{"id":216,"date":"2025-05-05T09:58:56","date_gmt":"2025-05-05T09:58:56","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/?p=216"},"modified":"2025-05-05T10:27:00","modified_gmt":"2025-05-05T10:27:00","slug":"en-bok-som-vackte-min-passion-for-onningebykolonin-pa-aland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/2025\/05\/05\/en-bok-som-vackte-min-passion-for-onningebykolonin-pa-aland\/","title":{"rendered":"\u00d6nningebykolonin p\u00e5 \u00c5land"},"content":{"rendered":"<p>P\u00e5 den \u00e5l\u00e4ndska landsbygden v\u00e4xte under slutet av 1800-talet fram en ovanlig konstn\u00e4rlig gemenskap. \u00d6nningebykolonin, ledd av m\u00e5laren Victor Westerholm, blev en plats d\u00e4r konstn\u00e4rer fr\u00e5n b\u00e5de Finland och Sverige samlades f\u00f6r att m\u00e5la, leva och inspireras av den \u00e5l\u00e4ndska naturen. H\u00e4r tog det franska friluftsm\u00e5leriets id\u00e9er form i nordisk tappning.<\/p>\n<p>N\u00e4r jag var liten l\u00e5nade mina fastrar en gammal bok till min mamma om konstn\u00e4rskolonin. Den skulle f\u00e5 stora konsekvenser f\u00f6r mitt liv &#8211; <em>Konstn\u00e4rskolonien p\u00e5 \u00c5land<\/em> av Hanna R\u00f6nnberg. Det var genom den som mitt intresse f\u00f6r \u00d6nningebykolonin och konstn\u00e4rsyrket f\u00f6ddes. Titeln utgavs av Otto Andersons F\u00f6rlaget Bro 1938, bara<\/p>\n<figure id=\"attachment_221\" aria-describedby=\"caption-attachment-221\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-221 size-medium\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/ronnberg-hanna-vaderkvarnar-1886-300x231.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"231\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/ronnberg-hanna-vaderkvarnar-1886-300x231.jpg 300w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/ronnberg-hanna-vaderkvarnar-1886-1024x789.jpg 1024w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/ronnberg-hanna-vaderkvarnar-1886-768x592.jpg 768w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/ronnberg-hanna-vaderkvarnar-1886.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-221\" class=\"wp-caption-text\">Hanna R\u00f6nnberg, V\u00e4derkvarnar i \u00d6nningeby, akvarell, 1886. Den f\u00f6rsta kolonisommaren m\u00e5lade R\u00f6nnberg den h\u00e4r akvarellen. \u00d6nningebymuseet. (Foto: Kjell Ekstr\u00f6m)<\/figcaption><\/figure>\n<p>ett \u00e5r innan krigsutbrottet. Kriget var med s\u00e4kerhet sk\u00e4let till att denna s\u00e5 medryckande ber\u00e4ttelse gl\u00f6mdes bort.<\/p>\n<p>Trots att jag var s\u00e5 ung uppslukades jag av boken. Jag hade aldrig tidigare h\u00f6rt talas om att s\u00e5 m\u00e5nga ber\u00f6mda konstn\u00e4rer hade bott och verkat i min hemby \u00d6nningeby. Victor Westerholm och hans sommarst\u00e4lle Tomtebo invid Lemstr\u00f6ms kanal k\u00e4nde man till, men om n\u00e5gon koloni talades det inte i byn. Troligen var det den h\u00e4r boken som f\u00f6dde mina konstn\u00e4rsdr\u00f6mmar, och den gav n\u00e4ring till tanken p\u00e5 ett museum kring konstn\u00e4rskolonin.<\/p>\n<h6>\u00d6nningebykolonins tillblivelse<\/h6>\n<p>Det var sommaren 1886 som \u00d6nningebykolonin kom till genom Victor Westerholms initiativ. Han skrev fr\u00e5n sin studieort D\u00fcsseldorf till Fredrik Ahlstedt och bj\u00f6d in honom till \u00c5land. Ahlstedt och hans fru var de f\u00f6rsta att komma, men snart ansl\u00f6t sig Elin Danielson, Hanna R\u00f6nnberg och Aleksander Federley. Fr\u00e5n Sverige kom Axel Andersson, sedermera k\u00e4nd under namnet J.A.G. Acke, helt oinbjuden till kolonin.