{"id":205,"date":"2024-09-18T11:07:58","date_gmt":"2024-09-18T11:07:58","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/?p=205"},"modified":"2024-09-18T11:07:58","modified_gmt":"2024-09-18T11:07:58","slug":"att-skriva-in-esoterism-och-ockultism-i-konsthistorien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/2024\/09\/18\/att-skriva-in-esoterism-och-ockultism-i-konsthistorien\/","title":{"rendered":"Att skriva in esoterism och ockultism i konsthistorien"},"content":{"rendered":"

Jag forskar om konst inte bara som konsthistoriker, utan ocks\u00e5 som religionsforskare specialiserad p\u00e5 esoterism och ockultism. Dessa termer h\u00e4nvisar till en dold, andlig kunskap som inte alla k\u00e4nner till. Esoterisk kunskap eller konst \u00e4r inte helt dold – d\u00e5 skulle vi inte veta n\u00e5got om den. N\u00e4r man forskar om konst och esoterism fokuserar man ofta p\u00e5 konstverk och debatter som inneh\u00e5ller en sp\u00e4nning mellan det dolda och det synliga, eller mellan det hegemoniska och det subversiva. Liknande fenomen ben\u00e4mns ofta med termer som ockultism, mysticism, magi och det \u00f6vernaturliga. Esoterism studeras vanligtvis i samband med olika r\u00f6relser och str\u00f6mningar, t.ex. spiritualism, teosofi, frimureri eller psykisk forskning, som senare b\u00f6rjade kallas parapsykologi. Var och en av dessa r\u00f6relser har spelat en viktig roll inom konsten efter 1800-talet.<\/p>\n

\"\"
Sigrid af Forselles monumentala reliefserie avbildar sj\u00e4lens och m\u00e4nsklighetens \u00e5terkomst till sitt ursprungliga gudomliga hem fr\u00e5n jordelivets kaos. Sigrid af Forselles, M\u00e4nniskornas strid, motiv ur Eddan, Ragnar\u00f6k, ca 1890-talet. Finlands Nationalgalleri. Bild: Finlands Nationalgalleri \/ Hannu Aaltonen.<\/figcaption><\/figure>\n

Under 2000-talet har esoterismens viktiga roll i den moderna konstens historia blivit alltmer erk\u00e4nd och under de senaste \u00e5ren har ny forskning i \u00e4mnet tillkommit i allt snabbare takt. Intresset har s\u00e4rskilt riktats mot den svenska konstn\u00e4ren Hilma af Klint, som har setts som en v\u00e4lkommen brytning med modernismens manliga narrativ. I allm\u00e4nna faktab\u00f6cker beskrivs entusiastiskt hur af Klint skapade abstrakt konst under andev\u00e4rldens ledning tidigare \u00e4n Wassily Kandinsky, Piet Mondrian och Franti\u0161ek Kupka. Inom forskningen har fenomenet unders\u00f6kts p\u00e5 ett mer m\u00e5ngfacetterat s\u00e4tt.<\/p>\n

I Hilma af Klints efterf\u00f6ljd har ocks\u00e5 flera andra kvinnor med intresse f\u00f6r esoterism, s\u00e5som Leonora Carrington och Ithell Colquhoun, stigit fram som stj\u00e4rnor inom konst och esoterism och f\u00f6r\u00e4ndrat uppfattningen om surrealismens historia. I Finland finns till exempel Meri Genetz och Ilona Harima bland konstn\u00e4rerna med ett djupt intresse f\u00f6r esoterism, vars fascinerande konstverk och material jag har f\u00f6rdjupat mig i under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

\"\"
Avskilda kroppsdelar och genomskinliga, besl\u00f6jade kroppar var bekanta f\u00f6r konstn\u00e4rerna fr\u00e5n det spiritualistiska bildspr\u00e5ket i slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. Magnus Enckell, Huvud (Bruno Aspelin), 1894. Finlands Nationalgalleri. Bild: Finlands Nationalgalleri \/ Hannu Pakarinen.<\/figcaption><\/figure>\n

I FiKon-projektet skrivs esoterism in som en viktig del av den moderna konstens historia. Jag var inbjuden till tidiga planeringsm\u00f6ten f\u00f6r en publikation om 1900-talets konst och \u00e4mnet har diskuterats d\u00e4refter. Till boken skrev jag en artikel som introducerar nyckelteman inom konst och esoterism och konstn\u00e4rer som inspirerats av dem fr\u00e5n slutet av 1800-talet fram\u00e5t \u2013 fr\u00e5n Sigrid af Forselles och Akseli Gallen-Kallela till Ester Helenius, Edwin Lyd\u00e9n och Anitra Lucander, bland andra. \u00c4ven om jag n\u00e4mner m\u00e5nga av konstn\u00e4rerna endast vid namn, ger artikeln en uppfattning om hur utbrett fenomenet esoterism \u00e4r i den finska konsthistorien. \u00c4mnet behandlas ocks\u00e5 i andra artiklar. Publikationen inneh\u00e5ller \u00e4ven en termlista som jag har utarbetat f\u00f6r att hj\u00e4lpa konsthistoriker att g\u00e5 vidare i djungeln av olika esoteriska str\u00f6mningar.<\/p>\n

