{"id":102,"date":"2022-06-07T08:06:40","date_gmt":"2022-06-07T08:06:40","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/?p=102"},"modified":"2022-06-07T10:03:48","modified_gmt":"2022-06-07T10:03:48","slug":"vart-forsvann-medeltiden-fran-vara-stader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/2022\/06\/07\/vart-forsvann-medeltiden-fran-vara-stader\/","title":{"rendered":"Vart f\u00f6rsvann medeltiden fr\u00e5n v\u00e5ra st\u00e4der?"},"content":{"rendered":"

D\u00e5 man idag talar om det bebyggda medeltida Finland, t\u00e4nker de flesta p\u00e5 v\u00e5ra strategiskt placerade men idag, i all ensamhet, utstickande medeltida slott och gr\u00e5stenskyrkor. \u00d6vriga sp\u00e5r av samtiden ser vi just inte, allra minst av urban bebyggelse. Inte ens i \u00c5bo som var betydelsefull som stiftsstad och hade omfattande, etablerade handels<\/p>\n

\"\"
Klostermellangatan i \u00c5bo fr\u00e5n gamla stortorget mot Nunnegatan. Den idag korta gatstumpen har kvar sin medeltida pr\u00e4gel. Under medeltiden gick gatan fr\u00e5n stortorget till St. Olofs dominikanerkloster i Kaskisbacken.<\/figcaption><\/figure>\n

kontakter med \u00f6stersj\u00f6l\u00e4nderna.\u00a0 Avundsjukt str\u00f6var d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ngen finl\u00e4ndsk turist omkring innanf\u00f6r den bastanta ringmuren i medeltida Visby eller i gamla stan i Tallinn. Fast\u00e4n mycket blivit ombyggt under senare tider finns medeltidspr\u00e4geln i dessa st\u00e4der starkt kvar i slingrande, smala gr\u00e4nder och bastanta stenmurar i bevarade hus och slumrande ruiner. K\u00e4nslan av g\u00e5ngna tider \u00e4r s\u00e5 p\u00e5taglig att man n\u00e4stan kan vidr\u00f6ra den. \u201d\u00c5h, vad fint det \u00e4r! Varf\u00f6r har vi inte n\u00e5gon medeltida stad som denna?\u201d<\/p>\n

I sj\u00e4lva verket grundades sex st\u00e4der i Finland under medeltiden: \u00c5bo, Ulfsby, Borg\u00e5, Viborg, Raumo och till sist N\u00e5dendal. Antalet \u00e4r litet i j\u00e4mf\u00f6relse med antalet grundade st\u00e4der i rikets v\u00e4stra del, d\u00e4r det i slutet av medeltiden fanns 37 st\u00e4der. St\u00e4derna i Finland var sm\u00e5 men av betydelse f\u00f6r handel, kyrkan och kronan. St\u00f6rst var \u00c5bo med dryga 2 200 inv\u00e5nare. Bebyggelsem\u00e4ssigt var \u00c5bo ocks\u00e5 st\u00f6rst, vilket man kan ana sig till d\u00e5 man ser slottet vid \u00e5ns mynning och domkyrkan p\u00e5 sin kulle. Men vart har allt annat f\u00f6rsvunnit?<\/p>\n

I Finland har man genom tiderna enligt tradition byggt i tr\u00e4.<\/strong> S\u00e5 gjorde man ocks\u00e5 i st\u00e4derna d\u00e4r fr\u00e4mst kyrkorna och n\u00e5gon eventuell f\u00f6rsvarsanl\u00e4ggning byggdes i sten. I \u00c5bo och Viborg har man hittat rester av medeltida stenk\u00e4llare och grunder till handelshus i sten, men ocks\u00e5 i dessa st\u00e4der torde tr\u00e4et \u00e4nd\u00e5 ha dominerat under stora delar av medeltiden.<\/p>\n

Som material \u00e4r tr\u00e4 billigt, l\u00e4ttillg\u00e4ngligt och l\u00e4ttbearbetat. Det \u00e4r dock inte best\u00e4ndigt och beh\u00f6ver bytas ut d\u00e5 det inte l\u00e4ngre uppfyller sin funktion. N\u00e4r det blivit dags att \u00e5tg\u00e4rda en gammal tr\u00e4byggnad har \u00e4garen, ut\u00f6ver alternativet att reparera, ocks\u00e5 kunnat v\u00e4lja att modernisera och bygga om, eller riva och bygga nytt. Bygga nytt har man ocks\u00e5 varit tvungen att g\u00f6ra efter de otaliga br\u00e4nder som f\u00f6rst\u00f6rde stora delar av t\u00e4t stadsbebyggelse. Som exempel kan n\u00e4mnas \u00c5bo, som enligt k\u00e4llor brann fem g\u00e5nger under 1400-talet och hela elva g\u00e5nger under f\u00f6ljande sekel. I samband med \u00e5teruppbyggnaden \u00e5tervann man ofta of\u00f6rst\u00f6rt byggmaterial som tegel och sten, och bidrog p\u00e5 s\u00e5 vis ytterligare till att den medeltida stadspr\u00e4geln suddades ut r\u00e4tt fort \u2013 framf\u00f6r allt ovanf\u00f6r markytan.<\/p>\n