<\/p>\n<p>Victor Westerholm h\u00f6ll till p\u00e5 det vackra n\u00e4set som f\u00f6rbinder Lemland och Jomala. De anslutande konstn\u00e4rerna skulle inkvarteras n\u00e5gonstans, och valet f\u00f6ll p\u00e5 g\u00e5rdarna i \u00d6nningeby. N\u00e4r Hanna R\u00f6nnberg anl\u00e4nde till byn tyckte hon f\u00f6rst att det inte var ett s\u00e4rskilt tilltalande st\u00e4lle; \u201dtorrt, torrt som i en \u00f6ken\u201d, skrev hon. Men\u00a0efter att ha bekantat sig med omgivningarna var hon s\u00e5ld \u2013 hon skulle \u00e5terv\u00e4nda till byn \u00e4nnu p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n<figure id=\"attachment_222\" aria-describedby=\"caption-attachment-222\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignleft\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-222 size-medium\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/westmanRadmanso-300x206.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"206\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/westmanRadmanso-300x206.jpg 300w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/westmanRadmanso-1024x703.jpg 1024w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/westmanRadmanso-768x528.jpg 768w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/westmanRadmanso-1536x1055.jpg 1536w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/westmanRadmanso-2048x1407.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-222\" class=\"wp-caption-text\">Edvard Westman, R\u00e5dmans\u00f6, olja p\u00e5 duk, 1903. Den svenska konstn\u00e4ren Edvard Westman deltog aktivt i \u00d6nningebykolonin fr\u00e5n 1887 till sekelskiftet 1900. Han skildrade ofta allmogens sk\u00f6rdelandskap med snesar, eller st\u00f6rar som de kallas p\u00e5 \u00c5land. \u00d6nningebymuseet. (Foto: Kjell Ekstr\u00f6m)<\/figcaption><\/figure>\n<p>De sex f\u00f6rsta \u00e5ren var de intensivaste i konstn\u00e4rsgruppen som existerade med oj\u00e4mn intensitet \u00e4nda fram till f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott som satte punkt f\u00f6r konstn\u00e4rskollektivet.N\u00e4rmare fyrtio konstn\u00e4rer \u2013 b\u00e5de svenska och finl\u00e4ndska &#8211; har hittills kunnat dokumenteras som \u201d\u00d6nningebykolonister\u201d. En del kom bara en g\u00e5ng, medan andra deltog flera \u00e5r. Till de senare h\u00f6r till exempel de svenska m\u00e5larna Edvard Westman och Anna Wengberg, liksom finl\u00e4ndarna Eva Topelius och Elin Danielson. \u00c5ren 1906\u20131913 bes\u00f6ktes \u00e4ven \u00d6nningeby av estniska konstn\u00e4rer och f\u00f6rfattare, men det \u00e4r oklart i vilken grad de hade kontakt med de konstn\u00e4rskolonin.<\/p>\n<h6>Museum \u00f6ver \u00d6nningebykolonin grundas<\/h6>\n<p>N\u00e4r jag var 20 \u00e5r blev \u00f6nningebyg\u00e5rden Jonesas tom, d\u00e5 den siste bonden Lennart Karlsson gick ur tiden. Han var ogift och testamenterade hemmanet till en brorson i grannbyn. Den nya \u00e4garen hade ingen anv\u00e4ndning f\u00f6r g\u00e5rdsbyggnaderna och han erbj\u00f6d \u00f6nningebyborna att arrendera mang\u00e5rdsbyggnaden som hembygdsg\u00e5rd. En hembygdsf\u00f6rening bildades 1982, och n\u00e4r \u00d6nningebykolonins hundra\u00e5rsminne 1986 uppm\u00e4rksammades med ett \u00e5l\u00e4ndskt frim\u00e4rke gav den unga hembygdsf\u00f6reningen ut boken <em>\u00d6nningebykolonin 100 \u00e5r<\/em> \u2013 n\u00e4stan 50 \u00e5r efter R\u00f6nnbergs bok. Den stora uppm\u00e4rksamhet boken fick i pressen i Finland sporrade f\u00f6reningen. P\u00e5 en studieresa till Skagen \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 besl\u00f6ts att det var dags att grunda ett museum \u00f6ver \u00d6nningebykolonin i den gamla stenladug\u00e5rden p\u00e5 Jonesas.