{"id":1009,"date":"2023-03-06T09:29:43","date_gmt":"2023-03-06T07:29:43","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/?p=1009"},"modified":"2023-03-03T10:31:07","modified_gmt":"2023-03-03T08:31:07","slug":"karlek-och-karnfamilj-i-folkhemmet-langtan-lust-och-oro-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/2023\/03\/06\/karlek-och-karnfamilj-i-folkhemmet-langtan-lust-och-oro-2022\/","title":{"rendered":"K\u00e4rlek och k\u00e4rnfamilj i folkhemmet – l\u00e4ngtan, lust och oro (2022)"},"content":{"rendered":"

Boken K\u00e4rlek och k\u00e4rnfamilj i folkhemmet – l\u00e4ngtan, lust och oro, utkommen \u00e5r 2022, \u00e4r skriven av Jonas Frykman och Orvar L\u00f6fgren. Detta g\u00e5r att l\u00e4sa om boken p\u00e5 Gleerups f\u00f6rlags hemsida<\/a>:<\/p>\n

”Nittonhundratalet blev k\u00e4rnfamiljens \u00e5rhundrade, men hur gick det till? Den h\u00e4r boken handlar om hur familjen \u2013 pappa, hemmamamma och (helst tre) barn \u2013 inte bara blev normen i svensk vardag fr\u00e5n trettiotal till sextiotal utan \u00e4ven ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle. I boken f\u00e5r vi ta del av b\u00e5de forskningsr\u00f6n och f\u00f6rfattarnas personliga betraktelser \u00f6ver en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser sp\u00e5r av i dagens samh\u00e4lle, ett bagage som ofta g\u00f6ms i det sj\u00e4lvklara och outtalade.<\/p>\n

I trettiotalets Europa spred sig totalit\u00e4ra id\u00e9er. Det var en tid fylld av \u00e4ngslan, men ocks\u00e5 av f\u00f6rhoppningar och reformiver. N\u00e4r barnaf\u00f6dandet f\u00f6ll drastiskt talade m\u00e5nga om landets underg\u00e5ng. Nu m\u00e5ste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna g\u00f6ra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, tr\u00e5ngboddhet och arbetsl\u00f6shet att ers\u00e4ttas av ett snabbt v\u00e4xande v\u00e4lst\u00e5nd, radikalt \u00e4ndrade hemvillkor och en historiskt h\u00f6g nativitet.<\/p>\n

Boken tar avstamp i vardagens slit med att f\u00e5 hem och familj att fungera, i k\u00e4nslor av l\u00e4ngtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var h\u00e4r hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal d\u00e4r k\u00e4rnfamiljens roll b\u00f6rjar ifr\u00e5gas\u00e4ttas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan f\u00f6delsetalen bara stiger.<\/p>\n

Jonas Frykman och Orvar L\u00f6fgren \u00e4r professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken \u00e4r en uppf\u00f6ljare till Den kultiverade m\u00e4nniskan, en odyss\u00e9 genom m\u00e4nniskors tankev\u00e4rldar och upplevelser fr\u00e5n 1800-talets slut och fram till f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. ”<\/p>\n

En recension av boken skriven av Helena H\u00f6rnfelt kan ocks\u00e5 l\u00e4sas i tidskriften Kulturella perspektiv 2023 vol. 32<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Boken K\u00e4rlek och k\u00e4rnfamilj i folkhemmet – l\u00e4ngtan, lust och oro, utkommen \u00e5r 2022, \u00e4r skriven av Jonas Frykman och Orvar L\u00f6fgren. Detta g\u00e5r att l\u00e4sa om boken p\u00e5 Gleerups f\u00f6rlags hemsida: ”Nittonhundratalet blev k\u00e4rnfamiljens \u00e5rhundrade, men hur gick det till? Den h\u00e4r boken handlar om hur familjen \u2013 pappa, hemmamamma och (helst tre) barn … Forts\u00e4tt l\u00e4sa K\u00e4rlek och k\u00e4rnfamilj i folkhemmet – l\u00e4ngtan, lust och oro (2022)<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":645,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,14],"tags":[272,273,271,269,270,274,275,179],"class_list":["post-1009","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-monografier","category-publikationer","tag-familj","tag-folkhemmet","tag-hem","tag-karlek","tag-karnfamilj","tag-langtan","tag-lust","tag-oro"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1009","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/645"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1009"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1009\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1010,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1009\/revisions\/1010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1009"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1009"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/etnologi-folkloristik-norden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1009"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}