I \u00c5bo har man i nya arkeologiska unders\u00f6kningar<\/strong> och nytolkningar av gamla fynd,<\/strong> hittat rikliga sp\u00e5r efter den medeltida staden bara en liten bit under markytan, och man finner st\u00e4ndigt fler l\u00e4mningar. F\u00f6rv\u00e5ningen var stor 2017 n\u00e4r man i samband med renoveringen av Katedralskolans gymnastiksal fr\u00e5n 1901, hittade ett ruinomr\u00e5de under golvet. De historiska skikten var m\u00e5nga och kunde sp\u00e5ras \u00e4nda till tiden f\u00f6r stadens grundande drygt 700 \u00e5r tidigare. Helt ov\u00e4ntat var det inte. Arkeologerna var f\u00f6rberedda p\u00e5 att hitta rester av byggnader, eftersom man hittat s\u00e5dana p\u00e5 tomterna intill. Men omfattningen \u2013 stora delar av byggnader till tv\u00e5 g\u00e5rdar \u2013 \u00f6verraskade och gav orsak till att \u00e4n en g\u00e5ng revidera uppfattningen om det medeltida \u00c5bo.<\/p>\n

\"\"
Exempel p\u00e5 framgr\u00e4vda ruiner i museet Aboa Vetus aula.<\/figcaption><\/figure>\n

Med lite fantasi kan man allts\u00e5 uppleva den medeltida staden ocks\u00e5 i \u00c5bo. Vandrar man l\u00e4ngs Kaskisgatan ner mot \u00e5n och stannar upp ungef\u00e4r precis d\u00e4r ing\u00e5ngen till en k\u00e4nt f\u00f6re detta apotek finns, st\u00e5r man rakt ovanf\u00f6r ruinen till st. Olof dominikanerklostrets kyrka. Forts\u00e4tter man vidare l\u00e4ngs med \u00e5n kommer man strax till museet Aboa Vetus i vilket man kan r\u00f6ra dig bland de framgr\u00e4vda ruinerna och beundra vardagliga ting som ber\u00e4ttar om livet i den en g\u00e5ng unga staden. Ruinomr\u00e5det och sp\u00e5ren efter belagda gator forts\u00e4tter i olika stor omfattning vidare under marken \u00e4nda fram till domkyrkan. N\u00e4r man st\u00e5r p\u00e5 domkyrkotrappan och ser ut \u00f6ver den idag stora, tomma skv\u00e4ren kan man i sitt sinne f\u00f6rst\u00e4lla sig det myller av folk som en g\u00e5ng r\u00f6rde sig bland den t\u00e4ta bebyggelsen l\u00e4ngs slingrande smala gator, alldeles som i Visby eller Tallinn.<\/p>\n

\"\"
Ute p\u00e5 museets g\u00e5rd i riktning mot stortorget p\u00e5g\u00e5r nya arkeologiska utgr\u00e4vningar. Ruinernas placering visar att byggnaderna i tiden legat vid samma gata som g\u00e5rdarna under Katedralskolans gymnastisksalsgolv, som finns under marken bara ca 50 meter n\u00e4rmare torget.<\/figcaption><\/figure>\n

Forskarna vid \u00c5bo museicentral har tillsammans med arkitekten och bitr\u00e4dande professorn i arkitekturhistoria vid Aalto Universitetet, Panu Savolainen, kunnat \u00e5terskapa den centrala stadsbilden i \u00c5bo och hur staden s\u00e5g ut v\u00e5ren 1827, ett halvt \u00e5r innan den f\u00f6r\u00f6dande branden. Omr\u00e5det kring domkyrkan bygger till stora delar p\u00e5 den medeltida gatuindelningen och visar hur stor bebyggelsen var. Om du vill f\u00e5 en uppfattning om hur t\u00e4tt bebyggt \u00c5bo varit, kan du g\u00f6ra en digital vandring i omr\u00e5det h\u00e4r: <\/em>https:\/\/digimuseo.fi\/turku-abo-1827\/<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Pia Wolff-Helminen, FM doktorand vid \u00c5bo Akademi, \u00e4r koordinator, skribent och redaktionsmedlem i projektet FiKon \u2013 Nya perspektiv p\u00e5 Finlands konsthistoria.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

D\u00e5 man idag talar om det bebyggda medeltida Finland, t\u00e4nker de flesta p\u00e5 v\u00e5ra strategiskt placerade men idag, i all ensamhet, utstickande medeltida slott och gr\u00e5stenskyrkor. \u00d6vriga sp\u00e5r av samtiden ser vi just inte, allra minst av urban bebyggelse. Inte ens i \u00c5bo som var betydelsefull som stiftsstad och hade omfattande, etablerade handels kontakter med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Vart f\u00f6rsvann medeltiden fr\u00e5n v\u00e5ra st\u00e4der?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-102","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/users\/523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=102"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":108,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102\/revisions\/108"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=102"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=102"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/fikon\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}