<\/p>\n<p>S\u00e5 h\u00e4r i efterhand, n\u00e4r jag tittar p\u00e5 fotografier hur det s\u00e5g ut p\u00e5 platsen f\u00f6r museet, f\u00f6rst\u00e5r jag inte hur vi v\u00e5gade satsa. Ladug\u00e5rden arrenderades p\u00e5 30 \u00e5r och det totalt f\u00f6rfallna huset var i stort behov av renovering. Dessutom hade f\u00f6reningen ingen konstsamling att visa. En akvarell av Hanna R\u00f6nnberg fr\u00e5n 1887 hade ink\u00f6pts och Victor Westerholms yngsta dotter Maja-Stina Svensson hade sk\u00e4nkt en samling teckningar ur faderns skissb\u00f6cker till f\u00f6reningen, men det var allt. F\u00f6rsommaren 1992 slog museet upp portarna; den f\u00f6rsta utst\u00e4llningen bestod av inl\u00e5nade verk fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l lokala samlingar som verk fr\u00e5n \u00c5bo konstmuseum.<\/p>\n<p>S\u00e5 sm\u00e5ningom v\u00e4xte den egna konstsamlingen. M\u00e5lningar k\u00f6ptes in p\u00e5 auktioner i Helsingfors och Stockholm \u2013 n\u00e4stan ingenting av konstn\u00e4rernas produktion fanns kvar i byn sedan kolonins dagar. Landskapets och kommunens inst\u00e4llning till museisatsningen var njugg och rentav negativ. Med tiden har Landskapsregeringen \u00e4ndrat attityd och kulturdelegationen ger varje \u00e5r ett verksamhetsbidrag f\u00f6r museiverksamheten.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n och med 2002 har museets v\u00e4nf\u00f6rening varit en viktig del av verksamheten. Flera betydande donationer har emottagits under \u00e5ren. Den st\u00f6rsta stod Irina Orre f\u00f6r. Hon testamenterade s\u00e5v\u00e4l pengar, aktier som tavlor till museet.<\/p>\n<h6>Museets tillv\u00e4xt och nul\u00e4ge<\/h6>\n<p>Sommaren 1999 togs \u00d6nningebymuseets tillbyggnad i bruk, och nio \u00e5r senare var det igen dags f\u00f6r utvidgning av museibyggnaden som d\u00e5 \u00e4ntligen fick ett brands\u00e4kert konstmagasin och ytterligare ett utst\u00e4llningsutrymme, R\u00f6da rummet. Den h\u00e4r sommaren \u00e4r det dags att ta i bruk \u00e4nnu en utst\u00e4llningssal, d\u00e5 den s\u00e5 kallade Hilma-salen invigs den 8 juni 2025. Det nya utrymmet har d\u00f6pts efter Victor Westerholms fru Hilma f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma hennes insatser f\u00f6r konstn\u00e4rskolonin. Hon var inte ut\u00f6vande konstn\u00e4r, men utan hennes varma och v\u00e4lkomnande v\u00e4rdskap hade kolonin inte fortlevt.<\/p>\n<figure id=\"attachment_220\" aria-describedby=\"caption-attachment-220\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignleft\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-220 size-medium\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/IMG_7071-300x209.