{"id":2697,"date":"2016-02-07T10:38:55","date_gmt":"2016-02-07T08:38:55","guid":{"rendered":"http:\/\/dididi.fi\/?p=2697"},"modified":"2016-02-07T10:38:55","modified_gmt":"2016-02-07T08:38:55","slug":"dialog2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/2016\/02\/07\/dialog2016\/","title":{"rendered":"Dialog2016"},"content":{"rendered":"

Dialog2016<\/a> gick av stapeln i Mariehamn (4-5.2) och DiDiDi var fr\u00e4mst representerad av undertecknad \u00e4ven om v\u00e5r koordinator Kicki H\u00e4ggblom ocks\u00e5 f\u00f6rel\u00e4ste om Upphovsr\u00e4tt f\u00f6r l\u00e4rare. Martin Tallvid<\/a> inledde och H\u00e5kan Fleischer<\/a> avslutade fortbildningsdagarna. D\u00e4remellan presenterades allt fr\u00e5n programmering och datalogiskt t\u00e4nkande (Linda Mannila) till interaktiva och visuella redskap i undervisningen (Camilla Askeb\u00e4ck-Diaz).<\/p>\n

Valet att l\u00e5ta forskare rama in evenemanget och inkludera undervisande l\u00e4rares erfarenheter \u00e4r s\u00e4kert ett fungerande koncept. Tallvid tog exempelvis fasta p\u00e5 vikten av klassrumsforskning som \u00e4r\u00a0relevant f\u00f6r pedagoger. Det jag reflekterat mycket \u00f6ver de senaste m\u00e5naderna \u00e4r respekten f\u00f6r praktiken i forskningssammanhang. N\u00e4r l\u00e4rare pratar om sin undervisning kontextualiserar de den vanligtvis och ber\u00e4ttar om specifika situationer d\u00e4r appar eller verktyg fungerat s\u00e4rskilt v\u00e4l. Vetenskapliga teorier och modeller tar inte alltid kontexten i beaktande vilket g\u00f6r dem enkla att generalisera, och tyv\u00e4rr sv\u00e5ra att till\u00e4mpa i praktiken. Ingen undervisningsgrupp \u00e4r den andra lik s\u00e5 att s\u00e4ga, och alla teorier och modeller m\u00e5ste anpassas till praktiken. L\u00e4ggs digital teknik till s\u00e5 uppst\u00e5r ytterligare en faktor som l\u00e4rare beh\u00f6ver beakta. Nya digitala verktyg beh\u00f6ver nya pedagogiska metoder.<\/p>\n

Tallvid konstaterade att en 1:1 l\u00e4rmilj\u00f6 d\u00e4r alla elever har en egen n\u00e4tuppkopplad apparat inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt liknar\u00a0en l\u00e4rmilj\u00f6 utan dylika apparater. L\u00e4rare \u00e4r utbildade f\u00f6r det senare och s\u00e4llan f\u00f6rberedda p\u00e5 det f\u00f6rsta. G\u00f6r l\u00e4rarutbildningar och arbetsgivare tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att f\u00f6rbereda l\u00e4rare p\u00e5 undervisning i (det jag v\u00e4ljer att kalla) virtuella l\u00e4rmilj\u00f6er<\/a>? Svaret \u00e4r nej. Det verkar fortfarande saknas insikt om vilken fundamental f\u00f6r\u00e4ndring den virtuella tekniken inneb\u00e4r i undervisningen. Det r\u00e4cker inte med att k\u00f6pa teknik till skolorna. Som sagt, nya digitala och virtuella verktyg beh\u00f6ver nya pedagogiska metoder. F\u00f6r en l\u00e5ngsiktig pedagogisk f\u00f6r\u00e4ndring borde rektorer aktivt arbeta f\u00f6r att l\u00e4rare gemensamt utvecklar den virtuella undervisningen i skolan och fortbildar sig regelbundet. Kollegialt l\u00e4rande kallas det ibland. Och det g\u00e5r inte att underskatta IT-pedagogers<\/a> betydelse i sammanhanget. Att f\u00f6r\u00e4ndra praktik tar tid och enstaka eldsj\u00e4lar tr\u00f6ttnar i v\u00e4rsta fall om inte f\u00f6r\u00e4ndringen sker kollegialt.<\/p>\n