Kopplingarna mellan konst och esoterism har det naturligtvis skrivits om tidigare, trots att \u00e4mnet inte har varit en del av den konsthistoriska forskningens huvudf\u00e5ra. Ett viktigt kapitel i historien om konst och esoterism \u00e4r Sixten Ringboms pionj\u00e4rarbete i \u00e4mnet vid \u00c5bo Akademi och Donnerska institutet. Redan p\u00e5 1960-talet lyfte Ringbom fram sambanden mellan abstrakt konst och esoterism och var med om att skapa en internationell medvetenhet om \u00e4mnet. \u00c4ven om Ringboms arbete \u00e4r mer k\u00e4nt internationellt b\u00f6r konsthistoriker Salme Sarajas-Korte ocks\u00e5 betraktas som en av de fr\u00e4msta experterna p\u00e5 omr\u00e5det. Tack vare hennes doktorsavhandling, som publicerades 1966, har f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r kopplingarna mellan esoterism och den symbolistiska konsten i Finland beh\u00e5llits inom konsthistorieskrivningen fram till idag.<\/p>\n

I m\u00e5nga publikationer har enskilda finl\u00e4ndska konstn\u00e4rers intresse f\u00f6r esoterism diskuterats – ofta med hj\u00e4lp av olika eufemismer. I st\u00e4llet f\u00f6r esoterism eller ockultism har konstn\u00e4rernas verk setts inneh\u00e5lla naturmysticism, panteism eller shamanism. Konsthistoriker med djupare k\u00e4nnedom om esoterism har dock varit och \u00e4r fortfarande f\u00e5. I min artikel f\u00f6r FiKon-projektet sammanfattar jag tidigare forskning och lyfter \u00e4ven fram nya namn och f\u00f6reteelser som jag sj\u00e4lv har st\u00f6tt p\u00e5 under \u00e5ren. Det finns gott om forskning att g\u00f6ra l\u00e5ngt in i framtiden f\u00f6r de som \u00e4r intresserade av \u00e4mnet.<\/p>\n

\"\"
Esoterismen m\u00e4rktes inte alltid p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt tydligt s\u00e4tt i verken av de konstn\u00e4rer som var intresserade av den. Meri Genetz, Solrosor och en tr\u00e4skulptur, ca 1930-talet. Finlands Nationalgalleri. Bild: Finlands Nationalgalleri \/ Yehia Eweis.<\/figcaption><\/figure>\n

Att studera konst och esoterism \u00e4r dock varken enkelt eller snabbt \u2013 och det ska det inte heller vara. Forskningen om esoterismen utvecklades till en egen akademisk disciplin f\u00f6rst p\u00e5 1990-talet. Forskningsf\u00e4ltet hade l\u00e4nge pl\u00e5gats av bland annat olika mots\u00e4ttningar, som man \u00e4n idag kan h\u00f6ra ekon av i den konsthistoriska debatten. Vissa forskare har st\u00e4mplat esoterism som irrationell humbug. Andra tror att den esoteriska kunskapen inneh\u00e5ller en djupare andlig visdom. I forskningen om konst och esoterism b\u00f6r s\u00e5dana mots\u00e4ttningar behandlas som intressanta analysobjekt snarare \u00e4n som v\u00e4rdefulla synpunkter. Esoterism \u00e4r ett fascinerande fenomen som kan studeras p\u00e5 samma neutrala s\u00e4tt som konstn\u00e4rernas f\u00f6rh\u00e5llande till t.ex. politiken.<\/p>\n

I forskningen om konst och esoterism har noggrant arkivarbete och, n\u00e4r det g\u00e4ller mer samtida konst, etnografiska metoder sin viktiga plats. F\u00f6r att p\u00e5 ett trov\u00e4rdigt s\u00e4tt kunna unders\u00f6ka konstn\u00e4rernas kopplingar till esoterism och ockultism \u00e4r det viktigt att studera deras konst, kreativa processer och uppfattningar om dessa. Det handlar inte bara om konstn\u00e4rens avsikter utan ocks\u00e5 om den samtida kontexten \u2013 vad och hur esoterism diskuterades p\u00e5 den tiden. F\u00f6rutom de olika esoteriska str\u00f6mningarna m\u00e5ste forskaren ocks\u00e5 k\u00e4nna till den tidens ockultur, d\u00e4r esoteriska id\u00e9er cirkulerar p\u00e5 mer popul\u00e4r niv\u00e5, t.ex. i tidningar, sk\u00f6nlitteratur eller allm\u00e4n visuell kultur. Detta g\u00f6r forskningen om konst och esoterism b\u00e5de l\u00e5ngsam och kr\u00e4vande. Men esoterism har kommit f\u00f6r att stanna i den moderna konstens historia och dess skrivande.<\/p>\n

Nina Kokkinen<\/p>\n

Forskardoktor vid Donnerska institutet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag forskar om konst inte bara som konsthistoriker, utan ocks\u00e5 som religionsforskare specialiserad p\u00e5 esoterism och ockultism. Dessa termer h\u00e4nvisar till en dold, andlig kunskap som inte alla k\u00e4nner till. Esoterisk kunskap eller konst \u00e4r inte helt dold – d\u00e5 skulle vi inte veta n\u00e5got om den. N\u00e4r man forskar om konst och esoterism fokuserar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Att skriva in esoterism och ockultism i konsthistorien<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/users\/523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=205"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":209,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions\/209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}