ur andra k\u00e4llor.<\/p>\n

Anna Westin & Tommy Lennartsson (Sveriges lantbruksuniversitet): Vad kan bondedagb\u00f6cker l\u00e4ra oss om f\u00f6rindustriellt naturresursnyttjande?<\/h4>\n

Bondedagb\u00f6cker kan ge en unik inblick i hur m\u00e4nniskor har hanterat de lokala ekosystemen f\u00f6r att skapa, underh\u00e5lla och sk\u00f6rda naturresurser. Genom dagliga anteckningar kan vi f\u00f6lja bondehush\u00e5llens aktiviteter i olika delar av g\u00e5rdens marker under \u00e5rscykeln. Aktiviteterna kan ses som resultat av m\u00e4nniskors aktiva beslut, som tas utifr\u00e5n de ramar som s\u00e4tts av ekosystem och socio-ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. De tre dagboksg\u00e5rdarna som vi anv\u00e4nt, i V\u00e4stmanland och s\u00f6dra Dalarna, skiljer sig p\u00e5 flera s\u00e4tt. De har olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar i naturresurser och landskap. Dagboksskrivarna representerar olika socio-ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och har skrivit dagb\u00f6ckerna med olika detaljeringsgrad. Vi fokuserar p\u00e5 sl\u00e5tter\u00e4ngar och betesmarker, vilka \u00e4r naturtyper som varit centrala i f\u00f6rindustriella jordbruk men n\u00e4stan \u00e4r borta idag. Dessa markers nyttjande och sk\u00f6tsel \u00e4r k\u00e4nt i stora drag fr\u00e5n andar k\u00e4llor, men vi diskuterar hur dagb\u00f6ckerna kan bidra med f\u00f6rdjupad kunskap om detaljer i det praktiska arbetet med avseende p\u00e5 vad som gjorts, n\u00e4r under \u00e5ret och varf\u00f6r. Vi diskuterar ocks\u00e5 hur resursnyttjandet har varierat mellan \u00e5r och f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid. Genom att tolka dagb\u00f6ckernas information kan vi f\u00f6rdjupa kunskapen om hur m\u00e4nniskor format naturen och samtidigt hur naturens f\u00f6ruts\u00e4ttningar format nyttjandet av densamma. Ut\u00f6ver dagb\u00f6ckerna har vi anv\u00e4nt andra k\u00e4llor skrivna p\u00e5 g\u00e5rdarna, s\u00e5som r\u00e4kenskaper. Vi diskuterar n\u00e5gra teoretiska ramverk f\u00f6r att sortera och analysera dagboksinformationen i historiskt-ekologiskt perspektiv.<\/p>\n

Anna Sundelin (\u00c5bo Akademi): Bland krimskrams och dyrgripar: tankar om konsumtion i n\u00e5gra dagb\u00f6cker fr\u00e5n 1800-talet<\/h4>\n

Inom historievetenskapen har man intresserat sig f\u00f6r fr\u00e5gor med koppling till konsumtion allt sedan 1980-talet. Flera studier har till exempel visat hur f\u00f6rbrukningen av en vara eller en tj\u00e4nst kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att visa samh\u00f6righet och markera skillnader, inte minst i fr\u00e5ga om kl\u00e4dsel och utseende \u00f6verlag. I denna presentation diskuteras tankar kring konsumtion s\u00e5 som de framtr\u00e4der i n\u00e5gra dagb\u00f6cker fr\u00e5n 1800-talet. Det sena 1800-talet var en tid d\u00e5 m\u00e4ngden varor p\u00e5 marknaden \u00f6kade kraftigt som en f\u00f6ljd av industrialiseringen och det faktum att man nu producerade varor \u00e4ven till ett l\u00e4gre pris gjorde att allt fler kunde komma \u00e5t dem. Att konsumera kan v\u00e4cka en uppsj\u00f6 av k\u00e4nslor, d\u00e4ribland gl\u00e4dje \u00f6ver ett lyckat k\u00f6p eller ett fynd, avundsjuka \u00f6ver grannens senaste uppk\u00f6p eller avsky och besvikelse \u00f6ver missar och fel gjorda val. Vad ber\u00e4ttar dagb\u00f6cker om utbud, tillverkningss\u00e4tt och handelsformer eller om de dr\u00f6mmar och tankar som var f\u00f6rknippade med anskaffningen av varor och tj\u00e4nster? Vilka platser, s\u00e5v\u00e4l informella som formella, f\u00f6r konsumtion kan identifieras? Och hur kan dagb\u00f6cker, som vanligen best\u00e5r av en rad kronologiskt skrivna anteckningar i jagform, anv\u00e4ndas f\u00f6r att studera konsumtionsintressen och konsumtionsm\u00f6nster i en svunnen tid?<\/p>\n

Anna Kuismin (Helsingfors universitet): Diaries and unlikely documents: Exploring life writing from below in nineteenth century Finland<\/h4>\n

As Martyn Lyons has observed, historians have too often neglected the writings of poor and semi-literate people. However, there is a wealth of sources if one cares to look for it, providing material for a \u2018new history from below\u2019. Jan Blommaert\u2019s concept grassroots literacy<\/em> is also apt here: it signifies a wide variety of non-elite forms of writing by people who are not fully integrated into the elite economies of information, language and literacy, while the expression unlikely documents<\/em> appears in the preface of Tracing the Autobiographical<\/em> (Kadar & Perreault 2005). This term, referring to the appearance of auto\/biography in unexpected places, is useful in exploring some cases of grassroots writing. Over the years, I have gathered a corpus of around one hundred writings by Finnish farmers, crofters, rural craftsmen, farmhands and so on. The material ranges from fragmentary notes to autobiographical novels. The first part of my paper aims at illuminating the ways common people wrote about themselves at the situation where there were few models for life writing in a semi-literate society. After this, I shall concentrate on the diary of Aleksanteri Wallin, a farmer\u2019s son. In all, his diary from 1879 to1882 consists of 600 pages. In addition to weather, work and visits, Wallin wrote profusely about his love for Manda whom his family opposed, because she was socially inferior to him.<\/p>\n

Anna Kuismin, From Family Inscriptions to Autobiographical Novels: Motives of Writing in Grassroots Life Stories in 19th-Century Finland. In White Field, Black Seeds. Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth Century. <\/em>Ed. by Anna Kuismin & M. J. Driscoll. SKS, 2013.<\/p>\n

Anna Kuismin, Calendar, Chronicle and Song of Sorrows: Generic Sources of Life Writing in Nineteenth-Century Finland. In A World Inscribed. <\/em>\u00a0Ed. by Martyn Lyons & Rita Marquilhas. Palgrave.<\/p>\n

Anna Kuismin, Unlikely Documents: Exploring Finnish Nineteenth-Century Life Writing From Below<\/em>. European Journal of Life Writing <\/em>7 (2018). https:\/\/ejlw.eu\/article\/view\/31504<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Susanne \u00d6sterlund-P\u00f6tzsch (Svenska litteraturs\u00e4llskapet): Dagb\u00f6cker i brett perspektiv \u2013folkligt skrivande i SLS arkivs samlingar Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland grundades 1885 med syftet att vara \u201dett vetenskapligt samfund som bevarar, utvecklar och f\u00f6rmedlar det svenska kulturarvet i Finland\u201d. I den f\u00f6rsta paragrafen i stadgarna uttrycktes att bland de material som var av intresse fanns \u201dbiografiska underr\u00e4ttelser … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dAbstracts\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":811,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-199","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/199","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/users\/811"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=199"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/199\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":209,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/199\/revisions\/209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/folkligtskrivande\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=199"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}