\"mariehamn\"

Det \u00e4r alltid intressant med perspektivskiften. Avst\u00e5nden till Mariehamn kan ocks\u00e5 symbolisera hur l\u00e4rare kan v\u00e4lja riktning beroende p\u00e5 vad de vill g\u00f6ra i undervisningen och vad m\u00e5let \u00e4r. Ibland \u00e4r det enklare att n\u00e5 m\u00e5let och ibland kr\u00e4vs l\u00e4ngre tid och mer f\u00f6rberedelser, ungef\u00e4r som en kortare eller en l\u00e4ngre resa.<\/p><\/div>\n

L\u00e4rare arbetar dagligen med kunskap och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs ocks\u00e5 diskussioner om vad relevant kunskap \u00e4r \u00e5r 2016 och fram\u00e5t<\/a>. Fleischer talar om stretchad kunskap<\/a>. Det \u00e5terkommande f\u00f6r forskare inom omr\u00e5det \u00e4r det paradigmskifte som p\u00e5g\u00e5tt i tiotals \u00e5r. Kunskapen f\u00f6r\u00e4ndras i snabb takt. Forskningsr\u00f6n sprids snabbare \u00e4n n\u00e5gonsin och v\u00e5ra verkligheter utmanas av allt det vi tar del av. Program och verktyg f\u00f6r\u00e4ndras likas\u00e5 snabbt. D\u00e4rf\u00f6r vill jag s\u00e4rskilt lyfta upp det som Fleischer sade n\u00e4mligen ”Appar kommer och g\u00e5r, f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt best\u00e5r!” L\u00e4randem\u00e5len \u00e4r\u00a0X och f\u00f6r att n\u00e5 dit finns en rad olika f\u00e4rdv\u00e4gar och f\u00e4rds\u00e4tt. Precis som Tallvid och Fleischer valde jag att utg\u00e5 ifr\u00e5n att det mest grundl\u00e4ggande \u00e4r hur l\u00e4rare f\u00f6rh\u00e5ller sig till kunskap.<\/p>\n

Mitt tema var virtuell dialog<\/a>.\u00a0Virtuella program \u00f6kar m\u00f6jligheterna att g\u00e5 i dialog med studerande p\u00e5 en rad olika s\u00e4tt. Det\u00a0inneb\u00e4r dock att l\u00e4rare tvingas sk\u00e4rsk\u00e5da sin undervisning och kunskapssyn. En dialog borde inkludera m\u00e5nga r\u00f6ster\u00a0och flera\u00a0perspektiv (Bakhtin, 1981). En studie som j\u00e4mf\u00f6rde amerikanska och japanska ungdomars matematikkunskaper noterade att japanska elever hade b\u00e4ttre kunskaper. Skillnaden verkade vara att amerikanska l\u00e4rare presenterade ett problem och en modell f\u00f6r att l\u00f6sa det. Japanska l\u00e4rare presenterade ett problem och l\u00e4t eleverna gruppvis f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa det f\u00f6r att sedan gemensamt diskutera kring l\u00f6sningarnas anv\u00e4ndbarhet. Det kan vara ett exempel p\u00e5 ett mer dialogiskt klassrum d\u00e4r l\u00e4raren inte \u00e4r den enda kunskapsb\u00e4raren\u00a0utan d\u00e4r kunskapen konstrueras gemensamt via en dialog. Camilla Askeb\u00e4ck-Diaz n\u00e4mnde att ungef\u00e4r 25 procent av elever deltar i diskussioner i klassrummet oavsett om de vet eller inte vet svaret. D\u00e4rf\u00f6r kan appar \u00f6ka deltagandet hos alla elever, inte bara den minoritet som v\u00e5gar\/orkar\/vill delta.<\/p>\n

