![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2022\/10\/Gravmonumnet-over-Katarina-Jagellonica-i-Uppsala-domkyrka-225x300.jpg\")
F\u00f6rsta anteckningen om att marmor fr\u00e5n Finland anv\u00e4ndes i ett gravmonument \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet. D\u00e5 r\u00e4knades drottning Katarina Jagellonicas gravmonument av \u201dFinlandz marmor\u201d i Uppsala domkyrkan till \u201dm\u00e4rkv\u00e4rdigheterna\u201d som en bes\u00f6kare b\u00f6r se. (Johan Eenberg, Kort ber\u00e4ttelse af de m\u00e4rkw\u00e4rdigste saker som f\u00f6r de fr\u00e4mmande \u00e4re at besee och f\u00f6rnimma uti Upsala stad och n\u00e4st om gr\u00e4nsande orter, 1703\u20131704.<\/em>) Gravmonumentet uppf\u00f6rdes under Johan III:s \u00f6vervakning och stod inte helt klart vid drottningens begravning 1584, men kolonnerna var h\u00f6gst antagligen p\u00e5 plats.<\/p>\n Av betydligt senare datum \u00e4r uppt\u00e4ckten att det \u00e4ven i epitafiet \u00f6ver f\u00e4ltmarskalk Pontus De la Gardie (1520\u20131585) och Sofia Gyllenhielm (1559\u20131583) i domkyrkan i Tallinn finns marmor som med stor sannolikhet h\u00e4rstammar fr\u00e5n Vestlax. Till De la Gardies fr\u00e4msta bedrifter h\u00f6r segern vid Narva den 6 september 1581, som innebar att Sverige d\u00e4refter beh\u00e4rskade Finska viken. Han omkom n\u00e4r b\u00e5ten kantrade i floden Narova d\u00e5 han var p\u00e5 v\u00e4g mot Narva efter fredsf\u00f6rhandlingarna med ryssarna. De la Gardies maka Sofia var Johan III:s dotter med Karin Hansdotter. Detta kan ha bidragit till att kungen tre \u00e5r efter f\u00e4ltmarskalkens d\u00f6d anlitade Arent Passar att hugga ett gravmonument \u00f6ver tidens st\u00f6rsta hj\u00e4lte.<\/p>\n Monumentet fr\u00e5n 1595 st\u00e5r idag till h\u00f6ger om altaret i domkyrkan och best\u00e5r av en tumba med makarnas liggande figurer p\u00e5 t\u00e4ckplattan. De f\u00f6r ren\u00e4ssanstiden typiska gavlarna g\u00f6r att monumentet p\u00e5minner om en parads\u00e4ng. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom tumban finns en minnestavla med fyra kolonnetter av r\u00f6d\u00e5drad marmor i mittersta v\u00e5ningen. Gravmonumentet har tillskrivits Arent Passer och estnisk Orgita marmor. Juhan Maiste anser dock, p\u00e5 basen av den oj\u00e4mna niv\u00e5n p\u00e5 utf\u00f6randet, att tv\u00e5 bildhuggare varit involverade och att de anv\u00e4nt tv\u00e5 olika stenmaterial. (https:\/\/ojs.utlib.ee\/index.php\/bjah\/article\/view\/BJAH.2014.8.02<\/a>)<\/p>\n R\u00e4tt nyligen kunde jag konstatera att kvaliteten p\u00e5 b\u00e5de material och polering \u00e4r h\u00f6g i de fyra kolonnettskaften. De har ocks\u00e5 den f\u00f6r vestlaxmarmor karakteristiska f\u00e4rgen. D\u00e4rtill \u00e4r de i den bandade och veckade marmorn f\u00f6rekommande tunna skikten av h\u00e5rdare silikatmaterial \u00e4ven klart synliga. En egenskap som, enligt statsgeolog Sten-Anders Smeds, f\u00f6renar bevarade byggnadsdetaljer med berget invid stenbrottet i Vestlax. Glansen har bevarats och kolonnetterna syns p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll i domkyrkan.<\/p>\n P\u00e5 framsidan av tumban finns en bild av slaget vid Narva. Den ger monumentet ett politiskt v\u00e4rde, och riklig anv\u00e4ndning av marmor visar p\u00e5 h\u00f6g social status. Med minnesm\u00e4rket \u00f6ver den mest ansedda krigshj\u00e4lten f\u00f6revigade Johan III ocks\u00e5 Sveriges n\u00e4rvaro i Estland. Marmorkolonnetterna i Pontus De la Gardie och Sofia Gyllenhielms gravmonument bekr\u00e4ftar d\u00e4rtill att marmor fr\u00e5n Finland anv\u00e4ndes n\u00e4r kungamakten ville bef\u00e4sta och f\u00f6rst\u00e4rka sin position med konstn\u00e4rliga medel.<\/p>\n Eva Johansson<\/em><\/p>\n FD fr\u00e5n \u00c5A, fri forskare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Under Vasatiden var kungarna i stort behov av att manifestera sin makt inf\u00f6r b\u00e5de unders\u00e5tar och utl\u00e4ndska regenter. \u00c4ven gravmonumenten blev en del av formandet av rikets identitet. Med praktfulla gravmonument \u00f6ver kungligheter och krigsherrar fick minnet av dem en evig plats i historien. Monumenten fick en konstn\u00e4rlig form och gjordes av dyrbara material. I … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Gravmonument med kolonner av finl\u00e4ndsk marmor konkretiserade ny bild av Sverige under 1500-talets senare del<\/span> ![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-content\/uploads\/sites\/196\/2022\/10\/Gravmonumnet-over-Pontus-De-la-Gardie-och-Sofia-Gyllenhielm-i-Tallinns-domkyrka-225x300.jpg\")