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"209\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/IMG_7071-300x209.jpg 300w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/IMG_7071-1024x714.jpg 1024w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/IMG_7071-768x535.jpg 768w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/IMG_7071-1536x1070.jpg 1536w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2025\/05\/IMG_7071.jpg 1729w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-220\" class=\"wp-caption-text\">\u00d6nningebymuseet i Jomala p\u00e5 \u00c5land \u00e4r inrymt i Jonesas gamla stenladug\u00e5rd som under flera repriser byggts ut. L\u00e4ngst till v\u00e4nster ses den senaste tillbyggnaden, &#8221;Hilma-salen&#8221;, som invigs 8 juni 2025. (Foto: Kjell Ekstr\u00f6m)<\/figcaption><\/figure>\n<p>Just nu p\u00e5b\u00f6rjas arbetet med de nya utst\u00e4llningarna i Hilma-salen. Det blir en bred presentation d\u00e4r alla hittills k\u00e4nda konstn\u00e4rer i kolonin uppm\u00e4rksammas. D\u00e4rtill inreds ett litet minnesrum \u00f6ver Hanna R\u00f6nnberg. Joel Pettersson som gick i l\u00e4ra f\u00f6r Victor Westerholm f\u00e5r en egen h\u00f6rna. Konstsamlingen har vuxit till n\u00e4rmare 500 nummer, s\u00e5 det finns mycket att plocka fram ur det \u00f6verfulla magasinet.<\/p>\n<p>Jag har varit engagerad i hembygdsf\u00f6reningen sedan starten och fungerat som dess ordf\u00f6rande sedan 1989. Ofta f\u00e5r vi fr\u00e5gan hur en liten f\u00f6rening kunnat driva ett s\u00e5 omfattande museiprojektet &#8211; svaret \u00e4r ideellt arbete. N\u00e4stan allt arbete i f\u00f6reningen har utf\u00f6rts av frivilliga krafter, medan de medel som kommit in har satsats p\u00e5 byggnaderna och konstsamlingen. Utan detta arbete och gener\u00f6sa donationer hade museets utveckling inte varit m\u00f6jlig. \u00a0F\u00f6rhoppningen \u00e4r att museiprojektet har bidragit till \u00f6kad kunskap om Victor Westerholm och den konstn\u00e4rsgrupp som samlades i \u00d6nningeby. Deras verksamhet fick stor betydelse f\u00f6r konsten i Finland, s\u00e4rskilt genom introduktionen av det franskinspirerade friluftsm\u00e5leriet.<\/p>\n<p>V\u00e4lkommen p\u00e5 bes\u00f6k till ett gemytligt museum som visar betagande konst i den milj\u00f6 d\u00e4r den en g\u00e5ng skapades!<\/p>\n<p><em>Kjell Ekstr\u00f6m<br \/>\n<\/em><em>ordf\u00f6rande f\u00f6r \u00d6nningeby hembygdsf\u00f6rening, konstn\u00e4r och f\u00f6rfattare<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P\u00e5 den \u00e5l\u00e4ndska landsbygden v\u00e4xte under slutet av 1800-talet fram en ovanlig konstn\u00e4rlig gemenskap. \u00d6nningebykolonin, ledd av m\u00e5laren Victor Westerholm, blev en plats d\u00e4r konstn\u00e4rer fr\u00e5n b\u00e5de Finland och Sverige samlades f\u00f6r att m\u00e5la, leva och inspireras av den \u00e5l\u00e4ndska naturen. H\u00e4r tog det franska friluftsm\u00e5leriets id\u00e9er form i nordisk tappning. N\u00e4r jag var liten &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/2025\/05\/05\/en-bok-som-vackte-min-passion-for-onningebykolonin-pa-aland\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">\u00d6nningebykolonin p\u00e5 \u00c5land<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-216","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/216","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/users\/523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=216"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/216\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":224,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/216\/revisions\/224"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=216"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=216"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=216"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}