I ett dialogiskt klassrum \u00e4r det viktigt att notera ett emancipatoriskt perspektiv n\u00e4mligen att en m\u00e5ngfald av r\u00f6ster f\u00e5r h\u00f6ras, inte enbart majoritetens eller den r\u00e5dande normens (Dysthe, 1996). Ett dialogiskt klassrum \u00e4r ett inkluderande klassrum. Via virtuella program kan dialogen ske muntligen eller skriftligen och den beh\u00f6ver inte alltid ske vid en specifik tidpunkt. Vissa studerande f\u00f6redrar att delta skriftligen i ett samtal, andra uppskattar muntliga inl\u00e4gg. Dialogen kan ske mellan studerande och studerande, mellan studerande och l\u00e4rare eller mellan undervisningsgruppen och utomst\u00e5ende personer. Studerande kan s\u00f6ka olika slags k\u00e4llor och utomst\u00e5ende experter kan bjudas in via videosamtal f\u00f6r att vidga perspektiven vid dialogen. Mitt favoritexempel \u00e4r\u00a0wikis i undervisningen<\/a> eftersom det s\u00e5 uppenbart kr\u00e4ver en f\u00f6r\u00e4ndrad pedagogik n\u00e4r studerande gemensamt skriver texter och kort och gott skapar kunskap tillsammans<\/a>. Det leder automatiskt till att l\u00e4raren blir en handledare som kan anpassa responsen enligt studerandes behov och att utbudet p\u00e5 k\u00e4llor \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n om enbart l\u00e4robok eller l\u00e4rarens material anv\u00e4nds. Dylika projekt tar ofta tid och k\u00e4llor f\u00f6r\u00e4ndras vilket g\u00f6r att uppgifter g\u00e4rna ska vara flexibla. Det verkar finnas en tumregel n\u00e4r undervisningen virtualiseras, n\u00e4mligen att inte anv\u00e4nda f\u00f6r m\u00e5nga olika program samtidigt utan att vara p\u00e5 det klara med vad m\u00e5len med \u00f6vningen \u00e4r och s\u00f6ka teknik som motsvarar l\u00e4randem\u00e5len. Som sagt, appar (och program) kommer och g\u00e5r, men jag v\u00e5gar p\u00e5st\u00e5 att behovet av dialog kvarst\u00e5r.<\/p>\n

Ett varmt tack \u00e5 DiDiDi:s v\u00e4gnar till Carola Eklund och \u00f6vriga arrang\u00f6rer f\u00f6r ett v\u00e4lorganiserat och intressev\u00e4ckande seminarium – tillsammans n\u00e5r vi l\u00e4ngre!<\/p>\n

 
\nCharlotta Hilli \u00e4r doktorand inom DiDiDi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dialog2016 gick av stapeln i Mariehamn (4-5.2) och DiDiDi var fr\u00e4mst representerad av undertecknad \u00e4ven om v\u00e5r koordinator Kicki H\u00e4ggblom ocks\u00e5 f\u00f6rel\u00e4ste om Upphovsr\u00e4tt f\u00f6r l\u00e4rare. Martin Tallvid inledde och H\u00e5kan Fleischer avslutade fortbildningsdagarna. D\u00e4remellan presenterades allt fr\u00e5n programmering och datalogiskt t\u00e4nkande (Linda Mannila) till interaktiva och visuella redskap i undervisningen (Camilla Askeb\u00e4ck-Diaz). Valet att […]<\/p>\n","protected":false},"author":170,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,16,20,28,30,35,37,40],"tags":[64,66,74,115,140,146],"class_list":["post-2697","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-digitala-verktyg-i-undervisningen","category-elevcentrerad-undervisning","category-interaktiva-virtuella-redskap","category-samarbetsinlarning","category-seminarier","category-virtuella-larmiljoer","category-virtuella-verktyg-i-undervisningen","category-wikis-2","tag-camilla-askeback-diaz","tag-carola-eklund","tag-dialog2016","tag-hakan-fleischer","tag-linda-mannila","tag-martin-tallvid"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2697","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/170"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2697"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2697\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2697"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2697"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2697"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}