{"id":147,"date":"2023-02-03T14:03:34","date_gmt":"2023-02-03T14:03:34","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/?p=147"},"modified":"2023-02-03T14:03:34","modified_gmt":"2023-02-03T14:03:34","slug":"1700-talets-granser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/2023\/02\/03\/1700-talets-granser\/","title":{"rendered":"1700-talets gr\u00e4nser"},"content":{"rendered":"

FiKon-projektet aktualiserar fr\u00e5gan: vad \u00e4r \u201dkonsten i Finland\u201d, \u201dfinsk konst\u201d, \u201dden finl\u00e4ndska konsten\u201d? Och dess historia? Fr\u00e5gorna vad som \u00e4r konst och vad som \u00e4r Finland f\u00e5r olika svar f\u00f6r olika \u00e5rhundraden \u2013 om man \u00f6verhuvudtaget skall h\u00e5lla nationalstaten och dess territorium enligt 1800-talets ideal som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r konsthistorien.<\/p>\n

Som \u201dkonstprovins\u201d<\/strong> var 1700-talets Finland en del av tv\u00e5 mycket olika rikens periferi. Sverige hade str\u00e4ckt sig fr\u00e5n Ingermanland, Livland, Pommern och Sk\u00e5ne till Norge och Lappland, ett litet imperium. Ryssland var ett stort imperium p\u00e5 uppg\u00e5ng med nyer\u00f6vrade gr\u00e4nsprovinser, \u00f6stligaste Finland bland dem. B\u00e5da rikena var starkt centralstyrda ifr\u00e5ga om publika byggnader, stadsplanering, f\u00e4stningar och milit\u00e4rarkitektur. 1700-talets Finland hade en svensk del och efter<\/p>\n

\"\"
Svenskt i Finland: Kongl. Wasa hovr\u00e4tt, Gustav III:s stora demonstration av kungamaktens och lagens \u00f6verh\u00f6ghet. Fasadinskriptionen helgar nybyggnaden \u00e5t Themis, r\u00e4ttens gudinna. Ritning av Carl Fredrik Adelcrantz, 1776, orig. Riksarkivet, Stockholm.<\/figcaption><\/figure>\n

1721 och 1743 en rysk del, Gamla Finland \u00f6ster om Kymmene \u00e4lv. De tv\u00e5 slogs ihop 1812 till ett enda storfurstend\u00f6me, med en \u00f6stgr\u00e4ns vid Ladoga och S:t Petersburg. Det v\u00e4stliga Nya Finland hade tidigare varit en integrerad del av Sverige, till en del direkt inom Stockholms influensomr\u00e5de.<\/p>\n

M\u00e5nga landm\u00e4rken i den finl\u00e4ndska arkitekturhistorien kan f\u00f6rst\u00e5s enbart fr\u00e5n ett huvudstadsperspektiv. De tv\u00e5 furstesuver\u00e4nerna och upplysta despoterna Gustav III och Katarina II regerade ocks\u00e5 \u00f6ver de offentliga byggnaderna, de godk\u00e4nde projekt och enskilda ritningar. Vi har minnesm\u00e4rken som \u00e4r hypersvenska: Sveaborg, hovr\u00e4ttshuset i Vasa, akademihuset i \u00c5bo. De ing\u00e5r i den svenska historien och den svenska konsthistorien. \u201dSvensk\u201d h\u00e4r i betydelsen \u201dh\u00e4nf\u00f6rande sig till Sverige\u201d, inte till nation eller nationalitet. Vi har minnesm\u00e4rken som \u00e4r hyperryska och som p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt ing\u00e5r i rysk historia och konsthistoria: Viborgs kyrkor och nybyggnader i slutet av 1700-talet, milit\u00e4rsamh\u00e4llet Ruotsinsalmi, Fredrikshamn, den \u00f6vriga milit\u00e4rarkitekturen i Gamla Finland, med den rysk-palladianska S:t Nikolauskyrkan i Kotka som ett f\u00f6rn\u00e4mt exempel.<\/p>\n

\"\"
Ryskt i Finland: S:t Nikolauskyrkan i den ryska sk\u00e4rg\u00e5rdsflottans f\u00e4stningssamh\u00e4lle vid nuvarande staden Kotka, ritad i Amiralitetets byggnadskontor av arkitekt Jakov Perrin 1799. Foto: P.O. Welin. Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n

Gr\u00e4nserna mellan Sverige och Ryssland<\/strong> s\u00e4krades milit\u00e4rt av b\u00e4gge parter genom f\u00e4stningsbyggen och hela nya f\u00e4stningsst\u00e4der, utf\u00f6rda enligt de allm\u00e4nna paradigm som r\u00e5dde i de tv\u00e5 rikena. Men arkitekturen kunde vara gr\u00e4ns\u00f6verskridande. De finl\u00e4ndska korskyrkorna och dubbelkorskyrkorna av tr\u00e4 fann sin v\u00e4g obehindrat till det ryska Finland och \u00e4nda till Ingermanland s\u00f6der om Petersburg.<\/p>\n

\"\"
Interi\u00f6r av St. Nikolaus, vy mot ikonostasen. Foto: Rainer Knapas<\/figcaption><\/figure>\n

De svenska och de ryska arkitekturprincperna kunde existera parallellt i Gamla Finlands st\u00e4der, de kan \u00e4n i dag studeras i Villmanstrand eller Fredrikshamn. Fr\u00e5n 1770-talet fram\u00e5t stod den ryska milit\u00e4ringenj\u00f6rsf\u00f6rvaltningen f\u00f6r en upps\u00e4ttning nybyggnader f\u00f6r Villmanstrands f\u00e4stning, enligt m\u00f6nsterritningar f\u00f6r hela riket. Den ryska kyrkan planerades separat, med alternativ i rysk-typisk barockklassicism. N\u00e4stan samtidigt byggdes en stor, folkligt-finsk dubbelkorskyrka av tr\u00e4 f\u00f6r Lappvesi f\u00f6rsamling, inom synh\u00e5ll fr\u00e5n f\u00e4stningen.<\/p>\n

\u00c4r detta den internal colonization<\/em>, som man brukar tala om ifr\u00e5ga om Rysslands historia, aggressivt f\u00f6rtryck och inlemmande av rikets nya finl\u00e4ndska provins eller h\u00f6glovligt fr\u00e4mjande av byggnadskonsten i rikets tj\u00e4nst? Och hur \u00e4r det egentligen med Sveaborg, hovr\u00e4ttshuset i Vasa eller akademihuset i \u00c5bo, \u00e4r de sm\u00e5imperialistiska maktdemonstrationer, architectural power<\/em>? P\u00e5 1930-talet bevisade redan Heikki Klemetti hur det finska folkets skapande konstvilja, taidetahto<\/em>, kuvades av \u00d6verintendents\u00e4mbetet, n\u00e4r det g\u00e4llde byggandet av korskyrkor och klockstaplar av tr\u00e4.<\/p>\n

Ett imperium har sin egen struktur,<\/strong> forskaren m\u00e5ste v\u00e4lja sin utsiktspunkt: lokala enskildheter kan f\u00f6rst\u00e5s bara inom helheterna. F\u00f6r att se konstens hela processhistoria f\u00f6re och efter 1809 beh\u00f6ver vi b\u00e5de kungahus, slottsherrar och b\u00f6nder, \u00f6verintendenter, byggm\u00e4stare, konterfejare och plankstrykare. N\u00e4r v\u00e5ra tv\u00e5 konsthuvudst\u00e4der p\u00e5 1700-talet nu befinner sig utomlands f\u00f6rloras de l\u00e4tt ur sikte. En envis nationell smalsyn har l\u00e4nge lagt sig \u00f6ver Finlands konsthistoria och st\u00e4ngt in den bakom det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga landets gr\u00e4nser fr\u00e5n 1917\/1939. Detta har lett till en l\u00e5ngvarig Landespartikularismus<\/em>, en \u00f6verbetoning och sj\u00e4lvkonstruering av \u201ddet finska\u201d och ett avvisande av de tv\u00e5 rikssammanhang som g\u00e4llde p\u00e5 1700-talet mellan Stockholm och S:t Petersburg.<\/p>\n

Rainer Knapas
\n<\/strong>FL<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

FiKon-projektet aktualiserar fr\u00e5gan: vad \u00e4r \u201dkonsten i Finland\u201d, \u201dfinsk konst\u201d, \u201dden finl\u00e4ndska konsten\u201d? Och dess historia? Fr\u00e5gorna vad som \u00e4r konst och vad som \u00e4r Finland f\u00e5r olika svar f\u00f6r olika \u00e5rhundraden \u2013 om man \u00f6verhuvudtaget skall h\u00e5lla nationalstaten och dess territorium enligt 1800-talets ideal som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r konsthistorien. Som \u201dkonstprovins\u201d var 1700-talets Finland en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa 1700-talets gr\u00e4nser<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-147","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/147","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/users\/523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=147"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/147\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":151,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/147\/revisions\/151"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=147"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=147"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=147"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}